Lustgas, hur kul är det?

Lustgas har nästan 300 gånger större global uppvärmningspotential än koldioxid. Nu visar forskning att halten lustgas i atmosfären ökar snabbare än vad man tidigare har trott. Källa: Ny Teknik 20191118

Växthusgaser består av tre atomer eller fler. De fungerar ungefär som stämgafflar och reagerar på IR-strålning, värme. Som molekyler är de elektriskt neutrala, men deras interna laddningar är osymmetriskt fördelade.

Dikväveoxid, också kallat lustgas, är en kraftfull växthusgas. Ett enda kilo av gasen har lika stor global uppvärmningspotential som 298 kilo koldioxid.

Lustgasen är kemiskt sett långlivad men internt ganska ”rappligt” hopkommen, se bilden nedan.

De streckade bindningarna växlar väldigt lätt plats vilket innebär att mittenatomen gungar i sidled. Men det blir ”värre”. Den rörliga mittenatomen förblir positivt laddad medan en negativ laddning hoppar hela vägen från ände till ände. Elektriska laddningar[1] i rörelse sänder ut elektromagnetisk strålning, i dessa våglängder som värme.

Molekylen kan även rotera och böjas, vibrationer som ihop med de elektriska laddningarna leder till den osedvanligt kraftiga växthuseffekten till trots sina få atomer.

Att utsläppen av lustgas har ökat stadigt sedan 1940-talet är känt sedan tidigare. Skälet är att användningen av kvävegödsel i jordbruket ökar. Men halterna av gasen i atmosfären har de senaste åren visat sig öka betydligt snabbare än vad tidigare beräkningar har visat, enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

Kväve är oundgängligt som växtnäring, en absolut förutsättning för att bilda aminosyror och i förlängningen proteiner. All gödsel, inklusive den från boskap, innehåller kväve men artikeln fokuserar på lustgasutsläpp på grund av konstgödsel.

I Sverige beräknades jordbrukssektorns totala utsläpp 2017 ligga på 7,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar nära 14 procent av landets totala utsläpp, uppger Naturvårdsverket. Lustgas beräknades stå för drygt hälften, 53 procent, av utsläppen.

Utsläppen av lustgas har ökat kraftigt i Sverige under åren 2012–2017, bland annat på grund av högre användning av mineralgödsel.

Veganpropaganda menar att vi ska undvika djuruppfödning och äta deras mat själva. Men en konsekvens är då att all kvävegödsling sker med mineralgödsel. Bortsett från att det är omöjligt för helveganer att leva ett fullvärdigt liv från befruktning till graven, hur växthussmart är det?

Enligt forskarna bakom studien är det i stället tre andra regioner/länder som framför allt står för ökningen: Kina, Södra Asien och Brasilien. Ett sätt att snabbt försöka hejda utvecklingen blir därför att fokusera på dessa tre, och försöka minska deras användning av kvävegödsel.

Alla är beroende av protein vilket kräver gödsling. Metoderna kanske kan förbättras så att den blir mer träffsäker, annars återstår kanske naturgödsling.

Även om andelen lustgas i atmosfären alltså är mindre än en tusendel av andelen koldioxid gör dess kraftigare verkan att lustgasens bidrag till växthuseffekten är en knapp tredjedel av koldioxidens.

Lustgas påverkar även ozonet i stratosfären på så sätt att N₂O fotolyseras till kväveoxid NO som bryter ned ozonmolekylerna O₃ till syrgas O₂ och kvävedioxid NO₂. Idag är dikväveoxid den största källan av ozonpåverkande gaser.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lustgas

[1] Detta gäller i båda riktningar; en radiovåg genererar en elektrisk (växel)spänning i antenner. Växelström genom primärlindningen av en transformator ger ett växlande magnetfält i järnkärnan som i sin tur inducerar ström i sekundärspolen. En trådlös telefonladdare innehåller primären och telefonen sekundärlindningen.