2020: Arktis näst minsta isarea efter 2012

This year’s Arctic sea ice cover shrank to the second lowest extent since modern record-keeping began in the late 1970s.

Källa: https://climate.nasa.gov/news/3023/2020-arctic-sea-ice-minimum-at-second-lowest-on-record

Isutbredningen innefattar områden med minst 15% is. Ytterkanten av isytan på bilden nedan är alltså ända upp till 85% vatten! Om ytan stadigt krymper år efter år finns goda skäl att även isens massa minskar.

Den färgade linjen markerar medianen [1] för minsta isutbredning under 1981 – 2010

Arctic sea ice reached its annual summer minimum extent on Sept. 15, the second lowest minimum on record. Credit: NASA’s Goddard Space Flight Center

“It was just really warm in the Arctic this year, and the melt seasons have been starting earlier and earlier,” said Nathan Kurtz, a sea ice scientist at NASA’s Goddard Space Flight Center in Greenbelt, Maryland. “The earlier the melt season starts, the more ice you generally lose.”

Thin ice also melts quicker than thicker floes. Dramatic drops in sea ice extent in 2007 and 2012, along with generally declining summer extent, has led to fewer regions of thick, multi-year ice that has built up over multiple winters. In addition, a recent study showed that warmer water from the Atlantic Ocean, which is typically deep below the colder Arctic waters, is creeping up closer to the bottom of the sea ice and warming it from below.


OBS: Då jag använder en gratisversion av WordPress kommer det att finnas annonser som snyltar på mina bloggar och läsare.

[1] Medianen är ett värde där halva antalet observationer ligger över och andra halvan under.

Related link: https://nsidc.org/arcticseaicenews/2020/09/arctic-sea-ice-decline-stalls-out-at-second-lowest-minimum/

Högre temperatur ökar atmosfärens innehåll av en växthusgas, vilken?

Molekyler i atmosfären som kan reagera på infraröd strålning (värme) kallas växthusgaser. De består alla av tre eller flera atomer där ingående elektriska laddningar beter sig asymmetriskt, molekylen ‘darrar’ och sträcker sig när den påverkas av lämpliga fotoner (t.ex. värmestrålning).

1 grads ökning av temperaturen innebär att atmosfärens vatteninnehåll -kan- öka upp till 7%. Det förutsätter tillgång till vattenånga, över öknar och liknande sker det inte.

…saturation water vapor pressure changes approximately exponentially with temperature under typical atmospheric conditions, and hence the water-holding capacity of the atmosphere increases by about 7% for every 1 °C rise in temperature.

Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Clausius–Clapeyron_relation

Då Jordens vattenytor dominerar stort kommer atmosfärens sammanlagda innehåll av den potenta [1] växthusgasen vattenånga att stiga.


Då jag använder en gratisversion av WordPress kommer det att finnas annonser som snyltar på mina bloggar och läsare.

[1] Molekyl för molekyl är andra växthusgaser (t.ex. koldioxid och metan) långt potentare men vatten dominerar ändå genom sitt blotta mängd.

Hur motverka smittspridning

Matematik och statistik används i den länkade videon för att spegla resultaten av åtgärder som minskar smittspridning mellan personer som interagerar med varandra.

Den länkade videon exemplifierar med användning av ansiktsmasker. Om du väljer en eller flera metod(er) som minskar risken för smittspridning från och till dig, hur blir effekten i samhället om andra också är lika kloka som du?

Länk till en interaktiv sajt där du själv kan experimentera med olika parametrar: https://aatishb.com/maskmath/

Så tvivel och skörda förnekelse

Anta att någon vill marknadsföra en åsikt som saknar stöd i verkligheten samt motsägs av fakta och vetenskapligt belagda förklaringar [1]. Hur ska man gå till väga?

På 50-talet och framåt debatterades hälsorisker av tobaksrökning mycket intensivt. Tobaksindustrin [2] kände, via egen forskning, mycket väl till dessa sedan tidigare men stora pengar stod på spel så det gällde att välja taktik. Att rakt av förneka hälsoriskerna var inget framkomligt alternativ, alltför många fakta talade emot.

Ett framgångsrikt alternativ blev att ifrågasätta fakta och deras bakgrund. Man sådde frön av tvivel och i den stora massan grodde tillräckligt många för att skapa aktiva förnekare. I dagens Internetmiljö är det måttligt svårt att nå ut med nästan vilka stolleidéer som helst, lättare ändå om man använder ord som kvant-nånting, Tesla, energier, frekvenser och vibrationer.

Några som är väl övade i att vränga och kränga är reklamfolk, marknadsförare och lobbyister. Förse dem med en slatt pengar för att övertyga till exempel läkare att ställa upp i förledande annonser för tobak så kan de göra underverk med försäljningen.

Förnekare i ett ämne har ofta inte kunskapsresurser eller ens vilja att förstå. De som har ena eller båda kan likafullt undertrycka dem och istället satsa på att tjäna pengar under sin livstid. Som död kan man inte skämmas.

https://news.slashdot.org/story/20/09/21/0456214/from-climate-change-to-the-dangers-of-smoking-how-powerful-interests-made-us-doubt-everything


[1] En vetenskapligt belagd förklaring kallas teori och är den högsta/bästa nivån av kunskap givet de senaste relevanta rönen. För den skull är en teori inte en absolut och ofelbar sanning. Om och när nya fakta tillkommer kan och kommer teorin att falla eller justeras till bättre ‘passform’. De som använder ordet teori som en ersättning för hugskott eller fundering har inte greppat ordets verkliga innebörd och bör betraktas med tillbörlig misstänksamhet.

[2] Podcastserie från BBC Radio 4 om tobaksindustrins taktik att undertrycka risker. How They Made Us Doubt Everything https://www.bbc.com/news/stories-53640382

Absorptionsspektra berättar om gaser i atmosfärer

De senaste dagarna har vi fått veta Venus atmosfär med till visshet gränsande sannolikhet innehåller ämnet fosfin. [1] Hur kan man avgöra det utan att sända en rymdfarkost för att ta atmosfärsprover?

Gaser avger både emissions- och absorptionsspektra. Molekyler i rörelse sänder ut fotoner (elektromagnetisk strålning) i proportion till sin temperatur. Detta ger karakteristiska emissionsspektra för alla ämnen, men största delen faller utanför det synliga området. Tydliga exempel är neonskyltar med olika färger beroende på gas.

När fotoner med lämpliga frekvenser passerar genom en gas kan de råka träffa på eller nära vissa molekylers egenfrekvens (resonans) och absorberas. Då kan man mäta en karakteristisk dipp (minskning) i det passerande fotonflödet, ett absorptionsspektrum.

Venus-mätningarna har gjorts med radiofrekvenser i millimeterområdet. För att det ska fungera måste radioteleskopen [2] vara mycket högt och ensligt belägna för att inte få med störningar.

Detta är i linje med hur växthusgaser fungerar. Värmestrålning från Jorden absorberas och värmer vår atmosfär analogt med hur en sovsäck håller dig varm trots att det är kallt omkring dig.


[1] Fosfin består av en fosfor- och fyra väteatomer och påminner i sin molekylära uppbyggnad starkt om metan (en kol- och fyra väteatomer)

[2] Ett av observatorierna (med 66 antenner) är ALMA, beläget i Atacamaöknen i södra Chile. https://en.wikipedia.org/wiki/Atacama_Large_Millimeter_Array

Spår av liv -runt- Venus?

Planeten Venus har en omöjlig miljö för liv som vi känner det. Temperaturen vid ytan är så hög att bly smälter, atmosfären är till 96.5 % koldioxid (Kallas ibland för ‘livets gas’ av vissa klimatskeptiker!) och trycket vid markytan är 91 gånger högre än på Jorden.

Likafullt har man med avancerade metoder lyckats registrera signaler som överensstämmer med ämnet fosfin. [1]

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mojliga-spar-av-liv-pa-venus

Fosfin påminner starkt om metan men med en fosforatom istället för kol. Fosfin är starkt reaktivt och kan, liksom metan, bildas och varaktigt existera där syrehalten är extremt låg. Båda ämnena bildas på Jorden vid processer som är associerade med liv och de bryts ner förhållandevis snabbt. Om fosfin faktiskt finns i Venus atmosfär måste det innebära en pågående nybildning.

Detta kan, enligt forskarna, inte inträffa på eller nära planetens yta, där är förhållandena alltför extrema. Högre upp i atmosfären blir temperatur och andra faktorer rimligare vilket kan möjliggöra nybildning men bakgrunden är än så länge inte utredd.

https://www.wired.com/story/dr-phosphine-and-the-possibility-of-life-on-venus/

https://www.nationalgeographic.com/science/2020/09/possible-sign-of-life-found-on-venus-phosphine-gas/

Phosphine gas found in Venus’ atmosphere may be ‘a possible sign of life’

Tillägg 20200921 Professor Poliakoff berättar om fosfine i en Periodic Video.: https://youtu.be/NKWiOwt7eCo


[1] Fosfin: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fosfin och https://en.wikipedia.org/wiki/Phosphine

HAARP – konspirationsdrömmar

För en produktiv stollekramare och -spridare är det en fördel att inte veta eller förstå nämnvärt av ämnet. Det ska helst vara komplicerat, gärna med en fantasieggande förkortning av namnet samt viss anknytning till militär.

High Frequency Active Auroral Research Program, HAARP, fyller dessa förutsättningar med råge.

HAARP is a magnet for the conspiracy theorists who claim it can control the weather, create earthquakes, disrupt worldwide communications and control peoples minds. So how did a research project into the ionosphere turn to this super machine?.

  • Avsides beläget i en skog (Gakona i Alaska)
  • Massor med antenner (från 2007 12 x 15 st)
  • Frekvenser‘, gärna ‘höga’ (3 – 10 Megaherz)
  • Effektslukande (3.6 Megawatt)
  • Namnet, med ‘active‘ inbäddat!

Den som redan är slutsåld på HAARP-konspirationerna kan hoppa vidare. Det blir gott om halv- och helkomplicerad fysik och om du anstränger dig att greppa något av den kommer din hittillsvarande uppfattning av HAARP att lukta rutten fisk. Och det vill du kanske inte?

För intresserade finns massor att lära, till exempel

  • varför man använder så många fasta antenner och ändå kan rikta radiovågorna.
  • varför effekten som når målområdet ibland anges med gigantiskt stora tal (ERP uppåt 5.1 Gigawatt!)
  • hur man kan sikta på speciella höjder i atmosfären
  • vilka de ‘höga frekvenserna’ är och varför man väljer just dessa
  • vad radiovågorna kan göra
  • ungefär hur stor effekt som når en viss yta eller volym av målområdet
  • ungefär hur HAARP:s effekt på en kvadratmeter i målområdet är jämfört med Solens på samma yta


https://physicstoday.scitation.org/doi/10.1063/PT.3.3032

http://www.theweek.co.uk/world-news/58691/haarp-conspiracy-theories-what-the-mysterious-program-actually-did

https://www.nbcnews.com/science/weird-science/conspiracy-theories-abound-u-s-military-closes-haarp-n112576

https://www.gi.alaska.edu/haarp https://en.m.wikipedia.org/wiki/High_Frequency_Active_Auroral_Research_Program

https://haarp.gi.alaska.edu

Hur smälter is i Arktis ‘kalla’ vatten?

Is har lägre densitet [1] än vatten, därför flyter isberg [2] med ungefär 1/10 ovanför och resten under vattenytan. När iskanten utanför t.ex. Grönlands istäcke luckras upp av värme faller delar loss, glaciären kalvar. Efter en del tumlande runt kommer isberget att stabilisera sig i ett läge där dess masscentrum är så långt ner som möjligt.

Källa: Tyska Wikipedia, se länk nedan

Den största mängden is smälter under vattenytan då även kallt vatten innehåller mer värmeenergi per volym än varm atmosfär i samma trakter. Det innebär att masscentrum (tyngdpunkten) hamnar högre upp och om isberget inte har tillräckligt stor yta blir det instabilt och tumlar runt till ett nytt, stabilt, läge.

Ser du isberg som flippar runt beror det på att de smält mer under vattenytan. Men det visste du nog redan.


[1] Densitet kallas i dagligt tal ofta täthet och mäts i massa/volym, t.ex. kilo/kubikmeter. Sötvattensis har en densitet på 920 kg/m3.

[2] https://sv.wikipedia.org/wiki/Isberg, https://de.wikipedia.org/wiki/Eisberg och https://en.wikipedia.org/wiki/Iceberg

Förödande bränder i Oregon

Oregon gränsar mot Stilla Havet, mellan Californien i söder och Washington i norr. Oregon är skogrik och därför utsatt när brandrisken är stor. Enligt bilden nedan har brandförekomsten ökat dramatiskt de senaste 20 åren jämfört med 1900 – 1999, se även YouTube-videon.

https://www.esri.com/en-us/disaster-response/disasters/wildfires


En acre är 4047 m2, 1000 acre är alltså strax över 4 km2