Mer om Thwaites glaciär i Västantarktis

Thwaites sits in West Antarctica, flowing across a 120km stretch of frozen coastline. A third of the glacier, along its eastern side, flows more slowly than the rest—it’s braced by a floating ice shelf, a floating extension of the glacier that is held in place by an underwater mountain. The ice shelf acts like a brace that prevents faster flow of the upstream ice. But the brace of ice slowing Thwaites won’t last for long, said Erin Petitt, an associate professor at Oregon State University.

https://cires.colorado.edu/news/threat-thwaites-retreat-antarctica’s-riskiest-glacier
En av många bilder som finns i presskonferensens presentationer

Presskonferensen som nämns i föregående länk börjar 5 minuter in i följande video, efter ungefär halva tiden börjar en frågestund. https://youtu.be/uBbgWsR4-aw

ICEFIN som dyker under isen https://schmidt.astro.cornell.edu/icefin/

Thwaites glaciär, ett allvarligt hot

Thwaites glaciärVästantarktis spelar en huvudroll i pågående och framtida avsmältning och havsnivåhöjning. Videon sammanfattar läget bra men det finns ytterligare källor som jag planerar att posta framöver.

Isen på Västantarktis ligger i huvudsak på en arkipelag av relativt låga öar, se den vänstra tredjedelen på bilden härunder..

Källa: https://youtu.be/XRUxTFWWWdY

Jättelikt vulkanutbrott nära Tonga, 220115

Bilderna i videon är tagna från stationära vädersatelliter på 36 000 kilometers höjd. På den övre syns Jordens krökning vilket ger perspektiv på askmolnets storlek. Bilden är från ungefär 1 timme efter utbrottet.

En tänkbar och logisk följd är att finfördelad aska sprider sig i atmosfären och påverkar vädret, något som skett vid tidigare stora vulkanutbroppt.

Källa: https://youtu.be/zoMRwyNhqJ4

Ytterligare läsning: https://www.volcanocafe.org/the-vei-5-millennium-eruption-of-hunga-tonga/comment-page-1/

Klimatförändringarnas effekter sprider sig över Jorden

I Sverige är klimatförändringarnas direkta effekter ännu inte tillräckligt stora för att de som ifrågasätter eller rakt av förnekar att de pågår ska byta sina ingrodda och förlegade åsikter mot nyvunna insikter.

VK:s artikel handlar om senaste årets katastrofala följder på det Canadensiska jordbruket och hur det påverkar på global skala.

Överst hela och malda frön av vitsenap. I mitten en bordssenap färgad med gurkmejaoch en söt bayersk senap. Nederst dijonsenap och en grov fransk senap gjord mestadels på svartsenap. Källa: Wikipedia – senap

Men det är inte bara Kanadas extrema hetta och torka som har fått världsomspännande konsekvenser. I november drabbades British Columbia av skyfall och översvämningar eftersom den torra och brandhärjade marken inte klarade av att absorbera vattenmassorna. Trots att landets potatisproducenter hade haft ett bra år ledde översvämningskaoset till stora störningar i exporten från Kanadas största hamn.

Källa: https://www.vk.se/2022-01-09/senapskris-kopplas-till-kanadas-klimatproblem

Men den tiden kommer när förnekarnas antal minskar om det så sker genom inflyttning i en etta med lock, ökande kunskaper eller ren utmattning.

Don’t Look Up!

Onödigt många, upp till kanske 10% av Sveriges befolkning, förnekar allvaret i de sedan många år pågående klimatförändringarna och/eller att de är en logisk följd av mänsklighetens beteende. Ni kommer knappast att förstå filmens syfte, lägg er tid på annat.

Målgruppen är oroade men obeslutsamma. En del kan nås med fakta och logiska resonemang, andra med denna film.

The film, from director Adam McKay and writer David Sirota, tells the story of astronomy grad student Kate Dibiasky (Jennifer Lawrence) and her PhD adviser, Dr Randall Mindy (Leonardo DiCaprio), who discover a comet – a “planet killer” – that will impact the Earth in just over six months. The certainty of impact is 99.7%, as certain as just about anything in science.

It’s funny and terrifying because it conveys a certain cold truth that climate scientists and others who understand the full depth of the climate emergency are living every day. I hope that this movie, which comically depicts how hard it is to break through prevailing norms, actually helps break through those norms in real life.

https://www.theguardian.com/commentisfree/2021/dec/29/climate-scientist-dont-look-up-madness

Dunning-Kruger. Igen.

The whole problem with the world is that fools and fanatics are always so certain of themselves and wiser people so full of doubts.

Bertrand Russell

Var uppriktig mot dig själv: Är du absolut och orubbligt övertygad om dina åsikter? Så säker att du inte gitter avsätta de knappa 6 minuter videon tar att se?

Sätt att dölja egen brist på argument?

Källa: https://youtu.be/VyipktSZUlQ


Dunning-Kruger: https://en.wikipedia.org/wiki/Dunning–Kruger_effect

Vad bör räknas till Arktis?

Det är väl etablerat att Arktis värms betydligt snabbare än Jorden som helhet, men hur mycket? Ett vanligt påstående är att det sker ungefär dubbelt så snabbt, men är det korrekt?

Researchers have long known the world warms faster in the far north, because of a phenomenon known as Arctic amplification. The drivers of amplification include increased solar heating, as dark ocean water replaces reflective sea ice, along with occasional intrusions of tropical heat, carried to the Arctic by “atmospheric rivers,” narrow parades of dense clouds that drag water vapor northward.

Vad som ska räknas till Arktis? Hittills har man utan djupare genomfundering delat in avståndet mellan pol och ekvator i tredjedelar, allt ovan 60° nordlig latitud (ungefär Uppsala) har då slentrianmässigt hänförts till Arktis. Jordens lutning mot banplanet runt Solen har en avgörande inverkan på klimatet som råder i Arktis och därför är Polcirkeln [1] på ≈ 66,6° en logiskt motiverad gräns för Arktis. En annan är norr om isotermen för 10° medeltemperatur i juli. [2]

Två definitioner av Arktis utbredning. Norr om isotermen för 10 graders medeltemperatur i juli (Röd heldragen linje) eller Norr om polcirkeln (Blå streckad linje).

The researchers found Arctic warming has been underestimated for a couple of reasons. One is climate scientists’ tendency to chop each hemisphere into thirds and label the area above 60°N as the “Arctic”—an area that would include, for example, most of Scandinavia. But the true definition of the Arctic is defined by Earth’s tilt. And, as has been known for centuries, the Arctic Circle is a line starting at 66.6°N. When researchers lump in the lower latitudes, “you’re diluting the amount of Arctic warming you’re getting,” Jacobs says. “That is not a trivial thing.”

Genom att räkna in marginalområdet mellan 60° och Polcirkeln späds den Arktiska uppvärmningen ut kraftigt, nästan halveras.

https://www.science.org/content/article/arctic-warming-four-times-faster-rest-world


[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Polcirkel

[2] https://sv.wikipedia.org/wiki/Arktis

Statistik är inte bara siffror utan även dess tolkning

Jag har sett många som med (spelad?) förvåning konstaterar att det ”…finns ingen överdödlighet under pandemitiden…”. Det är fullt möjligt att använda korrekta data och komma till sådana slutsatser men då beror det på brister i förmåga eller pur ovilja att korrekt tolka statistiska data.

Totalt dog 7,9 procent fler än medelvärdet av de fem föregående åren.

https://emanuelkarlsten.se/overdodligheten-i-sverige-2020-den-hogsta-sedan-spanska-sjukan/

Norges glaciärer drar sig tillbaka

34 av 36 glaciärer minskar under 2021, här några exempel

  • Austerdalsbreen i Sogn og Fjordane gikk tilbake hele 130 meter i år. De siste 20 årene har den gått tilbake med 544 meter.
  • Gråfjellsbrea i Hordaland gikk tilbake 66 meter i år. De siste 20 årene har den gått tilbake med 979 meter.
  • Nigardsbreen i Sogn og Fjordane gikk tilbake 39 meter i år. De siste 20 årene har den gått tilbake med 618 meter.
  • Leirbrean i Jotunheimen gikk tilbake 23 meter i år. De siste 20 årene har den gått tilbake med 294 meter.ä:

Källa: https://www.nrk.no/norge/denne-breen-har-gatt-tilbake-130-meter-i-ar-1.15766447

Hur avslöja stolligheter

Vetenskaplig korrekthet [1] beror på kvaliteten av fakta och tolkningar av dessa, inte hur pass oförstådda eller (im-)populära dessa är i vissa kretsar.

https://youtu.be/mn7jVTGjb-I

[1] Detta gäller ‘hårda’ vetenskaper (matematik, fysik, kemi och liknande) som står sig och/eller evolverar över lång tid, inte ‘mjuka’ som ofta beror av rådande stämningar.