Metan, en riktigt potent växthusgas

Metanmolekylen byggs av 4 väteatomer bundna till en central kolatom. Varje enskild molekyl kan därför ta upp värmeenergi i form av komplicerade vibrationer [1], rörelseenergi som den omgående pytsar ut i alla riktningar till omgivningen. Detta ger upphov till växthuseffekten.

Metanmolekyl med en central kolatom och fyra väteatomer. Bindningarna är flexibla och molekylen kan därför vibrera i komplicerade mönster.

Methane in the Earth’s atmosphere is a strong greenhouse gas with a global warming potential (GWP) 84 times greater than CO2 in a 20-year time frame; methane is not as persistent a gas as CO2 (assuming no change in carbon sequestration rates) and tails off to about GWP of 28 for a 100-year time frame.[18][19][page needed][20] This means that a methane emission is projected to have 28 times the impact on temperature of a carbon dioxide emission of the same mass over the following 100 years assuming no change in the rates of carbon sequestration. Methane has a large effect but for a relatively brief period, having an estimated mean half-life of 9.1 years in the atmosphere,[19] whereas carbon dioxide is currently given an estimated mean lifetime of over 100 years.

https://en.wikipedia.org/wiki/Atmospheric_methaneMethane as a greenhouse gas

När metan oxideras [1] bildas vatten och koldioxid vilket sker spontant i atmosfären. Metanet har en halveringstid [2] om 9.1 år i atmosfären. Under första 20-årsperioden har ett metanutsläpp 84 gånger större klimatpåverkan (GWP [3]) och för 100 år är den 28 gånger större än motsvarande mängd koldioxid.

Det innebär att ‘färskutsläppt’ metan är långt potentare än koldioxid. Jag har inga siffror för första året eller liknande, men med tanke på halveringstiden så måste den vara oerhört hög.


[1] Enkelt uttryckt: När molekylen nås av värme börjar den knuffas runt samt vibrera.

[2] Detta sker omedelbart när naturgas bränns.

[3] Vi hör oftast om halveringstid för radioaktiva ämnen, den tid det tar för att hälften av en viss spontan fission skall klinga av.

[4] GWP, Global Warming Potential: https://en.wikipedia.org/wiki/Global_warming_potential

Klimatkänslighet; halten av koldioxid vs. temperatur.

One of the most important numbers in climate science is 3°C. This isn’t about a projection of future warming or the impacts that come with it, though. It’s about how much warming you get if you double the amount of greenhouse gases in the atmosphere. That value can be made more general as a metric known as “climate sensitivity,” which describes how much warming you get for a given amount of emissions. If the number is small, we can burn a lot of fossil fuels with minimal consequences. If the number is extremely high, emissions are extraordinarily dangerous.

Källa: https://arstechnica.com/science/2020/07/huge-climate-sensitivity-study-shrinks-uncertainty-on-critical-number/
Kunskap och förståelse är inte allas mål. En minoritet nöjer sig med att sprida osäkerhet och förvirring.

Växthusgaser består av tre eller flera atomer. De kan ”studsa runt” olika frekvenser av värmestrålning (där temperaturen bestämmer frekvensen) med varierande förmåga. De viktigaste växthusgaserna i troposfären [1] är koldioxid (CO2), metan (CH3) och kväveoxid (lustgas, N2O). När de i samverkan höjer temperaturen ökar atmosfärens förmåga att ta upp vattenånga vilken i sin tur beter sig som en växthusgas.

This number (3°, min anmärkning) is commonly defined against a doubling of the concentration of CO2 in the air, in part because CO2’s effect is logarithmic and each doubling is roughly equivalent.

Det blir problem när man väljer koldioxiden som enda representant för växthuseffekten. Metan [2,3] och kväveoxid [4] är långt mer potenta men samtidigt relativt sparsamt förekommande i atmosfären. I helheten utgör metanets bidrag ungefär 20% av växthuseffekten. När metan med tiden oxideras bildas koldioxid och vatten. Kväveoxid tär också på det UV-skyddande ozon-lagret.

Det finns flera faktorer som påverkar uppvärmning och avkylning av Jorden och alla är inte välbeforskade. Av det skälet valde IPCC i sin rapport från 2007 att ange klimatkänsligheten till 1,5 – 4,5°. Målet för forskarna är att minska osäkerheten och den senaste rapporten, AR6, gör det. De anger klimatkänsligheten till 3° och sannolikt (likely) ligger den i intervallet 2° – 4°.


[1] Troposfären varierar i höjd från 9 km vid polerna till 17 km vid ekvatorn. I genomsnitt räknar man med 11 km.

[2] ”The Earth’s atmospheric methane concentration has increased by about 150% since 1750, and it accounts for 20% of the total radiative forcing from all of the long-lived and globally mixed greenhouse gases.[10]” Wikipedia

[3] ”Methane is an important greenhouse gas with a global warming potential of 34 compared to CO2(potential of 1) over a 100-year period, and 72 over a 20-year period.[47][48]

[4] Kväveoxid är upp till 265 gånger så potent som koldioxid med en livstid i atmosfären om 120 år. https://en.wikipedia.org/wiki/Nitrous_oxide

Koldioxid, marknära och högre upp.

Givet att andra faktorer är att lika är det varmare vid markytan än högre upp inom troposfären. En tumregel säger att temperaturen sjunker 6° per 1 000 höjdmeter. Har du funderat över varför det är så? Om inte, ägna tanken någon minut innan du läser vidare.

Atmosfären består av 78% kväve (N2), 21% syre (O2), 0,9% argon (Ar) samt cirka 0,042% koldioxid (CO2).

Inblandningen av koldioxid i atmosfären sker inte ögonblickligen, med högkänsliga sensorer mäter man små differenser som följer vindar från utsläppen. I denna ögonblicksbild anger mörkrött höga och mörkblått lägre koncentrationer.
  • I medeltal når övre delen av troposfären 11 km höjd.
  • Då temperaturen påverkar luftens densitet (kyla gör den tätare) når den cirka 9 km vid polerna och upp till 17 km vid ekvatorn trots att lufttrycket på havsnivå är samma. Detta varierar ytterligare beroende på årstid (Jordaxeln ”lutar”) och i någon mån även väder.
  • I troposfären sjunker lufttrycket närapå linjärt med ökande höjd.
  • Ungefär 80% av atmosfärens massa finns i troposfären.
  • Hälften av atmosfärens massa finns under 5.6 km höjd där lufttrycket följaktligen är halverat.
  • Nästan allt vatten i atmosfären finns i troposfären.
  • Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

Alla växthusgaser består av molekyler med tre eller flera atomer till skillnad från kväve, syre och argon som utgör 99,9% av atmosfären. Växthusgaser har förmåga att ”studsa runt” värmestrålning [1] i alla riktningar, effektivare ju fler de är. Till det kommer vattenånga, också den bestående av tre atomer per molekyl. Då vatten dessutom lagrar och transporterar värme och kinetisk energi genom vindar och havsströmmar har det avgörande betydelse för vädret.

Vatten [2] deltar i atmosfärens isolering men dess massa och egenskaper varierar stort beroende på temperaturen. När vattenånga kondenserar till droppar övergår det från att fungera likt en växthusgas till att vara en svartkroppsstrålare. Om den kyls ytterligare kan den bli is och snö, goda reflektor.

Troposfärens gaser blandas väl genom vindar och konvektion och antalet molekyler av växthusgaser kommer därför att bero på lufttrycket. Kyla på hög höjd och värme på låg inom troposfären beror av antalet molekyler av växthusgaser samt även vattenmolekyler. De utgör tillsammans värmeisolering som i samverkan med rotationen räddar oss från temperatursvängningar som annars skulle drabba Jorden.

Medeltemperaturer vid Nordpolen och ekvatorn på Jorden i skydd av atmosfären och på den ‘nakna’ Månens skugg- och solsida.

Högre upp, lägre lufttryck leder till färre isolerande växthusgasmolekyler och följaktligen blir det kallare.

För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäter man därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är täckt med kort gräs och på en höjd av 1,5-2 m över marken.

Många fler krav finns, läs på SMHI: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-lufttemperatur-1.3839

Fler parametrar tillkommer. T.ex. förändras inflytandet av en växthusgas inte linjärt med antalet molekyler, de ‘första’ betyder mer än de tillkommande. I samverkan ‘pluggar’ olika växthusgaser energiutsläpp vid fler strålningsfrekvenser och adderar därmed till uppvärmningen.


[1] Temperatur beror av atomers och molekylers kinetiska energi, kort sagt hur de vibrerar och rör sig.

[2] ”Water vapor accounts for roughly 0.25% of the atmosphere by mass. The concentration of water vapor (a greenhouse gas) varies significantly from around 10 ppm by volume in the coldest portions of the atmosphere to as much as 5% by volume in hot, humid air masses, and concentrations of other atmospheric gases are typically quoted in terms of dry air (without water vapor).” Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

Ökande koncentrationer av koldioxid => grönare värld?

En del klimatstrutsar (huvudet i sanden) kallar koldioxid för ”livets gas”. Påståendet att mer CO2 i atmosfären bara är till fördel är felaktigt på flera plan, ett väldigt rakt på sak [1], andra [2] kräver mer att greppa.

Too Much CO2 Has an Unnerving Effect on The World’s Trees, New Study Finds. Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday. (20200909)

https://www.sciencealert.com/too-much-co2-makes-trees-live-fast-and-die-young-says-study

Keelingkurvan från Mauna Loa på en av Hawaiiöarna visar en säsongsberoende hackighet och är ständigt högre år från år. Från 1995 och framåt böjer den dessutom uppåt vilket visar att atmosfärens innehåll av koldioxid ökar i stigande takt.

Uppgången (oktober – april) beror på nettoutsläpp av koldioxid medan nedgången som börjar i maj och pågår till slutet av september är norra halvklotets växtsäsong med ett nettoupptag. Tyvärr når de inte ifatt utsläppen säsongen, därav den ständigt stigande och accelererande trenden.

But in the study, led by England’s Leeds University and published in the journal Nature Communications, they warned that this faster growth was also linked to trees dying younger – suggesting increases in the role of forests as carbon storage may be ”short lived”.

The researchers examined more than 200,000 tree-ring records from tree species across the globe and found that trade-offs between growth and lifespans occurred in almost all of them, including tropical trees.

Lev fort, dö ung?

Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday.


[1] Allt annat lika, ju mer koldioxid som finns från marken och uppåt dess varmare blir det. Det är den enklaste, ändå tycks det stört omöjligt att ta till sig för klimatstrutsarna. Oavsett om du accepterar klimatgaser eller förkastar dem, fundera till dess du tar en informerad och logisk ställning.

[2] Beroende på värme och vattentillgång finns tre olika metoder för växter att bearbeta ljus, vatten och CO2 för att utvinna och lagra energi i form av monosackarider för eget bruk. De kallas C3, C4 och CAM och min plan är att skriva något om dem framöver.

Klimatförändringar ökar sannolikheten för väder med extrema temperaturer

Väder är det korta perspektivet, från minuter/timmar till några dagar. Det kan variera enormt både i tid och trakt och är därför i sina detaljer oerhört svårt att förutsäga.

Årstider är cykliskt återkommande vädermönster. De ändrar sig inte mycket år från år även om de enskilda dagarnas väder under samma tid varierar kraftigt.

Klimat innebär ett betydligt längre perspektiv, 30 år eller mer är ett vanligt val. Medellivslängden i Sverige är ungefär 4 x 80 årstider i rad, knappa tre klimatcykler. Det krävs inga stora kumulativa och samverkande årstidsskillnader för att summera en avsevärd skillnad i klimat.

Study: Climate change made Pacific Northwest heat wave 150 times more likely

https://www.dw.com/en/heatwave-climate-us-pacific-northwest/a-58191437

Utnyttja fantasi för att så tvivel

Klimatförändringarnas många effekter är tydligt märkbara och knappt ens de högljuddaste debattörerna [1] förnekar längre att de sker. Den nya taktiken är istället att utnyttja lättpåverkades fantasi för att så tvivel.

The COLD TIMES are returning, the mid-latitudes are REFREEZING, in line with the great conjunction, historically low solar activity, cloud-nucleating Cosmic Rays, and a meridional jet stream flow (among other forcings).

Both NOAA and NASA appear to agree, if you read between the lines, …

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/ [2]

Läs detta några gånger till dess du greppar att man också använder appear (verkar/förefaller) och if you read between the lines (läser mellan raderna). Det fungerar dåligt på den analytiske läsaren men kanske på den okritiske.

Atmosfären delas in i olika skikt, se bilden. Detta inlägg koncentreras på Mesosfären, 50 – 80 kilometer upp. Där är luften så tunn att inte ens väderballonger når upp men tillräcklig för att inkommande meteoroider samt satelliter ska förgasas av friktionsvärmen.

https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

En sammanfattning i fem punkter inleder studietexten.

•Dynamical influences rival solar variability in the mesosphere.

•The linear trend in temperature is negative, but turns positive near the mesopause.

•Mesosphere is cooling at 1–2 K [3] per decade due to greenhouse gas increases.

•First observational confirmation of a shrinking mesosphere.

•The rate of mesospheric shrinking is 150–200 m per decade.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364682621001085
  • #1 Mesosfärens dynamik utmanar Solens varierande aktivitet.
  • #2 Trenden är att temperaturen i mesosfären sjunker men nära mesopausen (den övre gränsen) stiger den.
  • #3 Mesosfärens avkylning om 1-2 grader per årtionde beror på ökningen av växthusgaser!
  • #4 Att mesosfärens krymper bekräftas med Sounding Rockets. [4]
  • #5 Den observerade krympningen av mesosfären fortskrider med 150-200 meter per årtionde.

Detta blir kanske lättare att förstå med ett exempel; Antag att du sveper om dig en filt (växthusgaser) som skydd mot kyla. Bara för att du är nyfiken mäter du temperaturen med en precisionstermometer utanför filten (temperaturen i mesosfären). Lägg sedan till en filt (mer sammanlagd växthuseffekt) och gör om mätningen på samma sätt. Jag blir förvånad om inte den nya mätningen blir något lägre med fler isolerande filtar (mer växthusgaser) som hindrar utflödet av värmen, hur tänker du?

Crucially, these decreasing temperatures in the upper atmosphere are beginning to penetrate the lower atmospheric layers (such as the troposphere–where us humans reside) — a fact NASA is sidestepping.

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/

Störst mängd värmeenergi från Solen lagras i haven (90%) och i atmosfären (10%). När den värmen isoleras från att lämna Jorden genom växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan, kväveoxid och andra gaser med tre eller fler atomer dess mindre hamnar högre upp vilket gör den övre troposfären och uppåt kallare. Skribenten på electroverse inser nog det, däremot är det i dennes intresse att undertrycka dessa uppenbara fakta för att så tvivel hos vissa läsare.


[1] Detta gäller inte de som bara papegojar vidare utan förstå eller ens läsa.

[2] Electroverse driver ”klimatförnekelse”, i detta fall genom att hänvisa till en seriös studie från NASA, förlita sig på läsarnas fantasi (”It’s a runaway train from here. Next stop, Little Ice Age…”) och att de inte läser eller förstår det bittersta av studien. https://mediabiasfactcheck.com/electroverse/

[3] I vetenskapliga sammanhang anges temperaturen i Kelvin (K), skalan har samma indelning som Celsius men börjar vid absoluta nollpunkten (0K) och räknas sedan positivt. Temperatur mäter atomers och molekylers medelhastigheter och är i sig inget mått på energi, först när man vet partiklars massa kan man ange den temperaturberoende energin.

[4] Numera används s.k. sounding rockets där sounding ska tolkas som sondera, inte något med ljud. Dessa raketer kan nå mycket högt men utan att gå i omloppsbana, de återvänder till Jorden via fallskärm efter 5 – 30 minuter och samlar då mätdata. https://en.wikipedia.org/wiki/Sounding_rocket

Växter och mer koldioxid?

Har du snubblat över facebookinlägg där skribenten kopierar in eller själv skriver inlägg som betecknar koldioxid som ”Livets gas” och att mer av den varan bara är bättre?

En ny studie från bland annat Umeå universitet visar en stor risk att klimatförändringen kommer att bli värre än väntat. Växtlighetens förmåga att ta upp koldioxid som tidigare ökat och bromsat växthuseffekten, kommer mest sannolikt att minska i takt med att jordens temperatur blir högre.

https://www.vk.se/2021-04-05/ny-umeastudie-gor-klimatkrisen-mer-akut

Ensidig gödning till växter innebär inte nödvändigtvis ökad produktion och större koldioxidupptag. Det finns flera skäl till varför det är ett överförenklat resonemang som leder till felaktiga slutsatser. Liv kräver, förutom energi, även vatten, samt artspecifikt sammansatta näringsämnen. [1]

Det är mängden växthusgaser i atmosfären, bland annat koldioxid, som ligger bakom den globala uppvärmningen, ett hot mot vår planet som vi känner den. Jordens växtlighet tar upp ungefär en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket har dämpat klimatförändringarna och gett mer tid för klimatarbete. Men det är inte längre något vi kan räkna med, visar en ny internationell forskningsstudie där Umeå universitet deltar.

– Vi måste utgå ifrån att vegetationens effekt som har köpt oss tid kommer att minska. Det är sedan något vi måste hantera genom att minska utsläppen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.

Forskningen vid Umeå universitet har tittat tillbaka i tiden för att se hur koldioxidökningen har påverkat växternas fotosyntes. De har då sett en ökning av växters kapacitet att ta upp koldioxid i takt med att koldioxidhalten i atmosfären har ökat.

– I studier har man tagit växter i växthus och sedan ökat koldioxidmängden för att se hur växterna reagerar, och då har man sett en ökad förmåga att ta upp koldioxid, säger Jürgen.

Det är experiment som endast pågått under korta tider och det kommer inte att fortsätta så framöver, menar Jürgen Schleucher. Ytterligare ett problem är att kapaciteten inte bara kommer att sluta växa – den kommer även att minska.

– Det finns också anledning att dra slutsatsen att vegetationens upptag kommer att motverkas av temperaturökningarna. Varmare klimat kommer att dämpa fotosyntesen, säger han.

Det kan leda till att den globala uppvärmningen blir värre än vad man tidigare har trott. Just nu följer världen en bana som kommer att orsaka dramatiska klimatförändringar och det krävs ännu större minskningar av utsläppen, menar han.

– Vi måste ändra vårt tankesätt, det är en sak som ligger mig varmt om hjärtat. Vi måste lära oss att tänka om och tänka längre fram i tiden. Vad händer vid nästa sekelskifte? För våra barnbarnsbarns skull, säger han.

En ljusglimt är att den här forskningsstudien har kunnat påverka klimatarbetet positivt och varit bidragande till EU:s beslut att höja klimatmålen för år 2030, enligt Jürgen.

Växter har tre metabola processer för att ta upp solenergi, vatten och koldioxid för att utvinna kol för eget bruk, dessa är C3, C4 och CAM. C3 är den överlägset vanligaste och ekonomiskt och näringsmässigt betydelsefull för människor. Den fungerar i ”normala” temperaturer med god vattentillgång. De övriga finns i höga temperaturer samt där vattentillgången är låg eller näst intill obefintlig som i öknar.

Förklaringarna bakom dessa tre processer är minst sagt komplexa och jag förväntar mig inte att särskilt många tar sig tid att Googla och/eller söka videos på YouTube.


[1] ”Professor Dave”: https://youtu.be/8oodcy8SEBk

Flygmotorer möter drastiska omställningskrav

Rolls Royce utvecklar en ny turbofanmotor med imponerande prestanda. Källa: https://youtu.be/963rI0Yzh-o

Flerbladiga propellrar har god verkningsgrad och är flexibla då bladens vinklar kan ställas om under drift. Safran utvecklar ett sådant koncept, se ett tidigare inlägg: https://urminsynvinkel.com/2021/03/19/en-effektivare-flygplansmotor/

Trentfamiljen (https://en.wikipedia.org/wiki/Rolls-Royce_Trent) från Rolls Royce är sedan många år välrenommerade alternativ men nu tar man turbofankonceptet till en ny nivå. Prototypen har en diameter på 3.5 meter trots att den egentliga motordelen (nära den smala midjan) är förvånansvärt liten.

En doldis i motorn är utväxlingen som skymtar strax bakom de enorma fläktbladen. Den anpassar motorns höga varvtal efter fläktens behov.

Tillägg: https://youtu.be/h9zVok5qsS8

En effektivare flygplansmotor

Om flygtransporter skall vara möjligt i framtiden måste kostnader och utsläpp reduceras väsentligt från dagens nivåer. När de konventionella propellerplanen ersattes för 60-70 år sedan var fartökningen prio ett, ekonomi som bäst prio tre och miljöhänsyn fanns knappt på kartan.

När energin började kosta multum återgick man i stort sett till propellerdrift även om det inte syntes så tydligt utanpå. De turbofanmotorer som används numera har mycket större diameter då den främsta ”fläkten” egentligen är en mångbladig propeller. Upp till 11 enheter luft passerar runt för varje enhet som försörjer motorns förbränning (11/1). Bortåt 70% av drivkraften i en turbofanmotor kommer därför från den passerande luften. Planen blir något långsammare men mer ekonomiska och bränslesnåla.

Nu har man börjat experimentera med motorer med mångbladiga yttre propellrar vars varvtal sänks via reduktionsväxlar så att de blir hyfsat tystgående. Andelen luft som passerar via propellrarna stiger till uppåt 30/1 vilket ytterligare sänker bränslekostnaderna.

Den främre halvan i den nya modellen är drivmotor, resten är reduktionsväxel och motroterande, ställbara propellrar.

Safran Open Rotor – The Next Engine Design Leap?

Boktips: Klimatkrisens Sverige – Erika Bjerström

De pågående klimatförändringarna har fler följder utöver att badvattnet blir varmare.

”Men det är något som stör vandringarna i skogen. Något som letar sig in i hårbotten, sätter sig i nacken eller på ryggen. Betten är plågsamma och kan orsaka klåda och bölder. Det är nästan omöjligt att få den att släppa, eller att slå ihjäl den med handen. Vi får hjälpa varandra och klämma ihjäl den. Det är älgflugan, eller älglus som den också kallas, en blodsugande parasit som blivit allt vanligare och gynnas av det varmare vädret. Försedd med rejäla klor biter den sig fast och kläcks precis när det är dags att plocka svamp och bär. Förr förekom den i södra Sverige men har börjat sprida sig norrut. Än så länge är den farligare för djur än för människor eftersom den kan smitta med parasiter och virussjukdomar. När den väl landat i pälsen på en älg biter den av sig vingarna och kan sedan orsaka outhärdlig klåda hos djuret, som kan tappa pälsen. Inom en snar framtid kan älglusen också börja bära på smitta som drabbar människor.”

Erika Bjerström redovisar mängder av såväl stora som subtila skillnader som redan påverkar och förstärks framöver. Exemplet ovan kommer från hennes sommarboende.

Sverige blir grönare, varmare och blötare. Faktum är att uppvärmningen går dubbelt så snabbt här jämfört med det globala genomsnittet eftersom vi är ett arktiskt land. Kalfjällen växer igen och den nya fjällfågeln kommer att heta bofink, gäddan slår ut rödingen när fjällsjöarna värms upp. Och detta är bara början, om hundra år kommer tusentals öar i Stockholms skärgård att vara utplånade när vattennivån stigit.

Klimatkrisen kommer även att föra med sig en rad pandemier, där den nuvarande coronakrisen endast är att betrakta som ett genrep inför vad som komma skall, enligt forskarna.

I en skildring som rör sig från Abisko till Ystad berättar SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström om ett Sverige som nu förändras för evigt. Hon har träffat forskare som berättar om sina senaste upptäckter. Som en röd tråd löper deras växande oro och kommentaren ”det går fortare än vad vi trodde”. Det är den första boken i sitt slag som utifrån forskningen på landets universitet och lärosäten beskriver hur Sverige förändras av det varmare klimatet.