Lägsta andelen ovilliga – 5 procent – när nästan hälften av befolkningen har vaccinerats

Effekten av antivaxx-rörelsen eller rädslan för biverkningar, underblåst av avskräckande nyhetsrubriker, kan därmed avfärdas som högst teoretisk. Källa: https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/kantar_allmanhetens_tillit_tankar_och_beteende_under_coronapandemin_21_maj_2021_.pdf

Vacciner mot Corona

Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc

Corona och dess bekämpning har gått in i en ny fas. Västerbottens-Kuriren (210111) har en intressant artikel [1] som förklarar likheter och skillnader mellan några vanliga vacciner.

Vaccinering kan liknas vid utbildning och träning av vårt immunförsvar så att det står redo inför eventuellt ”skarpt läge”. Det hittillsvarande sättet har varit att spruta in en oskadliggjord form av viruset som immunförsvaret kan lära sig att känna igen och attackera.

För att möjliggöra snabb framtagning av vaccin, samtidigt oförmöget att sprida sjukdomen vidare, använder Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca andra sätt. Immunförsvaret behöver inte ett helt virus för att identifiera och reagera, det räcker med en del. Dessa vacciner innehåller ett par begränsade delar av den genetiska koden från SARS-CoV-2.

DNA är information i form av den välkända dubbelspiralen, finns i cellkärnan och omfattar organismens kompletta arvsmassa. Den utgör ett slags referensbibliotek för allt som behöver skapas. Vid behov bildas en arbetskopia av rätt avsnitt i form av en enkel slinga, RNA. Det lämnar cellkärnans skyddade miljö och går till det maskineri som tillverkar det protein som efterfrågas.

I detta sammanhang skapas en tillräckligt stor del av spikeprotein som ger SARS-CoV-2 dess karakteristiska gloria (Corona). Immunförsvaret uppfattar det som främmande, inleder bekämpning och bildar antikroppar för framtida behov.

Pfizer/Biontech och Moderna använder messenger-RNA där det räcker att mRNA hamnar i cellens ”verkstad”, cytoplasma, där tillverkningen av ”fakeproteinet” sker. mRNA är en bräcklig engångskod som förstörs efter användning, den kan därför inte påverka arvsmassan. Detta är också en nackdel som man motverkar genom att förvara dem i stark kyla, minus 70C för Pfizer/Biotech, minus 20C för Moderna.

Astra Zeneca använder ett utsnitt av en dubbelspiral som kännetecknar DNA. Den är robustare och kan därför förvaras i kylskåpstemperaturer. Å andra sidan måste den transporteras in i cellkärnan för att där avkodas till RNA. För det använder man en Trojansk häst i form av ett adenovirus från schimpans som rensats på sitt genetiska material och fylls med fakeDNA. Väl på plats avkodas detta fakeDNA till fakeRNA som exporteras till cytoplasman.

FakeDNA skvalpar omkring en stund i cellkärnan och blir aldrig en del av dess eget DNA. Dessutom kommer cellen med sitt innehåll av främmande protein att angripas och brytas ner av immunförsvaret. Nackdelen med DNA-metoden är att immunförsvaret kan utveckla immunitet mot transportviruset och sänka effektiviteten.


Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc

[1] Har du lånekort på bibliotek ökar chansen att du kan läsa tidningar och tidskrifter via webben, försök.

Mask eller inte?

Studier om masker bör utgå från hur de inverkar på smittspridningen. De är ett verktyg bland andra, dit hör även fysisk distansering, hand- och annan hygien samt ett genomtänkt och ansvarsfullt agerande i sociala sammanhang. Flera källor framhåller hormonet D-3 som betydelsefullt.

A new study by economists at the University of Kansas has found that counties in the state where residents are obliged to wear masks in public have seen about half as many new coronavirus infections as counties that do not have a mask mandate in force.

Citatet är en del av flera notiser om Covid-19

Hur motverka smittspridning

Matematik och statistik används i den länkade videon för att spegla resultaten av åtgärder som minskar smittspridning mellan personer som interagerar med varandra.

Den länkade videon exemplifierar med användning av ansiktsmasker. Om du väljer en eller flera metod(er) som minskar risken för smittspridning från och till dig, hur blir effekten i samhället om andra också är lika kloka som du?

Länk till en interaktiv sajt där du själv kan experimentera med olika parametrar: https://aatishb.com/maskmath/

Spridning, med och utan mask

Om du har bråttom, läs åtminstone i rutan nere till höger innan du klickar igång videon.

Sometimes having a visual is the best way to understand something. This is particularly true when it comes to science. And as wearing a face mask has become part of our daily routine, more and more people are questioning if it really matters. As summer sets in and heats up, how much will wearing another layer across your face really protect you? One microbiologist took matters into his own hands to show just what happens when you stay covered up.

Dr. Richard Davis is the Clinical Microbiology Lab Director at Providence Sacred Heart Medical Center in Spokane, Washington. After seeing a lot of misinformation about the dangers and usefulness of face masks, he decided to do a demonstration.

In the first demo, he placed agar cultures close to his face to show how many respiratory particles transferred while talking, singing, sneezing, and coughing with and without a face mask. The results are clear. Just one sneeze without a mask fills the culture with bacteria colonies that form where the respiratory droplets fell. Coughing gave a similar effect and even singing and talking for one minute caused bacteria transfer. Meanwhile, the masked cultures were basically clean.

For the second demonstration, Dr. Davis looked at distance, as this is the other common method of keeping the coronavirus from spreading. Placing bacteria culture plates two, four, and six feet away, he coughed hard for about 15 seconds both with and without a mask. Again, the results are clearly in favor of a face mask. While most droplets hit the plate when he was less than six feet away, a face mask blocked nearly all of them—no matter the distance.

Källa: https://mymodernmet.com/face-mask-demo/

Att lära av Västerbotten

Inte enbart en slump att Västerbotten har få döda i covid-19 – Anders Johansson, docent, överläkare, Umeå universitet; Vårdhygien Västerbotten; FoU-ansvarig, infektionskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/07/inte-enbart-en-slump-att-vasterbotten-har-fa-doda-i-covid-19/ – Lakartidningen.se 2020-07-21

Figur 1. Populationsjusterade data per region om IVA-patienter med covid-19, avlidna med covid-19 (Folkhälsomyndighetens databas den 6 juli 2020) samt överdödlighet under vecka 12–24/2020 jämfört med medelvärde samma veckor 2015–2019 (Statistiska centralbyrån).

Västerbotten har under covid-19-pandemin veckorna 12-24/2020 haft en underdödlighet snarare än en överdödlighet (Figur 1). Tre områden, förutom god följsamhet till strategin att hålla fysiskt avstånd i samhället som varit framgångsrik i hela landet [1], kan förklara denna gynnsamma utveckling.

1) Personal har inte skickats tillbaka till äldreboenden och vårdavdelningar i smittsamt skede. Vi har sedan den 16 mars haft en implementerad och fungerande »stanna hemma från jobbet«-policy både i regionvård och i kommunal vård/omsorg. Personal med misstänkt eller verifierad covid-19 har varit hemma från jobbet minst 7 dagar med minst 2 dagars symtomfrihet. Det avvek under 2 månader från nationell policy, där det bedömdes räcka med 2 dagars symtomfrihet fram tills de nationella rekommendationerna ändrades den 14 maj.

2) Aktiv smittspårning med snabba interventioner. Spridningsmönstret vid covid-19 präglas av att en liten andel smittade står för en stor del av smittspridningen [2]. Vårdhygien Västerbotten har 7 dagar i veckan samarbetat med Smittskydd Västerbotten, primärvårdsläkare och arbetsledare inom kommunal vård/omsorg. Smittspårning, telefonintervju med den smittade, omedelbara interventioner och många platsbesök inom vård/omsorg har lönat sig. Fel arbetssätt på en vårdenhet har snabbt justerats, och lärdomen har spridits till andra enheter. Denna smittspårning har med stor sannolikhet också haft effekt på samhällsnivå. Vi har säkerställt att alla med laboratorieverifierad covid-19, även utanför vård/omsorg, snabbt fått förhållningsregler och blivit personligt informerade. Smittkedjor mellan kluster av smitta inom vård/omsorg och samhällssmitta har varit vanliga. Ett nära samarbete med kliniskt mikrobiologiskt laboratorium har varit värdefullt eftersom det, särskilt i början, krävdes ständig och svår avvägning mellan provtagning för smittspårning och annan analyskapacitet. Det finns stöd för att smittspårning av den sort vi utfört på fler än 50 vårdenheter, med omedelbar och riktad provtagning av boende och personal för att identifiera kluster av många samtidigt smittade, är avgörande för att kontrollera covid-19 [3].

3) Tydligt vårdhygieniskt ledarskap med starkt fokus på personalskydd. Vi har systematiskt strävat efter full öppenhet och informationsspridning om vikten av skyddsutrustning och skyddsåtgärder. Utan stort förtroende hos personalen fungerar inte snabb implementering av smittförebyggande åtgärder tillräckligt bra i stora organisationer. Brister har funnits, men arbetsgivarna har varit öppna med att mycket har varit okänt om covid-19 och att kunskap om smittvägar och risker varit ofullständiga. En förtroendeskapande komponent har varit att från start använda munskydd tillsammans med visir enligt WHO:s modell. Det infördes i svenska nationella rekommendationer den 25 juni. Vi har också från start använt ett fysiskt säkerhetsavstånd på minst 2 meter, inte minst 1 meter som i nationella rekommendationer. Det har varit ett sätt att till liten praktisk kostnad skapa större förtroende, särskilt i kommunal vård/omsorg.

Jag skriver inte detta för att framhäva Västerbotten, utan för att jag vill påverka framtida beredskap och kompetens. Naturligtvis kan vi ha haft tur, och smittspridningen kan fortfarande ta fart. Men som västerbottningen Ingemar Stenmark sa angående tur: »Jag vet inget om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.«

Covid-19-pandemin har påvisat det direkta sambandet mellan dödstal i en pandemi och vårdhygienisk kvalitet inom vård/omsorg. Otillräcklig vårdhygienisk kvalitet och smittspårning har bidragit till överdödlighet. Man kan skylla på enskilda aktörer inom kommunal vård och omsorg, men det leder ingenvart; ett bättre nationellt ledarskap hade krävts. Även på regional nivå har det saknats mekanismer, förmåga och incitament att skapa en nationell vårdhygienpolicy, särskilt på kommunal nivå. Inte heller den nationella kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvård har varit lämpad för krishantering.

Jag föreslår att Folkhälsomyndigheten nu får ett tydligt nationellt uppdrag att samordna vårdhygien och för att klara detta väsentligt höjer sin förmåga, särskilt på policyområdet. Jag föreslår också att det regionalt måste finnas förmåga att utföra storskalig professionell smittspårning, särskilt inom vård/omsorg.


Texten härovan kommer från Läkartidningens sajt.

Vanligaste läkemedlen bland allvarligt sjuka i covid-19, lista

Vissa mediciner är vanliga bland de som har svår covid-19 och eventuellt dör. Märk hur den intervjuade i videon slingrar sig och ogärna vill gå in på vilka de är. På direkt fråga exemplifierar han med loop-diuretika (vätskedrivande), som förekommer i 4.3 % av fallen. Men den ligger först på plats 23!.

https://www.expressen.se/tv/nyheter/coronaviruset/vissa-lakemedel-vanliga-bland-svart-covid-sjuka/

Blodlipidsänkare (ex statiner) är etta med 17 %! Statiner dämpar/hindrar bildningen av mevalonat, ett tidigt förstadium till -ämnet- kolesterol som är råmaterial för könshormoner samt vitamin D3.

Många rapporter gör gällande att lågt D3 är påtagligt negativt för utvecklingen av covid-19.

Liknande dödstal på äldreboenden varje år

Antalet döda i covid-19 på äldreboenden har upprört både politiker och experter och tagits som en intäkt för att Sverige misslyckats med att skydda de äldsta och sköra. Men enligt Thomas Lindén på Socialstyrelsen är dödstalen på särskilda boenden inte uppseendeväckande mycket högre än under en vanlig influensasäsong. https://www.gp.se/nyheter/sverige/liknande-dödstal-på-äldreboenden-varje-år-1.28328747

En gång i tiden fanns pensionärsbostäder och ålderdomshem. Idag talar vi om äldre– och särskilda boenden men för att kvala in där ska man vara rejält ankommen av fysiska eller psykiska problem. Idag, på radion, hörde jag att en problematisk grupp smittspridare är dementa men rörliga personer. De vandrar runt och söker kontakt med andra och med nuvarande regler kan man göra föga för att hindra dem.

Det har kommit kritik från flera håll mot att covidsmittade på äldreboenden inte förflyttas till sjukhus och får mer avancerad vård eller intensivvård och därför dör i onödan. Tidigare i veckan sade Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, till TT att den palliativa vård som ges på äldreboenden är att likna vid dödshjälp.

Avancerad intensivvård, särskilt långvarig i respirator, är ingen sinekur. Tillgång till syrgas för att häva (känsla av) kvävning är självklart men även det kräver utbildning av personal för att vara säker.

Något jag inte sett diskuteras: Hur lång återstående livstid förväntas den genomsnittlige ‘kunden’ som hamnar på ett boende ha? Märk väl att jag talar om antalsmässigt många personer, inte enskilda individer.