Hurricane Ian över Florida

Först en bakgrund om faktorer som formar väder.

Sedan mycket lång tid och ständigt pågående ökar Jordens samlade upplagring av termisk energi. 90% av solstrålningen som passerar atmosfären och når jordytan absorberas av haven och en avsevärd andel förblir där i form av stigande temperatur.

Vattens albedo [1] varierar beroende på infallsvinkel. När Solen står högt under dagen kan det vara så lågt som 0,03 – 0,10 för att senare under dagen stiga. Det som absorberas överför sin energi till vattnet, adderar till vattenmolekylernas rörelseenergi och höjer temperaturen [2].

Då Jorden både roterar och tiltar över ett år samt att haven har en helt annan upptagnings- och lagringskapacitet (de står för 90% av upptaget av termisk energi) än de stora landmassorna kommer det att uppstå flöden av termisk energi som utjämnar obalanserna.

Någon kommer naturligtvis att påpeka att Jordens avstånd från Solen varierar under året. Alldeles korrekt, för närvarande är vi som närmast den 4 januari och som längst ifrån halvåret senare, på sommaren.

Energiflöden utjämnar lokala, regionala och globala differenser genom havsströmmar, vindar och nederbörd och formar därmed vädret, framför allt lokalt och regionalt.

Orkaner i Atlanten börjar som virvlar i atmosfären utanför Afrikas kust och färdas i huvudsak västerut. Om ytvattnet under den är 26°C eller varmare avdunstar vatten med förhållandevis hög temperatur (rörelseenergi) och ‘matar’ virveln med vind och massa (vattenånga, moln). [3]

Det är Jordens samlade energiupptag och -avgivning i samverkan med upplagring (och avgivning) av termisk energi i samverkan med asymmetrier i Jordklotets fördelning av land och hav (70% av ytan) samt dess bana runt Solen som i det korta perspektivet (sekunder – dagar/veckor) formar lokalt och regionalt väder.

Under de senaste dagarna har orkanen Ian förorsakat förödelse när den tvärat in från Mexikanska Golfen över Fort Myers i Florida, vidare över Cape Canaveral (uppskjutningsplats för Orion) och vidare ut över Atlanten. Där kommer den åter att förstärkas av energi och massa från ytvattnet. Den vidare banan kommer sannolikt att vända norrut och in över kusten igen i höjd med Sydcarolina.

Om den förödelse orkanen Ian har orsakat https://youtu.be/N7ypl8QJgQQ

https://youtu.be/Oku4bdpLxEg

Vidare över Atlanten https://youtu.be/YnNywoFHj9A

Märk väl att väder på kort sikt inte formar klimat. Däremot är vädret starkt beroende av de förutsättningar som klimatet skapar.


[1] Albedo är den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta. Värdet varierar från 1 (allt ljus reflekteras) till 0 (allt absorberas) https://sv.wikipedia.org/wiki/Albedo

[2] Fasta kroppars och vätskors temperatur motsvarar de ingående molekylernas rörelseenergi i medeltal.

[3] Rörelseenergin E (kinetisk energi) i ett system med massan m och hastigheten v är E = mv^2/2. https://en.wikipedia.org/wiki/Kinetic_energy

Var det varmt förr?

Denna tabell över rekordtemperaturer dyker upp flera gånger i mitt facebookflöde. Jag vet inte ursprunget men utgår från att den inte är avsiktligt manipulerad.

Tabellen har 42 temperaturer, den äldsta från 1887 och den senaste från 2019, 132 år.

#1 De 12 gulmarkerade åren är från 1887 till 1951, 64 år. det blir strax under 1.9 ‘rekord’ per vart och ett av dessa 6.4 årtionden.

#2 Under de 9 åren från 2010 till 2019 finns 7 vilket, räknat på samma sätt, blir strax över 7,8 per ett helt årtionde.

#3 Under 2000 till 2019 finns 18, i genomsnitt 9,5 högstatemperaturer per ingående årtionden.

Vart och ett av dessa värden beror på lokalt och i förlängningen även regionalt väder. Ur klimatsynvinkel är det intressant att frekvensen av högstatemperaturer är större under senare årtionden jämfört med tidigare.

Vill du leva och bo i sån’t här väder?

Efter en lång period av extremvärme rasar skogsbränder i Spanien och Portugal – där hundratals invånare behövt evakueras.

Och hettan avtar inte – i södra Europa väntas det nu bli över 45 grader på flera håll.

I Storbritannien har en ”orange” varning utfärdats inför helgen.

Även Grekland har drabbats av bränderna – och utanför turistön Samos har en släckningshelikopter kraschat, skriver Reuters.

https://www.expressen.se/nyheter/klimat/extremvarmen-slar-mot-europa-igen-miljontals-riskerar-att-drabbas/

Anomalier i marknära temperaturer 1951 – 2020

En anomali är en avvikelse. Bilden nedan visar 7 tioårsintervall, för jämförelsens skull överlagrade i samma graf. Högsta punkten på varje kurva anger den vanligaste avvikelsen från basperioden, 1951 – 1960.

Bildkälla: https://svs.gsfc.nasa.gov/4891

För varje årtionde avviker topparna mot höger, det blir gradvis varmare. Den nyfikne kan skriva ut bilden och rita in en kurva [1] som går genom topparna och fortsätter neråt, något eller några årtionden in i framtiden. Nu ser du en sannolik utveckling [2] av medeltemperaturer över landmassor, en faktor som ingår i klimatförändringen [3] som pågår.

Kurvornas form illustrerar att det finns avsevärda variationer [4] inom varje decennium, det vi kallar väder. För tydlighetens skull används färger för att förtydliga graden av anomali och hur ofta den förekommer. Blått visar svalare/kallare anomalier och de minskande ytorna att sådant väder blir mindre vanligt.

Animation av utvecklingen från 1951 – 2020: https://svs.gsfc.nasa.gov/vis/a000000/a004800/a004891/GISTempDist_1080p30.mp4


[1] I detta fall har kurvan en mjuk böj, var noga att följa den när du extrapolerar kurvan in i framtiden.

[2] Detta under förutsättning att mänskligheten inte tar avgörande steg för att motverka den hittillsvarande utvecklingen.

[3] Klimat sammanfattar väder under längre tid, vanligen 30 år eller mer.

[4] Jordens landmassor är ojämnt fördelade vilket ger regionala skillnader i både avkylning och uppvärmning. Inlandsklimat kännetecknas av stor variation mellan kalla vintrar och varma somrar.

Extremväder lamslår stora delar av USA

Det rör sig inte bara om hetta, ibland i kombination med hög luftfuktighet, hagel ‘stora som ägg’, bränder, översvämningar och tromber.

Aftonbladet – 17 juni 2022

Värmeböljan i USA har inneburit rekordhetta på många platser och i förrgår uppmanades 120 miljoner amerikaner i olika delstater att om möjligt hålla sig inomhus på grund av höga temperaturer i kombination med hög luftfuktighet.

Aftonbladet – 17 juni 2022

Klimatförändringarnas effekter sprider sig över Jorden

I Sverige är klimatförändringarnas direkta effekter ännu inte tillräckligt stora för att de som ifrågasätter eller rakt av förnekar att de pågår ska byta sina ingrodda och förlegade åsikter mot nyvunna insikter.

VK:s artikel handlar om senaste årets katastrofala följder på det Canadensiska jordbruket och hur det påverkar på global skala.

Överst hela och malda frön av vitsenap. I mitten en bordssenap färgad med gurkmejaoch en söt bayersk senap. Nederst dijonsenap och en grov fransk senap gjord mestadels på svartsenap. Källa: Wikipedia – senap

Men det är inte bara Kanadas extrema hetta och torka som har fått världsomspännande konsekvenser. I november drabbades British Columbia av skyfall och översvämningar eftersom den torra och brandhärjade marken inte klarade av att absorbera vattenmassorna. Trots att landets potatisproducenter hade haft ett bra år ledde översvämningskaoset till stora störningar i exporten från Kanadas största hamn.

Källa: https://www.vk.se/2022-01-09/senapskris-kopplas-till-kanadas-klimatproblem

Men den tiden kommer när förnekarnas antal minskar om det så sker genom inflyttning i en etta med lock, ökande kunskaper eller ren utmattning.

Förleda med fakta

Rena lögner och falsarier kräver inte mycket kunskap för att avfärda. Något svårare är när korrekta fakta presenteras på ett sätt som är medvetet arrangerat för att uppfattas ‘fel’ av läsaren, följande är ett glasklart exempel.

Den första, ogenomfunderade, tanken är att Jordens medeltemperatur [1] ökar långsammare än atmosfärens koldioxid. Det är alldeles säkert så avsändaren av grafen vill att läsaren ska uppfatta den.

Alternativt begriper man inte själv att det är två olika (men samvarierande) parametrar med temperaturanomalin i skalan till vänster och koldioxiden till höger.

Om du ”trycker ihop” koldioxidskalan lite lagom alternativt ”drar isär” temperaturanomalin lika lagom så överensstämmer de fantastiskt bra.

Den taggiga temperaturkurvan matchar vädret i det korta perspektivet medan den heldragna svarta är medelvärden över 37 månader. Vill du studera klimatet får du själv uppskatta trenden över 30 år (360 månader) eller mer.


[1] Jordens medeltemperatur beror av den lägre och trögare över oceaner och hav (7/10 av Jordens yta) och den tydligt högre och mer varierande över land.

Arktis som Norra halvklotets AC under sommaren.

Avsmältningen av Arktis ismassa beskrivs vanligen och korrekt i termer av hur mycket värmeenergi som krävs. Jag funderar på hur den fungerar som luftkonditionering under sommaren i våra trakter. Läs eller skumma igenom citatet nedan så blir det lättare att följa mitt resonemang.

It takes energy to melt sea ice. How much energy? The energy required to melt the 16,400 Km3 of ice that are lost every year (1979-2010 average) from April to September as part of the natural annual cycle is about 5 x 1021 Joules. For comparison, the U.S. Energy consumption for 2009 (www.eia.gov/totalenergy) was about 1 x 1020 J. So it takes about the 50 times the annual U.S. energy consumption to melt this much ice every year. This energy comes from the change in the distribution of solar radiation as the earth rotates around the sun.

To melt the additional 280 km3 of sea ice, the amount we have have been losing on an annual basis based on PIOMAS calculations, it takes roughly 8.6 x 1019 J or 86% of U.S. energy consumption.

http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/
Under perioden 1980 – 2020 (40 år) sjönk isvolymen från 25.000 km3 till 13.000 km3. I citatet ovan utgår man från 280 km3 per år.

Isen i Arktis omsätts säsongmässigt, 16,400 km3 smälter och nästan allt återfryser varje år. ‘Nästan’ är ett försiktigt ord, i siffror blir underskottet i genomsnitt 280 km3 per år. Det motsvarar värmeenergin 8.6 x 1019 J [1] eller 86% of USA:s årliga energiförbrukning.

Runt Jorden på cirka 10 km höjd rör sig jetströmmar i hög hastighet. De fungerar ungefär som de luftslussar varuhusen tidigare använde i entréerna när det var kallt. Jetströmmen skiljer polarkyla från värme närmare ekvatorn. En del av temperaturskillnaden utgör också dess drivkraft, Corioliseffekten [2] gör att jetströmmen rör sig i huvudsak tvärs mot tryckdifferensen.

Skärmbilden är tagen 210731 strax efter 14.00. Länken visar hur det ser ut när du klickar på den. Grafiken gäller på den höjd där lufttrycket är ungefär 1/4 av det vid havsytan, cirka 10-11 km upp. https://earth.nullschool.net/#2021/07/31/0300Z/wind/isobaric/250hPa/orthographic=4.15,87.44,393/loc=7.543,51.565

När temperaturskillnaden minskar gör drivet det också. Det blir lite som att cykla långsamt, man vinglar medan jetströmmen bildar vågor, meandrar. Ibland kommer jetströmmen i resonans med sig själv runt Jorden och vågorna ‘fastnar’. Vädret kan då bli väldigt stabilt under lång tid, likt den hetta och torka som hemsökt den amerikanska västkusten de senaste veckorna.

Då ‘sommaruttagen‘ överstiger ‘vinterinsättningarna‘ minskar på sikt den Arktiska köldreserven, polarjetströmmen påverkas negativt. Det ökar sannolikheten för låsningar i vädersystemen och vi (Jorden) upplever oftare extremare väder i form av hetta, torka, köld, vindar och regn. Lite som vädret varit sedan årsskiftet.


[1] 1 Joule (J) motsvarar 1 Ws (1Watt under 1 sekund). För den som är van vid kalorier (egentligen kcal, alltså 1000 cal) i samband med mat så motsvarar de 4184 J

[2] ”Luften inuti högtryckssystem roterar i en sådan riktning att corioliskraften riktas radiellt inåt och nästan balanseras av den utåt radiellt riktade tryckgradienten. Som ett resultat, färdas luften medurs runt högtryck på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet. Luft inuti lågtryckssystem roterar i motsatt riktning, så att corioliskraften är riktad radiellt utåt och nästan balanserar en inåt radiellt riktad tryckgradient.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Corioliseffekten

Risker för översvämningar i Sverige

Minst 150 personer har omkommit i extrema skyfall i Europa under de senaste dagarna. I Sverige pågår ett idogt arbete med att förbereda sig för möjliga så kallade 100-årsregn, då flera städer beräknas vara i riskzonen. Göteborg, Jönköping och Örebro är några av de orter som hotas.

https://www.nyteknik.se/samhalle/har-ar-riskerna-for-oversvamning-storst-7018173

Det är vanligen fråga om statistiska hundraårsrisker för extrema regnväder, alltså knappt en gång under en livstid. Dock finns många platser där snabb vårflod ger lokala och återkommande problem.

Riskområden vid skyfall, Kristianstad. https://www.kristianstad.se/sv/omsorg-och-hjalp/trygg-och-saker/skydd-mot-oversvamningar/skyfallskarta/

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat 25 områden med betydande översvämningsrisk:

Alingsås, Borås, Falsterbo/Höllviken, Falun, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad/Åhus, Kungsbacka, Landskrona, Malmö, Norrköping, Stenungsund, Stockholm, Trelleborg, Uddevalla, Uppsala, Ystad, Örebro

Om förutsättningarna ändras, t.ex. genom klimatförändringar, kan konsekvensernas omfattning eller hundraårsrisken påverkas.

För de större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, består riskerna i en förhöjning av havsvattennivån, alternativt skyfall som riskerar att orsaka främst materiella skador.

– De häftiga regn vi ser i Europa nu drabbar ofta städer eftersom vi hårdgjort våra ytor med till exempel asfalt. Då koncentreras vattnet där och kan ställa till med skador på hus, vägar och gator, säger Lars Nyberg.


Stora delar av Kristianstads kommun är lågt belägna med vattnet nära samhället i form av hav, åar, sjöar och våtmarker. Det ständigt närvarande översvämningshotet har gjort att kommunen kontinuerligt arbetar med att anpassa sig till kommande klimatförändringar.

https://www.kristianstad.se/en/bygga-bo-och-miljo/samhallsutveckling-och-hallbarhet/klimat-och-miljo/klimatanpassning/