En spricka i Arktis ispansar

Under andra halvan av Maj 2020 bör istjockleken vara nära sitt maximum, ändå skedde detta.

A new study documents the formation of a 3,000-square-kilometer rift in the oldest and thickest Arctic ice. The area of open water, called a polynya, is the first to be identified in an area north of Ellesmere Island, Canada’s northernmost island, and is another sign of the rapid changes taking place in the Arctic, according to researchers.

Källa Phys.org – 14/10 -21
Enligt studien var istjockleken i området 3,5 meter eller mer.

Händelsen berodde på kraftiga vindar runt ett intensivt högtryck (1). De lyckades driva isär den tjocka isen under ett par veckor.

Mer information: G. W. K. Moore et al, First Observations of a Transient Polynya in the Last Ice Area North of Ellesmere Island, Geophysical Research Letters (2021). DOI: 10.1029/2021GL095099


[1] En orkan är när atmosfären rör sig moturs (norra halvklotet!) runt ett intensivt lågtryck. Vid ett högtryck (anti-cyclone) går vindarna medurs. https://en.wikipedia.org/wiki/Anticyclone

Förskjutningar i Jordens energiförråd

Jordens kortsiktiga väder och långsiktiga klimat beror av in- och utgående energiflöden, omfördelning mellan kortsiktiga energilager samt långsiktiga förråd.

Solen står för inkommande energi. Den domineras av UV och synligt ljus. När det synliga ljuset når mark och vatten (flytande men även vattengas, moln samt snö och is) kommer delar att reflekteras ganska opåverkat (därför kan vi se fotografier av Jorden tagna från rymden).

Resten absorberas varvid strålningens frekvens sjunker avsevärt till IR-området (värme). Denna kan användas, lagras eller stråla vidare ut via atmosfären till rymden.

Värmeenergi kan omfördelas via strålning, ledning och konvektion. I praktiken sker det bland annat via vattenströmmar i hav, avdunstning av vatten till atmosfär och moln som med vindar kan färdas avsevärda sträckor och bilda nederbörd, ibland på betydligt högre belägna platser.

Snö och is representerar värme med låg temperatur. När vatten kristalliserar (fryser) kommer avsevärda mängder värmeenergi att avlägsnas. När nollgradig is smälter åtgår lika mycket energi som för att värma samma massa (‘vikt’) nollgradiga vatten till +80°! Snö och is utgör därför stora förråd av koncentrerad ‘lågtemperaturenergi’ som aktivt påverkar både väder och klimatet.

Review article: Earth’s ice imbalance Thomas Slater et al.

Abstract

We combine satellite observations and numerical models to show that Earth lost 28 trillion tonnes of ice between 1994 and 2017.

Arctic sea ice (7.6 trillion tonnes), Antarctic ice shelves (6.5 trillion tonnes), mountain glaciers (6.1 trillion tonnes), the Greenland ice sheet (3.8 trillion tonnes), the Antarctic ice sheet (2.5 trillion tonnes), and Southern Ocean sea ice (0.9 trillion tonnes) have all decreased in mass.

Just over half (58 %) of the ice loss was from the Northern Hemisphere, and the remainder (42 %) was from the Southern Hemisphere. The rate of ice loss has risen by 57 % since the 1990s – from 0.8 to 1.2 trillion tonnes per year – owing to increased losses from mountain glaciers, Antarctica, Greenland and from Antarctic ice shelves.

During the same period, the loss of grounded ice from the Antarctic and Greenland ice sheets and mountain glaciers raised the global sea level by 34.6 ± 3.1 mm. The majority of all ice losses were driven by atmospheric melting (68 % from Arctic sea ice, mountain glaciers ice shelf calving and ice sheet surface mass balance), with the remaining losses (32 % from ice sheet discharge and ice shelf thinning) being driven by oceanic melting.

Altogether, these elements of the cryosphere have taken up 3.2 % of the global energy imbalance.

Citat ur fulltexten som finns här: https://tc.copernicus.org/articles/15/233/2021/

För att underlätta läsning av det faktaspäckade citatet har jag glesat ut den till kortare stycken. Tonnes är samma som 1000 kg.

Ibland är vädret varmt, ibland kallt.

Den kyla vi nu (slutet Februari – början Mars 2021) upplever på ovanliga latituder beror sannolikt inte på en annalkande istid utan svagare polarjetströmmar. Vanligen håller den ”frysdörren” runt Arktis stängd men som det nu är glappar den. Resultatet blir att den Arktiska ismassan under vintern blir något ”okallare” och tål den efterföljande sommarvärmen sämre. Arktiska Oceanens istäcke blir mindre och sommartid kommer allt större yta att förlora sin reflekterande [1] yta och ersätts med öppet vatten som girigt tar till sig värmestrålning.

En så kort beskrivning är lätt att greppa men förenklingar är längre från ”sanningen” än de som innefattar fler parametrar.

Jetströmmar på hög höjd (>> 10 – 15 km) löper i huvudsak mot öster och drivs av temperaturdifferensen mellan arktisk kyla och värme närmare ekvatorn. Under sommarhalvåret dominerar värmen söderut, jetströmmen och den åtföljande polarfronten (det jag kallade ”frysdörren” här ovan) drar sig norröver.

https://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/10hPa/orthographic=-345.59,91.91,404

När temperaturdifferensen minskar blir jetströmmen långsammare och likt en långsam cyklist börjar den ”vingla”, bilda vågor. Ibland kommer dessa vågor i resonans (ett helt antal vågor som ligger i fas runt Jorden) vilket gör dem förhållandevis stationära.

När en sådan stationär våg transporterar ner kalla vindar över Sverige (eller Texas som det var för några veckor sedan) kommer varm luft att strömma in över Arktis via någon annan våg. Nettosumman blir att Arktis över tid värms upp.

Arktiska Oceanens volym av flytande is ​för varje månad 1979 - 2017.
Arktiska Oceanens volym av flytande is för varje månad 1979 – 2017.

En konsekvens av ett varmare [2] Arktis är att ”köldcentrum” gradvis flyttas närmare Grönland när havsisen smälter undan. Polarjetströmmen får sin huvudsakliga riktning av Corioliseffekten [3] som centrerar runt Jordens rotationsaxel.

Framöver får vi räkna med att dessa två faktorer kommer i viss konflikt med varandra och polarjetströmmen redan från start är ”vågig”. Sannolikt kommer därför vädret i våra trakter att kännetecknas av större variationer i både temperatur, nederbörd och vind.

På lägre höjd påverkas atmosfären av värme från hav och mark inklusive bergskedjor, till och med enskilda berg. Jetströmmen skiktas därför i höjdled och på lägre höjd [4] splittras de i mindre delar som ger lokal påverkan, det vi kallar väder.

Även detta är starkt förenklat och gör inte anspråk på att vara ”sant”, framför allt inte i det korta väderperspektivet.


[1] Albedo är ett mått på reflektionsförmåga. Vit snö har högt albedo (0.4 – 0.95) medan vatten har lågt (mitt på dagen 0.03 – 0.1, morgon och kväll 0.1 – 1). Som jämförelse har Månen 0.07 – 0.12, ungefär som sliten asfalt.

[2] Värme (och kyla) är beroende av temperatur men orden är ändå inte ekvivalenta. Temperatur i en gas, vätska eller fast materia är ett medelvärde av enskilda atomers/molekylers kinetiska (rörelse-) energi. Värme, å andra sidan, är summan av alla atomers/molekylers kinetiska energi.

[3] https://sv.wikipedia.org/wiki/Corioliseffekten

[4] Atmosfär och hav lagrar och fördelar värme. Detta sker som vindar och strömmar i alla fyra dimensioner (tid är en dimension!)

Mer om den sena isläggningen i Arktis

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/M33w7J/forskarnas-larm-isen-pa-arktis-har-annu-inte-fryst–aldrig-hant-tidi

Någon/några försöker naturligtvis mörka detta med svepande påståenden om det inte sker. Be om källor men förvänta inga. De som fortfarande hävdar sådant har grävt sig en mental grop så djup att de inte når ytan där fakta finns.

https://www.iflscience.com/environment/first-time-arctic-sea-ice-failed-refreeze-late-october/

Jag läser fortfarande det dessa drömmare skriver men bryr mig föga om att kommentera. Min målgrupp är de som inte ens funderar på att gräva eller är beredda att fylla igen det.


Tidigare i och nära ämnet:

https://urminsynvinkel.com/2020/10/30/islaggningen-i-delar-av-arktiska-oceanen-ar-rekordsen/

https://urminsynvinkel.com/2020/10/25/sen-islaggning-i-arktis/

https://urminsynvinkel.com/2020/10/24/jordens-samlade-energi-okar/

Isläggningen i delar av Arktiska Oceanen är rekordsen

Jag skrev för några dagar sedan om Leptevhavet norr om Sibirien som då ännu ej börjat isläggas. : https://urminsynvinkel.com/2020/10/25/sen-islaggning-i-arktis/

Arctic Sea Ice is not freezing In October for the first time since measurements began, now having an unknown effect on weather development towards Winter. Arctic sea ice melt season usually lasts from March till September. After reaching the minimum extent in September, sea ice starts to grow back in October. But this year, the growth is much slower than last year, with almost no growth in some places. How did this unusual situation happen and can it mean something for the weather towards Winter 2020/2021? Källa: https://www.severe-weather.eu/news/arctic-ocean-sea-ice-2020-jet-stream-effect-winter-fa – Artikeln är detaljerad med över 40 illustrationer.

Det färgade området omfattar ± 2 standardavvikelser och innefattar därför 95% av alla värden mellan 1981 – 2010. Bildkälla: Zachary Labe

Isutbredningen den 28 oktober 2020 är i undre kanten eller utanför de färgade områdena. I Barents-, Kara-, Leptev– och Östsibiriska haven är isläggningen särskilt sen.


OBS: Då jag använder en gratisversion av WordPress kommer det att finnas annonser som snyltar på mina bloggar och läsare. Jag väljer att tro att ju fler och mer störande annonser dess större inflytande har bloggen. Ett alternativ är att installera och aktivera AdBlock eller liknande. De ‘tvättar’ sidor från irriterande annonser vilket naturligtvis retar upp en del som då blockerar -dig-. Vill du nå dessa sidor kan du ‘whitelista’ dem i inställningarna för AdBlock.

Sen isläggning i Arktis

Under smältsäsong och isläggning är det intressant att följa utbredningen (yta med minst 15% is) av det varierande istäcket. Det visar var havsvattnets samt atmosfärens värmeenergi tillsammans resulterar i en vattentemperatur där is bildas. Varmare vatten ger tidigare avsmältning och dess längre dröjer isläggningen, här för Laptevhavet [1]

https://www.theguardian.com/world/2020/oct/22/alarm-as-arctic-sea-ice-not-yet-freezing-at-latest-date-on-record

Bilden här under summerar isläggningen i Kara-, Leptev– och Östsibiriska haven. Den gula kurvan från 2012 är särskilt intressant att jämföra med då det gäller El Ninjo-året med den hittills minsta isutbredningen.

OBS: Då jag använder en gratisversion av WordPress kommer det att finnas annonser som snyltar på mina bloggar och läsare. Jag väljer att tro att ju fler och mer störande annonser dess större inflytande har bloggen. Ett alternativ är att installera och aktivera AdBlock eller liknande. De ‘tvättar’ sidor från irriterande annonser vilket naturligtvis retar upp en del som då blockerar -dig-. Vill du nå dessa sidor kan du ‘whitelista’ dem i inställningarna för AdBlock.


[1] Norr om Ryssland/Sibirien finns, från Skandinavien räknat, Berings hav, Karahavet, Leptevhavet och Östsibiriska havet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Laptevhavet

Havsisen i Arktis

Det finns minst två mått på havsisen i polartrakterna, yta (utbredning) och massa då man även tar tjockleken med i beräkningen. Via länken kan du välja olika sätt att betrakta sakernas tillstånd. Länkens data uppdateras för att vara aktuella.

The daily Sea Ice Index provides a quick look at Arctic-wide changes in sea ice. It provides consistently processed daily ice extent and concentration images and data since 1979. Daily extent images show ice extent at concentrations greater than 15% for a given day with an outline of the typical extent for that day based on a 30-year (1981-2010) median (orange line).

https://nsidc.org/data/seaice_index/

Båda graferna härunder visar utbredning (Yta täckt med 15% is eller mer). Den övre visar avvikelser mellan 1979 – 2020 medan den undre återger detaljer för två år (2012 var ett extremt år med osedvanligt kraftig El Niño i Stilla Havet) jämfört med medelvärden samt statistiska avvikelser för åren 1981 – 2010.