Välkommen till utdöendets tidevarv

Heat. Flood. Fire. Drought. War. Inflation. Welcome to the Age of Extinction.
Our Planet is Changing in Profound, Terrifying, and Visible Ways Now. But We’re Still in Denial About What It Means.

https://eand.co/the-summer-extinction-became-real-d7f7ac23dee9

Norden inklusive Sverige är väldigt gynnat när Solen värmer Jorden i en takt som den har svårt kvitta sig. Svenskar på asociala medier som förnekar den pågående uppvärmningen kan fortfarande lätt övertyga sig själva och andra likasinnade att inget särskilt händer med vädret.

Allt är som det alltid varit, kanske lite torrare eller regnigare, ombytligt eller kvävande varmt. Men, som sagt, det har ju hänt förr och Midsommarafton kommer att bli kall och regnig, precis som den alltid varit. Utom när vi var barn, då var vädret så mycket bättre.

Så finns de som bor där uppvärmningen märks riktigt tydligt, några av dess följder redovisas i artikeln som du når via länken under citatet.

Om du är en renrasig ‘klimatförnekare’ [1] och vill förbli det kanske du inte ska läsa artikeln.


[1] Man kan inte ‘förneka klimatet’ tänker du kanske. Stämmer, men det är ganska vedertaget och en nyans artigare än min favorit ‘klimatstruts’.

Anomalier i marknära temperaturer 1951 – 2020

En anomali är en avvikelse. Bilden nedan visar 7 tioårsintervall, för jämförelsens skull överlagrade i samma graf. Högsta punkten på varje kurva anger den vanligaste avvikelsen från basperioden, 1951 – 1960.

Bildkälla: https://svs.gsfc.nasa.gov/4891

För varje årtionde avviker topparna mot höger, det blir gradvis varmare. Den nyfikne kan skriva ut bilden och rita in en kurva [1] som går genom topparna och fortsätter neråt, något eller några årtionden in i framtiden. Nu ser du en sannolik utveckling [2] av medeltemperaturer över landmassor, en faktor som ingår i klimatförändringen [3] som pågår.

Kurvornas form illustrerar att det finns avsevärda variationer [4] inom varje decennium, det vi kallar väder. För tydlighetens skull används färger för att förtydliga graden av anomali och hur ofta den förekommer. Blått visar svalare/kallare anomalier och de minskande ytorna att sådant väder blir mindre vanligt.

Animation av utvecklingen från 1951 – 2020: https://svs.gsfc.nasa.gov/vis/a000000/a004800/a004891/GISTempDist_1080p30.mp4


[1] I detta fall har kurvan en mjuk böj, var noga att följa den när du extrapolerar kurvan in i framtiden.

[2] Detta under förutsättning att mänskligheten inte tar avgörande steg för att motverka den hittillsvarande utvecklingen.

[3] Klimat sammanfattar väder under längre tid, vanligen 30 år eller mer.

[4] Jordens landmassor är ojämnt fördelade vilket ger regionala skillnader i både avkylning och uppvärmning. Inlandsklimat kännetecknas av stor variation mellan kalla vintrar och varma somrar.

Extremväder lamslår stora delar av USA

Det rör sig inte bara om hetta, ibland i kombination med hög luftfuktighet, hagel ‘stora som ägg’, bränder, översvämningar och tromber.

Aftonbladet – 17 juni 2022

Värmeböljan i USA har inneburit rekordhetta på många platser och i förrgår uppmanades 120 miljoner amerikaner i olika delstater att om möjligt hålla sig inomhus på grund av höga temperaturer i kombination med hög luftfuktighet.

Aftonbladet – 17 juni 2022

Mätning från satelliter av den lägre atmosfärens temperatur

Satellitbaserade mätningar bygger på avancerade datamodeller som väger samman olika pseudomått till redovisade temperaturer.

Weather satellites do not measure temperature directly. They measure radiances in various wavelength bands. Since 1978 microwave sounding units (MSUs) on National Oceanic and Atmospheric Administration polar orbiting satellites have measured the intensity of upwelling microwave radiation from atmospheric oxygen, which is related to the temperature of broad vertical layers of the atmosphere. Measurements of infrared radiation pertaining to sea surface temperature have been collected since 1967

https://en.wikipedia.org/wiki/Satellite_temperature_measurements
Comparison of ground-based measurements of near-surface temperature (blue) and satellite based records of mid-tropospheric temperature (red: UAH; green: RSS) from 1979 to 2010. Trends plotted 1982-2010.

Atmosfären närmast jordytan kallas troposfären och sträcker sig i medeltal cirka 11 kilometer upp, hälften av dess massa finns under 5.5 kilometers höjd, sammanlagt 80% finns i troposfären. Värmeenergin [1] i atmosfären beror på att växthusgaser fungerar som en isolerande filt över jordytan, men även på konvektion (varm luft stiger).

Satellite datasets show that over the past four decades the troposphere has warmed and the stratosphere has cooled. Both of these trends are consistent with the influence of increasing atmospheric concentrations of greenhouse gases.

Växthusgaser i troposfären isolerar och minskar den värmeenergi som sprids vidare till stratosfären ovanför som då svalnar. Detta är ett av många skäl att växthusgaser är avgörande för stigande global temperatur.

Satellites do not measure temperature directly. They measure radiances in various wavelength bands, which must then be mathematically inverted to obtain indirect inferences of temperature.[1][2] The resulting temperature profiles depend on details of the methods that are used to obtain temperatures from radiances. As a result, different groups that have analyzed the satellite data have produced differing temperature datasets

Atmospheric temperature trends from 1979-2016 based on satellite measurements; troposphere above, stratosphere below. Notera att temperaturen nära jordytan stiger medan den högre upp sjunker.

[1] Märk väl att jag avsiktligt skriver värmeenergi istället för temperatur! Temperatur är ett mått på medelrörelseenergin hos molekyler i det du mäter. Värmeenergin beror både av temperaturen och antalet molekyler i det du mäter.

https://en.wikipedia.org/wiki/Satellite_temperature_measurements

Klimatkrisen allt större hot mot människor och djur

Den globala temperaturhöjningen leder till översvämningar, torka, stormar, värmeböljor och skogsbränder. Ju varmare det blir desto mer komplexa blir följderna. Det leder till matbrist, sjukdomar, skador på ekosystem och infrastruktur.

https://svt.se/nyheter/vetenskap/fn-s-nya-larm-klimatkrisen-allt-storre-hot-mot-manniskor-och-djur

Redan nu finns områden som blir obeboeliga vid vissa vädertyper. Värre kommer det att bli när den globala temperaturökningen når och passerar +1.5°C. De som först drabbas är de medellösa som inte kan investera i luftkonditionering och rent vatten.

Mer om Thwaites glaciär i Västantarktis

Thwaites sits in West Antarctica, flowing across a 120km stretch of frozen coastline. A third of the glacier, along its eastern side, flows more slowly than the rest—it’s braced by a floating ice shelf, a floating extension of the glacier that is held in place by an underwater mountain. The ice shelf acts like a brace that prevents faster flow of the upstream ice. But the brace of ice slowing Thwaites won’t last for long, said Erin Petitt, an associate professor at Oregon State University.

https://cires.colorado.edu/news/threat-thwaites-retreat-antarctica’s-riskiest-glacier
En av många bilder som finns i presskonferensens presentationer

Presskonferensen som nämns i föregående länk börjar 5 minuter in i följande video, efter ungefär halva tiden börjar en frågestund. https://youtu.be/uBbgWsR4-aw

ICEFIN som dyker under isen https://schmidt.astro.cornell.edu/icefin/

Thwaites glaciär, ett allvarligt hot

Thwaites glaciärVästantarktis spelar en huvudroll i pågående och framtida avsmältning och havsnivåhöjning. Videon sammanfattar läget bra men det finns ytterligare källor som jag planerar att posta framöver.

Isen på Västantarktis ligger i huvudsak på en arkipelag av relativt låga öar, se den vänstra tredjedelen på bilden härunder..

Källa: https://youtu.be/XRUxTFWWWdY

Klimatförändringarnas effekter sprider sig över Jorden

I Sverige är klimatförändringarnas direkta effekter ännu inte tillräckligt stora för att de som ifrågasätter eller rakt av förnekar att de pågår ska byta sina ingrodda och förlegade åsikter mot nyvunna insikter.

VK:s artikel handlar om senaste årets katastrofala följder på det Canadensiska jordbruket och hur det påverkar på global skala.

Överst hela och malda frön av vitsenap. I mitten en bordssenap färgad med gurkmejaoch en söt bayersk senap. Nederst dijonsenap och en grov fransk senap gjord mestadels på svartsenap. Källa: Wikipedia – senap

Men det är inte bara Kanadas extrema hetta och torka som har fått världsomspännande konsekvenser. I november drabbades British Columbia av skyfall och översvämningar eftersom den torra och brandhärjade marken inte klarade av att absorbera vattenmassorna. Trots att landets potatisproducenter hade haft ett bra år ledde översvämningskaoset till stora störningar i exporten från Kanadas största hamn.

Källa: https://www.vk.se/2022-01-09/senapskris-kopplas-till-kanadas-klimatproblem

Men den tiden kommer när förnekarnas antal minskar om det så sker genom inflyttning i en etta med lock, ökande kunskaper eller ren utmattning.

Don’t Look Up!

Onödigt många, upp till kanske 10% av Sveriges befolkning, förnekar allvaret i de sedan många år pågående klimatförändringarna och/eller att de är en logisk följd av mänsklighetens beteende. Ni kommer knappast att förstå filmens syfte, lägg er tid på annat.

Målgruppen är oroade men obeslutsamma. En del kan nås med fakta och logiska resonemang, andra med denna film.

The film, from director Adam McKay and writer David Sirota, tells the story of astronomy grad student Kate Dibiasky (Jennifer Lawrence) and her PhD adviser, Dr Randall Mindy (Leonardo DiCaprio), who discover a comet – a “planet killer” – that will impact the Earth in just over six months. The certainty of impact is 99.7%, as certain as just about anything in science.

It’s funny and terrifying because it conveys a certain cold truth that climate scientists and others who understand the full depth of the climate emergency are living every day. I hope that this movie, which comically depicts how hard it is to break through prevailing norms, actually helps break through those norms in real life.

https://www.theguardian.com/commentisfree/2021/dec/29/climate-scientist-dont-look-up-madness