Årets Nobelpris i fysik

Såvitt jag vet har aldrig ett Nobelpris i fysik delats ut till någon/några för en upptäckt som sedan befunnits vara i grunden felaktig. Vanligen går det tiotals år sedan upptäckten gjordes och i mellantiden inkorporeras och används den i vetenskapen utan att falsifieras [1].

Det bör inte ha undgått så många att årets fysikpris till hälften delas mellan två forskare som visat att det pågår klimatförändringar och att människan står bakom den.

All complex systems consist of many different inter-acting parts. They have been studied by physicists for a couple of centuries, and can be difficult to describe mathematically – they may have an enormous number of components or be governed by chance. They could also be chaotic, like the weather, where small deviations in initial values result in huge differences at a later stage. This year’s Laureates have all contributed to us gaining greater knowledge of such systems and their long-term development.

https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2021/popular-information/

Vill du ha djupgående information så finns den här: https://www.nobelprize.org/uploads/2021/10/sciback_fy_en_21.pdf


[1] I vetenskapliga sammanhang är absolut ”sanning” svårt, vanligtvis omöjligt, att nå. En enda korrekt formulerad invändning räcker för att förkasta en i övrigt elegant idékonstruktion. Detta kallas falsifiering och är den metod som används för att skilja bort felaktigheter. En förutsättning för att kallas en vetenskaplig teori är att den är möjlig att falsifiera.

Temperaturen sjunker med höjden

Man kan lära sig mer när man försöker. Igen och igen. Gång på gång har jag läst att temperaturen sjunker 6° per 1000 höjdmeter. Tvivel på att det gäller generellt från marken och upp har hela tiden funnits, men först nu finner jag en som motiverar utförligare.

För hela videon: https://youtu.be/r7SRzg8JjNc
  • Under molnbasen (där vattenångan börjar kondensera till vattendroppar) sjunker temperaturen 9,8° per 1000 höjdmeter.
  • Inne i molnen sjunker temperaturen 6° per 1000 höjdmeter.

Fuktig luft som blåser upp längs en bergssida lämnar därför ifrån sig regn och snö om berget är tillräckligt högt. På läsidan är luften torr och när den sjunker ner igen gäller det omvända.

  • När luften är torr, som på läsidan av berg, stiger temperaturen med 9,8° per 1000 meter höjdförlust. vilket gör att temperaturen på låg höjd överstiger den inkommande.

I USA är detta bekant från Death Valley [1] öster om bergskedjan Sierra Nevada, i Europa har vi Alpernas föhnvindar. [2]


[1] Temperaturen höjs ytterligare då området ligger mer än 80 meter under havsnivån. https://en.wikipedia.org/wiki/Death_Valley

[2] https://en.wikipedia.org/wiki/Foehn_wind

HAARP – konspirationsdrömmar

För en produktiv stollekramare och -spridare är det en fördel att inte veta eller förstå nämnvärt av ämnet. Det ska helst vara komplicerat, gärna med en fantasieggande förkortning av namnet samt viss anknytning till militär.

High Frequency Active Auroral Research Program, HAARP, fyller dessa förutsättningar med råge.

HAARP is a magnet for the conspiracy theorists who claim it can control the weather, create earthquakes, disrupt worldwide communications and control peoples minds. So how did a research project into the ionosphere turn to this super machine?.

  • Avsides beläget i en skog (Gakona i Alaska)
  • Massor med antenner (från 2007 12 x 15 st)
  • Frekvenser‘, gärna ‘höga’ (3 – 10 Megaherz)
  • Effektslukande (3.6 Megawatt)
  • Namnet, med ‘active‘ inbäddat!

Den som redan är slutsåld på HAARP-konspirationerna kan hoppa vidare. Det blir gott om halv- och helkomplicerad fysik och om du anstränger dig att greppa något av den kommer din hittillsvarande uppfattning av HAARP att lukta rutten fisk. Och det vill du kanske inte?

För intresserade finns massor att lära, till exempel

  • varför man använder så många fasta antenner och ändå kan rikta radiovågorna.
  • varför effekten som når målområdet ibland anges med gigantiskt stora tal (ERP uppåt 5.1 Gigawatt!)
  • hur man kan sikta på speciella höjder i atmosfären
  • vilka de ‘höga frekvenserna’ är och varför man väljer just dessa
  • vad radiovågorna kan göra
  • ungefär hur stor effekt som når en viss yta eller volym av målområdet
  • ungefär hur HAARP:s effekt på en kvadratmeter i målområdet är jämfört med Solens på samma yta


https://physicstoday.scitation.org/doi/10.1063/PT.3.3032

http://www.theweek.co.uk/world-news/58691/haarp-conspiracy-theories-what-the-mysterious-program-actually-did

https://www.nbcnews.com/science/weird-science/conspiracy-theories-abound-u-s-military-closes-haarp-n112576

https://www.gi.alaska.edu/haarp https://en.m.wikipedia.org/wiki/High_Frequency_Active_Auroral_Research_Program

https://haarp.gi.alaska.edu

Vad händer i en forskningsreaktor?


Sedan radioaktiva material började studeras på allvar i slutet av 1800-talet* har det inträffat allt mellan små incidenter och stora katastrofer. Alla har, enligt min mening, varit resultat av bristande kunskaper, mänskliga misstag eller oförmåga att ta höjd för eller ens förutse möjlig yttre påverkan (brister i planering).

Från och med att USA inledde arbetet att utnyttja fissionsenergi som vapen under Andra Världskriget så ökade antalet incidenter och de blev gradvis allvarligare. Från och med händelserna på Three Mile Island 1979** där den nyaste reaktorn redan efter 90 dagar drabbades av en ”halvgången” härdsmälta så växte opinionen mot kärnkraft.

Två andra rejäla katastrofer, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011, hade också sin grund i mänskliga fel.

  • Tjernobyl var byggd med billig och förenklad teknik, påskyndad av ”skit bakom rattarna”.
  • Fukushima Daiichi byggdes helt intill havet för att öka verkningsgraden genom att utnyttja stora mängder havsvatten för kylning. Detta utan att ta rimlig hänsyn till Japans  belägenhet i och nära jordbävningszoner. Detta blev uppenbart när en tsunami dränkte reaktorerna och slog ut deras kylvattenförsörjning. Detta är ett exempel på bristande planering där man inte tog hänsyn till en möjlig översvämning dessutom med ett kylsystem som slogs ut vid vid en sådan händelse.

Givet att vi tar lärdom av gångna misstag och tänker framåt så bör antal incidenter och katastrofer minska, om inte i antal så åtminstone i antal/kWh. Misstänksamheten mot kärnkraft är fortfarande stor och i vissa fall berättigad, men mycket beror på att en av farorna, strålning, är skrämmande och ogreppbar. Det finns de med flygskräck trots att risken för att skadas eller dö i en fordonsolycka är oerhört mycket större.

Videon här nedan bör vara intressant för både förespråkare och kritiker av kärnkraft.


*) Marie Curie fick Nobelpris 1903 och 1911

**) Den kallas vanligen Harrisburgolyckan efter en näraliggande stad.

Fåkunniga och lättledda politiker

When CO2 emissions linked to the production of batteries and the German energy mix – in which coal still plays an important role – are taken into consideration, electric vehicles emit 11% to 28% more than their diesel counterparts, according to the study, presented on Wednesday at the Ifo Institute in Munich.

Källa: Brussels Times

Jag vet inte hur pålitlig källan är, men den ifrågasätter åtminstone den orimliga utgångspunkten att elektrisk energi i grunden är fri från emissioner (”utsläpp”).

Min åsikt är att de ”som styr” (politiker) är som folk är mest, lättledda och svårstyrda. Givet det vida spektrum de antas behärska är det lätt förstå att deras kompetens i svåra frågor är ytlig samtidigt som de är känsliga för vad deras förmodade väljarunderlag kan trenda mot.

I detta sammanhang har en väl grundad åsikt att emissioner ska begränsas parats med en överpositiv inställning till elektricitet som energibärare [1] och fött beslut som, sammantaget, har negativa konsekvenser.

When all these factors are considered, each Tesla emits 156 to 180 grams of CO2 per kilometre, which is more than a comparable diesel vehicle produced by the German company Mercedes, for example.

För att marknadsföra förmodat ”miljövänliga” Tesla till höga priser har man inriktat sig på prestanda som tilltalar köpare men som står i skarp kontrast till faktisk miljöhänsyn.

Den drygt 2,2 ton tunga elbilen Tesla Model S har gång på gång slagit världen med häpnad med sina brutala accelerationstider. Nu har den gjort det igen – Model S P100D med Ludicrous+ är den snabbast accelererande bilen någonsin testad av den amerikanska biltidningen Motor Trend upp till 60 mph, eller 97 km/h. Den är första produktionsbil någonsin att klara sprinten på under 2,3 sekunder, och slår tidigare rekordhållaren Porsche 911 Turbo S.

Källa: Teknikens Värld

EU-målet för CO2-utsläpp 2030 är fullständigt orealistiskt givet att vi vill ha fordon som liknar dagens i storlek, prestanda och säkerhet. Om vi väljer mindre bilar, accepterar betydligt lägre hastighetsgränser och kräver att bilar automatiskt ska tvingas anpassa sig till trafiksituationen så kan vi alldeles säkert bygga lättare och på så sätt minska emissionerna.

The German researchers therefore take issue with the fact that European officials view electric vehicles as zero-emission ones. They note further that the EU target of 59 grams of CO2 per km by 2030 corresponds to a “technically unrealistic” consumption of 2.2 litres of diesel or 2.6 litres of gas per 100 kms.


[1] Många betecknar elektricitet som en energikälla, något som i grunden är fel! Det är en väldigt praktisk övergång från andra energibärare och kan i viss mån lagras och/eller utföra arbete.