En spricka i Arktis ispansar

Under andra halvan av Maj 2020 bör istjockleken vara nära sitt maximum, ändå skedde detta.

A new study documents the formation of a 3,000-square-kilometer rift in the oldest and thickest Arctic ice. The area of open water, called a polynya, is the first to be identified in an area north of Ellesmere Island, Canada’s northernmost island, and is another sign of the rapid changes taking place in the Arctic, according to researchers.

Källa Phys.org – 14/10 -21
Enligt studien var istjockleken i området 3,5 meter eller mer.

Händelsen berodde på kraftiga vindar runt ett intensivt högtryck (1). De lyckades driva isär den tjocka isen under ett par veckor.

Mer information: G. W. K. Moore et al, First Observations of a Transient Polynya in the Last Ice Area North of Ellesmere Island, Geophysical Research Letters (2021). DOI: 10.1029/2021GL095099


[1] En orkan är när atmosfären rör sig moturs (norra halvklotet!) runt ett intensivt lågtryck. Vid ett högtryck (anti-cyclone) går vindarna medurs. https://en.wikipedia.org/wiki/Anticyclone

Lättläst om polarjetströmmar

Polarjetströmmar på både norra och södra halvklotet bildar en slags ‘gardin’ som skiljer polaratmosfärers kyla från högre temperaturer närmare ekvatorn.

Jetströmmarna drivs av temperaturskillnader mellan in- och utsidan av ‘gardinen’ och riktningen bestäms i samverkan med corioliseffekten [1] från Jordens rotation. När skillnaden minskar går jetströmmarna långsammare och börjar meandra, ungefär som när man cyklar riktigt långsamt och vinglar.

Kyla från polartrakterna kan då tränga långt utanför ‘sitt’ område medan värme tränger fram mot isen och påskyndar smältningen. Det i sin tur minskar temperaturskillnaderna, ‘jetdrivet’, och förstärker ett udda vädermönster.

Polarjetströmmarna beter sig olika på norra och södra halvklotet. Antarktis (södra halvklotet) täcks av mycket kall is och omges av hav med få störande landmassor i närheten. Där är ‘drivet’ (fortfarande) rätt stabilt vilket minskar meandrande.

Arktis ismassa (köldcentrum) ligger inte längre väl centrerat runt Nordpolen (Jordens rotationsaxel). Dessutom löper polarjetströmmen till stora delar över land där temperaturerna stiger mycket snabbare än över is och hav. Detta tillsammans bildar en jetström som ormar / meandrar mera. Ibland blir antalet vågbildningar runt Jorden precis lagom för att komma i resonans. Då ‘fastnar’ och förstärks vädret betydligt längre.

Jag är nöjd om du läst såhär långt, men är du en nörd finns ytterligare tre länkar: https://urminsynvinkel.com/2020/01/06/flerarsis-pa-arktiska-oceanen/, https://urminsynvinkel.com/2019/07/07/vad-far-vi-inpa-med-jordens-stigande-varmelagring/ och https://en.wikipedia.org/wiki/Jet_stream


[1] Corioliseffekten beror på Jordens rotation och gör att vindar i atmosfären på norra halvklotet böjs av medsols / höger / öster (välj det som känns naturligt för dig). https://sv.wikipedia.org/wiki/Corioliseffekten

Arktis som Norra halvklotets AC under sommaren.

Avsmältningen av Arktis ismassa beskrivs vanligen och korrekt i termer av hur mycket värmeenergi som krävs. Jag funderar på hur den fungerar som luftkonditionering under sommaren i våra trakter. Läs eller skumma igenom citatet nedan så blir det lättare att följa mitt resonemang.

It takes energy to melt sea ice. How much energy? The energy required to melt the 16,400 Km3 of ice that are lost every year (1979-2010 average) from April to September as part of the natural annual cycle is about 5 x 1021 Joules. For comparison, the U.S. Energy consumption for 2009 (www.eia.gov/totalenergy) was about 1 x 1020 J. So it takes about the 50 times the annual U.S. energy consumption to melt this much ice every year. This energy comes from the change in the distribution of solar radiation as the earth rotates around the sun.

To melt the additional 280 km3 of sea ice, the amount we have have been losing on an annual basis based on PIOMAS calculations, it takes roughly 8.6 x 1019 J or 86% of U.S. energy consumption.

http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/
Under perioden 1980 – 2020 (40 år) sjönk isvolymen från 25.000 km3 till 13.000 km3. I citatet ovan utgår man från 280 km3 per år.

Isen i Arktis omsätts säsongmässigt, 16,400 km3 smälter och nästan allt återfryser varje år. ‘Nästan’ är ett försiktigt ord, i siffror blir underskottet i genomsnitt 280 km3 per år. Det motsvarar värmeenergin 8.6 x 1019 J [1] eller 86% of USA:s årliga energiförbrukning.

Runt Jorden på cirka 10 km höjd rör sig jetströmmar i hög hastighet. De fungerar ungefär som de luftslussar varuhusen tidigare använde i entréerna när det var kallt. Jetströmmen skiljer polarkyla från värme närmare ekvatorn. En del av temperaturskillnaden utgör också dess drivkraft, Corioliseffekten [2] gör att jetströmmen rör sig i huvudsak tvärs mot tryckdifferensen.

Skärmbilden är tagen 210731 strax efter 14.00. Länken visar hur det ser ut när du klickar på den. Grafiken gäller på den höjd där lufttrycket är ungefär 1/4 av det vid havsytan, cirka 10-11 km upp. https://earth.nullschool.net/#2021/07/31/0300Z/wind/isobaric/250hPa/orthographic=4.15,87.44,393/loc=7.543,51.565

När temperaturskillnaden minskar gör drivet det också. Det blir lite som att cykla långsamt, man vinglar medan jetströmmen bildar vågor, meandrar. Ibland kommer jetströmmen i resonans med sig själv runt Jorden och vågorna ‘fastnar’. Vädret kan då bli väldigt stabilt under lång tid, likt den hetta och torka som hemsökt den amerikanska västkusten de senaste veckorna.

Då ‘sommaruttagen‘ överstiger ‘vinterinsättningarna‘ minskar på sikt den Arktiska köldreserven, polarjetströmmen påverkas negativt. Det ökar sannolikheten för låsningar i vädersystemen och vi (Jorden) upplever oftare extremare väder i form av hetta, torka, köld, vindar och regn. Lite som vädret varit sedan årsskiftet.


[1] 1 Joule (J) motsvarar 1 Ws (1Watt under 1 sekund). För den som är van vid kalorier (egentligen kcal, alltså 1000 cal) i samband med mat så motsvarar de 4184 J

[2] ”Luften inuti högtryckssystem roterar i en sådan riktning att corioliskraften riktas radiellt inåt och nästan balanseras av den utåt radiellt riktade tryckgradienten. Som ett resultat, färdas luften medurs runt högtryck på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet. Luft inuti lågtryckssystem roterar i motsatt riktning, så att corioliskraften är riktad radiellt utåt och nästan balanserar en inåt radiellt riktad tryckgradient.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Corioliseffekten