Ur min synvinkel, kanske inte din…
Kontrollera dina källor!
Syre och kväve utgör nästan 99% av atmosfärens gaser, koldioxid nära 420 ppm och metan över 1800 ppb. Trots att de två växthusgaserna är en ringa del av atmosfären så utgör de avsevärda hinder för infraröd strålning, värme.
Experimentet i den länkade videon visar hur växthusgaserna hindrar värmestrålningen, i fallet metan är det närmast en total blockering.
Många sover dåligt i värmen. Men sömnbristen kommer att bli ännu värre i framtiden, enligt sömnforskaren Christian Benedict. – Vi får helt enkelt vänja oss vid ett förändrat sömnmönster, säger han.
https://www.vk.se/2022-06-30/varmen-ett-vaxande-hot-mot-var-somn
Vår kropp ägnar sömnen till återuppbyggnad av sådant som överbelastats.
Ny forskning från Göteborgs universitet visar att Sydasien kommer att få fem extra värmeböljor per år – om utsläppen fortsätter som idag. – Resultatet kan bli matbrist, dödsfall och flyktingströmmar. Även Sverige påverkas.
https://svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-visar-fem-extra-varmeboljor-per-ar
Kombinationen av hög temperatur och hög luftfuktighet är livshotande redan på kort sikt. https://urminsynvinkel.com/2019/07/17/27-satt-att-do-av-varme/
Trots att Sverige spås få ett högre antal värmeböljor, är det i länder i Sydasien – som redan i dag är svårt drabbade av torka och tätt befolkade – som forskarna ser stora konsekvenser. Bland annat i Indien och Pakistan där värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan är direkt livshotande.
Heat. Flood. Fire. Drought. War. Inflation. Welcome to the Age of Extinction.
https://eand.co/the-summer-extinction-became-real-d7f7ac23dee9
Our Planet is Changing in Profound, Terrifying, and Visible Ways Now. But We’re Still in Denial About What It Means.
Norden inklusive Sverige är väldigt gynnat när Solen värmer Jorden i en takt som den har svårt kvitta sig. Svenskar på asociala medier som förnekar den pågående uppvärmningen kan fortfarande lätt övertyga sig själva och andra likasinnade att inget särskilt händer med vädret.
Allt är som det alltid varit, kanske lite torrare eller regnigare, ombytligt eller kvävande varmt. Men, som sagt, det har ju hänt förr och Midsommarafton kommer att bli kall och regnig, precis som den alltid varit. Utom när vi var barn, då var vädret så mycket bättre.
Så finns de som bor där uppvärmningen märks riktigt tydligt, några av dess följder redovisas i artikeln som du når via länken under citatet.
Om du är en renrasig ‘klimatförnekare’ [1] och vill förbli det kanske du inte ska läsa artikeln.
[1] Man kan inte ‘förneka klimatet’ tänker du kanske. Stämmer, men det är ganska vedertaget och en nyans artigare än min favorit ‘klimatstruts’.
En anomali är en avvikelse. Bilden nedan visar 7 tioårsintervall, för jämförelsens skull överlagrade i samma graf. Högsta punkten på varje kurva anger den vanligaste avvikelsen från basperioden, 1951 – 1960.
För varje årtionde avviker topparna mot höger, det blir gradvis varmare. Den nyfikne kan skriva ut bilden och rita in en kurva [1] som går genom topparna och fortsätter neråt, något eller några årtionden in i framtiden. Nu ser du en sannolik utveckling [2] av medeltemperaturer över landmassor, en faktor som ingår i klimatförändringen [3] som pågår.
Kurvornas form illustrerar att det finns avsevärda variationer [4] inom varje decennium, det vi kallar väder. För tydlighetens skull används färger för att förtydliga graden av anomali och hur ofta den förekommer. Blått visar svalare/kallare anomalier och de minskande ytorna att sådant väder blir mindre vanligt.
Animation av utvecklingen från 1951 – 2020: https://svs.gsfc.nasa.gov/vis/a000000/a004800/a004891/GISTempDist_1080p30.mp4
[1] I detta fall har kurvan en mjuk böj, var noga att följa den när du extrapolerar kurvan in i framtiden.
[2] Detta under förutsättning att mänskligheten inte tar avgörande steg för att motverka den hittillsvarande utvecklingen.
[3] Klimat sammanfattar väder under längre tid, vanligen 30 år eller mer.
[4] Jordens landmassor är ojämnt fördelade vilket ger regionala skillnader i både avkylning och uppvärmning. Inlandsklimat kännetecknas av stor variation mellan kalla vintrar och varma somrar.
Det rör sig inte bara om hetta, ibland i kombination med hög luftfuktighet, hagel ‘stora som ägg’, bränder, översvämningar och tromber.
Värmeböljan i USA har inneburit rekordhetta på många platser och i förrgår uppmanades 120 miljoner amerikaner i olika delstater att om möjligt hålla sig inomhus på grund av höga temperaturer i kombination med hög luftfuktighet.
Aftonbladet – 17 juni 2022
Permafrost ger ett intryck av orubblighet, att den är permanent. Men så är det inte längre. Sedan flera år börjar vägar som byggts på det till synes orubbliga underlaget att förstöras. Hus och hela samhällen nära kuster kan dränkas när havet äter sig in i de mjuknande stränderna.
Dessa konsekvenser av klimatförändringar är lätta att både se, beskriva och förstå. Annat är inte lika uppenbart och förklaringar underlättar för att inse de långsiktiga effekterna. Följ länken och läs.
Thanks to the omnipresence of bacterial and archaeal life within its soil, there’s a heck of a lot of methane and carbon dioxide locked up within Siberia’s permafrost. When conditions are warm enough, they thoroughly enjoy breaking down the plant and animal life trapped there, and they give off the two aforementioned greenhouse gases as a waste product.
https://www.iflscience.com/environment/7000-methane-bubbles-beneath-siberia
Under sommaren bildas virvelstormar (tropiska cykloner) utanför Afrika som färdas västerut över Atlanten. De som inte är snabba och energirika nog böjer av norrut innan de når Karibien och kan ända som regn, blåst och allmänt deprimerande väder över Nordatlanten och de Brittiska öarna.
Där de når varmare vatten (>26°C) matas orkanen med vattenånga och rörelseenergi. Om värmen når avsevärda djup, 100 meter eller mer, är den tillgängliga energin enorm, orkanen växer och förorsakar översvämningar, skyfall och skador där den passerar.
Några passerar in över Mexikanska Golfen där varma havsströmmar smiter in mellan norra Sydamerika och den Karibiska övärlden och ökar energitillgången ytterligare. Bilden visar vattnets energi i kilojoule per kvadratcentimeter [1] där värden >90 är förknippade med orkaners tillväxt. Bilden till vänster är från den 17 maj 2021, den till höger från samma datum 2022.
[1] Det lite udda måttet kJ/cm2 tar hänsyn till både ytvattnets temperatur samt den värmeenergi som finns lagrad djupare ner, se andra stycket ovan.
Forskare har upptäckt att det på Antarktis finns bakterier som är resistenta mot både antibiotika och desinfektion. Det kan innebära risker när isarna där smälter – och är en väckarklocka för det globala problemet med antibiotikaresistens, enligt en expert.
https://www.nyteknik.se/samhalle/hyperresistenta-och-oroande-bakterier-upptackta-pa-antarktis-7033669
Forskarna antar att extremt resistenta bakterier evolverat för att klara Antarktis minst sagt kärva miljö. Dessa egenskaper kan mycket väl överföras till andra bakterier och spridas över världen.
– Antibiotika är inte världens smartaste läkemedel eftersom överanvändning leder till att det förstör sig själv. Men världens sjukvård har utvecklats med hjälp av den och nu står vi där och skäms, säger Otto Cars.
Antibiotikaresistens: https://sv.wikipedia.org/wiki/Antibiotikaresistens
Högljudda klimatkrisifrågasättare framhåller ofta att en ökande koldioxidhalt leder till större tillväxt. Ur ett snävt perspektiv verkar det logiskt, i växthus ökar man ibland mängden koldioxid avsevärt för att öka skördeutfallet. Men är det hela sanningen, finns fler faktorer att ta hänsyn till?
Mer koldioxid och andra växthusgaser innebär högre temperatur över såväl land som hav. Vatten avdunstar och atmosfären som helhet blir vattenrikare vilket i sig förstärker växthuseffekten ytterligare. Hav och sjöar är i praktiken outtömliga källor till vattenånga och i kombination med lämpliga vindar och bergskedjor kan det åstadkomma allt mellan lagom och katastrofala nederbördsmängder. Längre in över land minskar vanligen tillgången på vatten, temperaturen ökar och marken torkar ut.
Skördar påverkas naturligtvis av tillgång till koldioxid och vatten men även markens makro– och mikronäringsämnen. Om skördens massa ökar (beroende främst på koldioxiden) men övriga näringsämnena som kommer från jorden inte håller samma takt kommer slutresultatet att bli näringsfattigt.
Simon Clark förklarar detta och mer därtill i denna video: https://youtu.be/qFA7Sui8w_g
Ur min synvinkel, kanske inte din... 