Är du bekant med begreppet våttemperatur (Wet Bulb Temperature)? Hos oss i Sverige och den industrialiserade världen speglar det mest en trivselroll. För växande delar av Jordens befolkning innebär det ett knippe dödliga konsekvenser. Men låt oss börja med vår och andra djurs ämnesomsättning (metabolism).
När vi använder det vi äter tar kroppen hand om matens kolföreningar och bryter ner deras kemiskt bundna energi i allt mindre delar för att till slut ända i ATP, adenosintrifosfat, kroppens minsta växelmynt av energi. Alla dessa steg innebär omvandlingsförluster, värme. När vi sedan utnyttjar dessa ATP sker ytterligare omvandlingar, även de producerar värme.
I en kall eller sval omgivning är detta en tillgång som vi försöker behålla genom diverse kläder. När det börjar bli för varmt tar vi av en del. Vi har i huvudsak två inbyggda kylsystem för att reglera temperaturen.
- Avdunstning genom lungor och hud är mycket effektivt och vattenekonomiskt. Varje liter vatten som avdunstar kan ta med sig 540 kcal.
- Pärlande svettning, däremot, är ett ineffektivt nödkylsystem. I och med att det inte hinner dunsta utan bara rinner av kroppen tar det med sig max 37 kcal per liter vatten, förutsatt att du ersätter det med isvatten.
Kylande avdunstning från hud förutsätter att vattengasens molekyler alls kan lämna huden. Är luften i omgivningen mättad, 100% fukt, finns ingen plats för nya vattenmolekyler de blir tillbakaknuffade av de utanför tillbaka till huden och samlas som svettdroppar.
Om vädret är varmt, fuktigt och vindstilla börjar vi (åtminstone jag) känna obehag när den pärlande svetten blöter ner kläder och handslagen blir klibbiga. Då är det skönt om det fläktar till lite, det känns svalare. Inte för att luften nödvändigtvis är svalare utan för att den sveper bort den allra fuktigaste luften omkring oss och ger plats för effektiv avdunstning.
Här kommer våttemperaturen in. Två (glas)termometrar intill varandra, den ena med en veke kring mätkulan nedstoppad i en behållare med vatten vars temperatur är i balans med omgivningen.
Är luftfuktigheten i omgivningen låg avdunstar vattnet lätt, tar med sig värme och kyler termometern med den fuktiga veken. Är luften mättad eller övermättad med fukt (dimma) sker ingen avdunstning och båda visar lika.
Att varaktigt vistas i en omgivning där båda termometrarna visar 35°C eller mer ger inga möjligheter att kyla bort värmen från kroppens metabolism. Dricka vatten? Fungerar sådär, det krävs 15 gånger mer (is)vatten för att nödkyla jämfört med effektiv osynlig svettning och utandningsluft. Är vattnet man dricker nära omgivningens temperatur hjälper det inte alls. Fortsätter man att dricka för att åtminstone släcka törsten späder man kraftigt ut kroppens begränsade förråd av elektrolyter vilket är akut dödligt om det inte snabbt åtgärdas.
Människor med möjlighet kan gå inomhus och slå på luftkonditionering, men det hjälper inte de svaga i hälsa och resurser. Och de är många där detta redan nu börjar bli problem. Underskott på tjänligt dricksvatten lägger ytterligare sten på bördan.
För den som vill botanisera bland olika sätt att dö av hög värme och luftfuktighet kan jag rekommendera Twenty-Seven Ways a Heat Wave Can Kill You: Deadly Heat in the Era of Climate Change, här några av deras förslag.
Aktuella riskområden (A) och vilka de prognosticerar (B) samt antal dagar med potentiellt dödlig värme per år finns redovisade på dessa kartor.
En logisk följd är att lantbruk som vi känner det samt djurliv kommer att begränsas respektive försvinna där möjligheter att på egen hand begränsa kroppsvärmen upphör under stora delar av året.
Tycker du det är onödigt skrämmande? Det tycker jag också. Minns att värmesommaren 2003 dog 14 800 av värmerelaterade orsaker i Frankrike, sammanlagt 70 000 i Europa, som inte ens finns representerat på någon av kartorna. Framtiden kommer att hantera oss ojämlikt men vetenskapsfientliga drömmare drabbas lika väl som alla andra.
Paul Beckwith https://youtu.be/axoIWmB97uw
Ur min synvinkel, kanske inte din... 
En reaktion till “27 sätt att dö av värme”