Risker för översvämningar i Sverige

Minst 150 personer har omkommit i extrema skyfall i Europa under de senaste dagarna. I Sverige pågår ett idogt arbete med att förbereda sig för möjliga så kallade 100-årsregn, då flera städer beräknas vara i riskzonen. Göteborg, Jönköping och Örebro är några av de orter som hotas.

https://www.nyteknik.se/samhalle/har-ar-riskerna-for-oversvamning-storst-7018173

Det är vanligen fråga om statistiska hundraårsrisker för extrema regnväder, alltså knappt en gång under en livstid. Dock finns många platser där snabb vårflod ger lokala och återkommande problem.

Riskområden vid skyfall, Kristianstad. https://www.kristianstad.se/sv/omsorg-och-hjalp/trygg-och-saker/skydd-mot-oversvamningar/skyfallskarta/

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat 25 områden med betydande översvämningsrisk:

Alingsås, Borås, Falsterbo/Höllviken, Falun, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad/Åhus, Kungsbacka, Landskrona, Malmö, Norrköping, Stenungsund, Stockholm, Trelleborg, Uddevalla, Uppsala, Ystad, Örebro

Om förutsättningarna ändras, t.ex. genom klimatförändringar, kan konsekvensernas omfattning eller hundraårsrisken påverkas.

För de större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, består riskerna i en förhöjning av havsvattennivån, alternativt skyfall som riskerar att orsaka främst materiella skador.

– De häftiga regn vi ser i Europa nu drabbar ofta städer eftersom vi hårdgjort våra ytor med till exempel asfalt. Då koncentreras vattnet där och kan ställa till med skador på hus, vägar och gator, säger Lars Nyberg.


Stora delar av Kristianstads kommun är lågt belägna med vattnet nära samhället i form av hav, åar, sjöar och våtmarker. Det ständigt närvarande översvämningshotet har gjort att kommunen kontinuerligt arbetar med att anpassa sig till kommande klimatförändringar.

https://www.kristianstad.se/en/bygga-bo-och-miljo/samhallsutveckling-och-hallbarhet/klimat-och-miljo/klimatanpassning/

Översvämningarna i Tyskland

Over the past several weeks, Germany has experienced a roller coaster ride of high temperatures and dryness followed by episodes of heavy precipitation.

On Wednesday and Thursday, that phenomenon was punctuated by catastrophic flooding in multiple regions across western Germany and neighboring countries. Experts say such extreme weather used to happen once in a generation but may happen more frequently in the future — and with more intensity — a sign that climate change is impacting our lives.

https://www.dw.com/en/is-climate-change-fueling-floods-in-germany/a-58282637
Bilden från den länkade artikeln

Väder händer lokalt/regionalt och i det korta tidsperspektivet timmar – dagar/veckor. Allt väder beror av energiflöden i atmosfär och vatten, särskilt tydligt märkbart vid katastrofer likt de som drabbat Tyskland de senaste dagarna. Ju mer energi i form av värme som ska skyfflas runt i Jordens atmosfär och hav innan det slutligen lagras, dess intensivare väder.

Väder beror av långsiktigt klimat. Numera anses 30 år eller mer nödvändigt för att bedöma om klimatet förändras. Märk väl att det gäller i båda riktningar, både uppvärmning och avkylning.

”This is the new normal,” said Johannes Quaas, a meteorologist at Leipzig University in eastern Germany. ”Climate change is also changing the definition of normal weather. We are slowly approaching a new normal that includes different rainfall patterns.”

När atmosfärens temperatur stiger 1° ökar dess kapacitet att innehålla vatten med 7%. 2° innebär 14,5% och 3° 22,5% mer. Detta förutsätter att det finns hav, sjöar, vattendrag, växtlighet eller annat som kan bidra. Moln är vatten, just på gränsen av atmosfärens förmåga på den höjden. Regnar eller snöar det har den överskridits.

Two weeks before the flood, research done by a group of scientists in the United Kingdom found that global warming will increase the likelihood of intense rainstorms across Europe. The study suggests that, due to reduced temperature differential between the poles and tropics, storms move slower than they did in past summers. That could lead to heavy rainfall in one particular area, and also raise the risk of flash floods.

Min markering

Påverkar extremväder inställningen till klimatförändringar?

Nearly half of Americans say climate change has become a bigger threat

Extreme weather is behind the shift, and about a third of poll respondents say the change influences their decision where to live.

https://www.nationalgeographic.com/environment/arti

32% anser att väderhändelser -inte alls- påverkar var man bor, lika många svävar på målet (-not really-), 21% resp. 14% är något eller definitivt påverkade.

48% av alla tillfrågade anser att extremväder utgör ett större hot nu än tidigare. 51% av 18-34 år och 52% av 65+ anser att extrema förhållandena har fått dem att tänka efter.

A majority of the youngest and the oldest groups of Americans polled (51 percent of those 18-34 years old and 52 percent of those 65 or over) say the extreme conditions have made them think climate change has become a bigger threat. Overall, 48 percent of Americans agree, and 32 percent say it is the same level it has always been.

Ökande koncentrationer av koldioxid => grönare värld?

En del klimatstrutsar (huvudet i sanden) kallar koldioxid för ”livets gas”. Påståendet att mer CO2 i atmosfären bara är till fördel är felaktigt på flera plan, ett väldigt rakt på sak [1], andra [2] kräver mer att greppa.

Too Much CO2 Has an Unnerving Effect on The World’s Trees, New Study Finds. Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday. (20200909)

https://www.sciencealert.com/too-much-co2-makes-trees-live-fast-and-die-young-says-study

Keelingkurvan från Mauna Loa på en av Hawaiiöarna visar en säsongsberoende hackighet och är ständigt högre år från år. Från 1995 och framåt böjer den dessutom uppåt vilket visar att atmosfärens innehåll av koldioxid ökar i stigande takt.

Uppgången (oktober – april) beror på nettoutsläpp av koldioxid medan nedgången som börjar i maj och pågår till slutet av september är norra halvklotets växtsäsong med ett nettoupptag. Tyvärr når de inte ifatt utsläppen säsongen, därav den ständigt stigande och accelererande trenden.

But in the study, led by England’s Leeds University and published in the journal Nature Communications, they warned that this faster growth was also linked to trees dying younger – suggesting increases in the role of forests as carbon storage may be ”short lived”.

The researchers examined more than 200,000 tree-ring records from tree species across the globe and found that trade-offs between growth and lifespans occurred in almost all of them, including tropical trees.

Lev fort, dö ung?

Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday.


[1] Allt annat lika, ju mer koldioxid som finns från marken och uppåt dess varmare blir det. Det är den enklaste, ändå tycks det stört omöjligt att ta till sig för klimatstrutsarna. Oavsett om du accepterar klimatgaser eller förkastar dem, fundera till dess du tar en informerad och logisk ställning.

[2] Beroende på värme och vattentillgång finns tre olika metoder för växter att bearbeta ljus, vatten och CO2 för att utvinna och lagra energi i form av monosackarider för eget bruk. De kallas C3, C4 och CAM och min plan är att skriva något om dem framöver.

Har du förslag på faktorer som påverkar Jordens klimategenskaper?

Vi kan inte -veta- vad som förorsakar ett visst väder.” är en vanlig kommentar från väl insatta i ämnen som väder och klimat. De är väldigt noga med att användningen av ordet veta för med sig ett stort ansvar.

Klimatstrutsar, å andra sidan, lider inte av sådana kunskapsberoende begränsningar. ”Vädret har alltid varierat och människan har -inget- inflytande.

  • Solen är vår yttre energikälla vars flöde (TSI) i genomsnitt är anmärkningsvärt likformigt. [1] [2]
  • Jorden är en ”mottagare” vars egenskaper varierar, både i korta och långa perspektiv.
  • Rotationen ger dygnsvariationer och exponerar olika delar av ytan för energflöde, både in och ut.
  • Moln och snö reflekterar solljus [3] medan mark och hav absorberar.
  • Jordaxeln lutar cirka 23.5° mot banplanet vilket är huvudorsaken till årstidsväxlingarna.
  • Jordens bana är något elliptisk vilket gör att avståndet till Solen varierar, det är som minst i början av Januari vilket bidrar till ett förhållandevis milt vinterklimat norr om ekvatorn. Södra halvklotet upplever vinter ett halvår senare när Jorden är som längst från Solen.

Dessa och många fler faktorer bidrar till en ojämn uppvärmning av jordytan, något som utjämnas av havsströmmar, vindar, atmosfärens fuktighet och annat.

Kombinera alternativ från rutan och följ hur vädret ser ut just nu. Vrid och vänd på klotet, zooma in och peka på en plats för att se detaljer. Länk här under.

https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-355.76,61.16,305

Ju mer energi Jorden sparar på sig dess häftigare blir energiflöden i form av väder, lägg gärna några minuter av din dag på denna artikel:

Climate simulations may not accurately capture what really happens during extreme heat waves. “Climate science has been a bit complacent” about simulating heat waves, assuming that heat wave temperatures would increase linearly along with rising global temperatures, Otto said. But now, Earth’s climate system may have entered a new state in which other climatic factors, such as drier soils or changes to jet stream circulation, are exacerbating the heat in more difficult-to-predict, less linear ways.

https://www.sciencenews.org/article/human-driven-climate-change-pacific-northwest-heat-wave-temperatures

[1] I genomsnitt cirka 1361 W/m² med en variation på någon W upp och ner beroende på Solens magnetfält som resulterar i antal solfläckar.

[2] Solfläckar bildas när och där magnetflödet bryter igenom ytan. Där hindras lokalt värmeflödet och temperaturen sjunker bortåt 2000°, ytan mörknar avsevärt. Energiproduktionen inne i Solen förändras inte nämnvärt under solfläckscykler (cirka 11 år) men strålningen ändrar karaktär. Runt de mörka fläckarna bryter istället intensiv UV-strålning igenom och kompenserar för det minskade värmeflödet.

[3] Reflektionen kallas albedo och anger hur stor andel av inkommande strålning som reflekteras. Albedo för moln och snö närmar sig 1.

Klimatförändringar ökar sannolikheten för väder med extrema temperaturer

Väder är det korta perspektivet, från minuter/timmar till några dagar. Det kan variera enormt både i tid och trakt och är därför i sina detaljer oerhört svårt att förutsäga.

Årstider är cykliskt återkommande vädermönster. De ändrar sig inte mycket år från år även om de enskilda dagarnas väder under samma tid varierar kraftigt.

Klimat innebär ett betydligt längre perspektiv, 30 år eller mer är ett vanligt val. Medellivslängden i Sverige är ungefär 4 x 80 årstider i rad, knappa tre klimatcykler. Det krävs inga stora kumulativa och samverkande årstidsskillnader för att summera en avsevärd skillnad i klimat.

Study: Climate change made Pacific Northwest heat wave 150 times more likely

https://www.dw.com/en/heatwave-climate-us-pacific-northwest/a-58191437

Utnyttja fantasi för att så tvivel

Klimatförändringarnas många effekter är tydligt märkbara och knappt ens de högljuddaste debattörerna [1] förnekar längre att de sker. Den nya taktiken är istället att utnyttja lättpåverkades fantasi för att så tvivel.

The COLD TIMES are returning, the mid-latitudes are REFREEZING, in line with the great conjunction, historically low solar activity, cloud-nucleating Cosmic Rays, and a meridional jet stream flow (among other forcings).

Both NOAA and NASA appear to agree, if you read between the lines, …

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/ [2]

Läs detta några gånger till dess du greppar att man också använder appear (verkar/förefaller) och if you read between the lines (läser mellan raderna). Det fungerar dåligt på den analytiske läsaren men kanske på den okritiske.

Atmosfären delas in i olika skikt, se bilden. Detta inlägg koncentreras på Mesosfären, 50 – 80 kilometer upp. Där är luften så tunn att inte ens väderballonger når upp men tillräcklig för att inkommande meteoroider samt satelliter ska förgasas av friktionsvärmen.

https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

En sammanfattning i fem punkter inleder studietexten.

•Dynamical influences rival solar variability in the mesosphere.

•The linear trend in temperature is negative, but turns positive near the mesopause.

•Mesosphere is cooling at 1–2 K [3] per decade due to greenhouse gas increases.

•First observational confirmation of a shrinking mesosphere.

•The rate of mesospheric shrinking is 150–200 m per decade.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364682621001085
  • #1 Mesosfärens dynamik utmanar Solens varierande aktivitet.
  • #2 Trenden är att temperaturen i mesosfären sjunker men nära mesopausen (den övre gränsen) stiger den.
  • #3 Mesosfärens avkylning om 1-2 grader per årtionde beror på ökningen av växthusgaser!
  • #4 Att mesosfärens krymper bekräftas med Sounding Rockets. [4]
  • #5 Den observerade krympningen av mesosfären fortskrider med 150-200 meter per årtionde.

Detta blir kanske lättare att förstå med ett exempel; Antag att du sveper om dig en filt (växthusgaser) som skydd mot kyla. Bara för att du är nyfiken mäter du temperaturen med en precisionstermometer utanför filten (temperaturen i mesosfären). Lägg sedan till en filt (mer sammanlagd växthuseffekt) och gör om mätningen på samma sätt. Jag blir förvånad om inte den nya mätningen blir något lägre med fler isolerande filtar (mer växthusgaser) som hindrar utflödet av värmen, hur tänker du?

Crucially, these decreasing temperatures in the upper atmosphere are beginning to penetrate the lower atmospheric layers (such as the troposphere–where us humans reside) — a fact NASA is sidestepping.

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/

Störst mängd värmeenergi från Solen lagras i haven (90%) och i atmosfären (10%). När den värmen isoleras från att lämna Jorden genom växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan, kväveoxid och andra gaser med tre eller fler atomer dess mindre hamnar högre upp vilket gör den övre troposfären och uppåt kallare. Skribenten på electroverse inser nog det, däremot är det i dennes intresse att undertrycka dessa uppenbara fakta för att så tvivel hos vissa läsare.


[1] Detta gäller inte de som bara papegojar vidare utan förstå eller ens läsa.

[2] Electroverse driver ”klimatförnekelse”, i detta fall genom att hänvisa till en seriös studie från NASA, förlita sig på läsarnas fantasi (”It’s a runaway train from here. Next stop, Little Ice Age…”) och att de inte läser eller förstår det bittersta av studien. https://mediabiasfactcheck.com/electroverse/

[3] I vetenskapliga sammanhang anges temperaturen i Kelvin (K), skalan har samma indelning som Celsius men börjar vid absoluta nollpunkten (0K) och räknas sedan positivt. Temperatur mäter atomers och molekylers medelhastigheter och är i sig inget mått på energi, först när man vet partiklars massa kan man ange den temperaturberoende energin.

[4] Numera används s.k. sounding rockets där sounding ska tolkas som sondera, inte något med ljud. Dessa raketer kan nå mycket högt men utan att gå i omloppsbana, de återvänder till Jorden via fallskärm efter 5 – 30 minuter och samlar då mätdata. https://en.wikipedia.org/wiki/Sounding_rocket

Skilj på väder och klimat

Klimat är anledning till att väder över tid ändrar skepnad.

Den taggiga kurvan med cirklar beror på -väder- (månadsvis?). Den röda kurvan illustrerar också -väder- men utjämnat över 13 månader. Linjalen har jag lagt in med avsikt att visa trenden från grafikens början till nu.

Under de 42 år som grafiken omfattar har ”medelvädret” visat en uppåtgående temperaturtrend om cirka 0,6°C, lite drygt 1,4°/100 år.