Övervikt och fetma ökar snabbare än kaloriintaget, varför?

Evolutionen har anpassat allt levande till förutsättningarna inom den normala livsmiljön. En avvikare är människan, vi har förmåga att kompensera brister i fysiska förutsättningar bland annat genom kläder, hus och annat. För ungefär 10 000 år sedan började man, av olika skäl, odla spannmål. Arkeologer konstaterar att kroppslängden minskade och hälsan försämrades när och där man övergav jakt och samlande.

Kalorier är en av flera aspekter på vad vi konsumerar. Viktigare ändå är dess beståndsdelar vilket ger utslag i kurva 2 och sannolikt beror på ett överskott av fettbildande mat.

Energin i vår mat är alltid förknippat med dess innehåll av kolatomer, när mat och kroppsvävnader utnyttjas som energiråvara bildas koldioxid (CO2).

När man äter och dricker sådant som är kolhydratrikt i överskott kommer kroppen att spara för framtiden. För att få plats strippar kroppen bort överflödiga syreatomer [1] från kolhydraternas beståndsdelar [2].

Det syrefattigaste och därmed energitätaste i våra kroppar är fettsyror. När tre valfria kopplas med glycerol bildas fett. Om det inte utnyttjas i närtid, innan man äter mer, blir det permanentat som fettväv med en egen infrastruktur i form av blodkärl för att kunna transportera (in?) mer energi.

Allt överskottsätande hamnar i fettväv men det lömskaste är just kolhydrater. Dess beståndsdelar, monosackariderna [2], skadar blodkärlen och måste elimineras snarast möjligt vilket hormonet insulin ombesörjer. En logisk följd av detta är övervikt och fetma.

Med stigande ålder ökar risken för att kroppens celler inte längre reagerar korrekt på insulinets signaler eller att bukspottkörtelns betaceller blir utmattade med insulinbrist som följd. Var för sig och i samverkan kan de resultera i diabetes typ 2.

Som vanligt är verkligheten mer komplicerad än en kort beskrivning. Vill du veta mer, googla på Matfrisk och diabetes (min andra blogg). Besök även facebookgruppen Smarta Diabetiker där det finns utomordentligt stor kunskap om hur man motverkar och behandlar diabetes av alla nyanser med anpassad mat.


[1] Syre kan och kommer vi att återföra genom att vi andas.

[2] Alla kolhydrater består av enkla sockerarter, glukos, fruktos och galaktos. De har lite olika uppbyggnad men summaformeln är C6H12O6.

Temperaturökning över land vs. Jorden som helhet

”På min tid” i skolan fick vi lära oss att inlandsklimat innebar låg vintertemperatur och hög sommartemperatur. Verkligheten är naturligtvis mer komplicerad än så, men i IPCC:s Summary for Policymakers finns följande grafik.

IPCC AR6 – Summary for Policymakers, sidan 13

Idag hör jag på nyheterna att vårt innanhav drabbats av en marin värmebölja som går ut över dess fiskar. Varmare vatten löser mindre syre (och koldioxid). Situationen för fiskar beskrevs som att ”bestiga berg med feber”.

Grafik som klimatstrutsar nog tvekar att adressera

IPCC lanserar Working Group Interactive Atlas där du kan studera mängder av olika parametrars påverkan. Här har jag valt temperaturanomalin [1] för december – februari. Klicka på de geometriska figurerna för att se närmare data för regionen.

CMIP6 – Mean temperature (T) Change deg C – Warming 2°C SSP5 8.5 (rel. to 1850-1900) – December to February (34 models)
HadCRUT5 – Mean temperature (T) Trend deg C per decade – 1961-2015 Observations – December to February

Länk till ovanstående: https://interactive-atlas.ipcc.ch/regional-information#eyJ0eXBlIjoiQVRMQVMiLCJjb21tb25zIjp7ImxhdCI6LTI0NDYyMCwibG5nIjo3MTU0ODQsInpvb20iOjQsInByb2oiOiJFUFNHOjU0MDMwIn0sInByaW1hcnkiOnsic2NlbmFyaW8iOiJvYnNlcnZhdGlvbnMiLCJwZXJpb2QiOiIxOTYxLTIwMTUiLCJzZWFzb24iOiJEZWNGZWIiLCJkYXRhc2V0IjoiT0JTLUhhZENSVVQ1IiwidmFyaWFibGUiOiJ0YXMiLCJ2YWx1ZVR5cGUiOiJUUkVORCIsImhhdGNoaW5nIjoiU0lNUExFIiwicmVnaW9uU2V0IjoiYXI2IiwiYmFzZWxpbmUiOiJBUjUiLCJyZWdpb25zU2VsZWN0ZWQiOltdfSwicGxvdCI6eyJhY3RpdmVUYWIiOiJwbHVtZSIsIm1hc2siOiJub25lIiwic2NhdHRlcllNYWciOm51bGwsInNjYXR0ZXJZVmFyIjpudWxsLCJzaG93aW5nIjpmYWxzZX19


[1] En anomali är avvikelse från det normala.

Klimatkänslighet; halten av koldioxid vs. temperatur.

One of the most important numbers in climate science is 3°C. This isn’t about a projection of future warming or the impacts that come with it, though. It’s about how much warming you get if you double the amount of greenhouse gases in the atmosphere. That value can be made more general as a metric known as “climate sensitivity,” which describes how much warming you get for a given amount of emissions. If the number is small, we can burn a lot of fossil fuels with minimal consequences. If the number is extremely high, emissions are extraordinarily dangerous.

Källa: https://arstechnica.com/science/2020/07/huge-climate-sensitivity-study-shrinks-uncertainty-on-critical-number/
Kunskap och förståelse är inte allas mål. En minoritet nöjer sig med att sprida osäkerhet och förvirring.

Växthusgaser består av tre eller flera atomer. De kan ”studsa runt” olika frekvenser av värmestrålning (där temperaturen bestämmer frekvensen) med varierande förmåga. De viktigaste växthusgaserna i troposfären [1] är koldioxid (CO2), metan (CH3) och kväveoxid (lustgas, N2O). När de i samverkan höjer temperaturen ökar atmosfärens förmåga att ta upp vattenånga vilken i sin tur beter sig som en växthusgas.

This number (3°, min anmärkning) is commonly defined against a doubling of the concentration of CO2 in the air, in part because CO2’s effect is logarithmic and each doubling is roughly equivalent.

Det blir problem när man väljer koldioxiden som enda representant för växthuseffekten. Metan [2,3] och kväveoxid [4] är långt mer potenta men samtidigt relativt sparsamt förekommande i atmosfären. I helheten utgör metanets bidrag ungefär 20% av växthuseffekten. När metan med tiden oxideras bildas koldioxid och vatten. Kväveoxid tär också på det UV-skyddande ozon-lagret.

Det finns flera faktorer som påverkar uppvärmning och avkylning av Jorden och alla är inte välbeforskade. Av det skälet valde IPCC i sin rapport från 2007 att ange klimatkänsligheten till 1,5 – 4,5°. Målet för forskarna är att minska osäkerheten och den senaste rapporten, AR6, gör det. De anger klimatkänsligheten till 3° och sannolikt (likely) ligger den i intervallet 2° – 4°.


[1] Troposfären varierar i höjd från 9 km vid polerna till 17 km vid ekvatorn. I genomsnitt räknar man med 11 km.

[2] ”The Earth’s atmospheric methane concentration has increased by about 150% since 1750, and it accounts for 20% of the total radiative forcing from all of the long-lived and globally mixed greenhouse gases.[10]” Wikipedia

[3] ”Methane is an important greenhouse gas with a global warming potential of 34 compared to CO2(potential of 1) over a 100-year period, and 72 over a 20-year period.[47][48]

[4] Kväveoxid är upp till 265 gånger så potent som koldioxid med en livstid i atmosfären om 120 år. https://en.wikipedia.org/wiki/Nitrous_oxide

Väder och klimat korrelerar på sikt

De jag kallar klimatstrutsar fokuserar gärna på ett fåtal källor [1] och kortsiktiga variationer.

IPCC visar i sin senaste rapport (AR6) hur vädrets till synes slumpartade temperaturvariationer gradvis blir säkrare över längre tid och övergår i klimat.

IPCC AR6 – Kapitel 3 – Den gröna stapeln till höger om respektive diagram visar felmarginalen.

[1] Lägg märke till hur man klipper och klistrar ur ett begränsat antal webbsidor och bloggar. Direkta hänvisningar till peer-reviewade studier som publicerats i ansedda sammanhang förekommer sällan eller aldrig. Om det sker är sannolikheten hög att deras slutsatser är tagna ur sitt sammanhang.