Övervikt och fetma ökar snabbare än kaloriintaget, varför?

Evolutionen har anpassat allt levande till förutsättningarna inom den normala livsmiljön. En avvikare är människan, vi har förmåga att kompensera brister i fysiska förutsättningar bland annat genom kläder, hus och annat. För ungefär 10 000 år sedan började man, av olika skäl, odla spannmål. Arkeologer konstaterar att kroppslängden minskade och hälsan försämrades när och där man övergav jakt och samlande.

Kalorier är en av flera aspekter på vad vi konsumerar. Viktigare ändå är dess beståndsdelar vilket ger utslag i kurva 2 och sannolikt beror på ett överskott av fettbildande mat.

Energin i vår mat är alltid förknippat med dess innehåll av kolatomer, när mat och kroppsvävnader utnyttjas som energiråvara bildas koldioxid (CO2).

När man äter och dricker sådant som är kolhydratrikt i överskott kommer kroppen att spara för framtiden. För att få plats strippar kroppen bort överflödiga syreatomer [1] från kolhydraternas beståndsdelar [2].

Det syrefattigaste och därmed energitätaste i våra kroppar är fettsyror. När tre valfria kopplas med glycerol bildas fett. Om det inte utnyttjas i närtid, innan man äter mer, blir det permanentat som fettväv med en egen infrastruktur i form av blodkärl för att kunna transportera (in?) mer energi.

Allt överskottsätande hamnar i fettväv men det lömskaste är just kolhydrater. Dess beståndsdelar, monosackariderna [2], skadar blodkärlen och måste elimineras snarast möjligt vilket hormonet insulin ombesörjer. En logisk följd av detta är övervikt och fetma.

Med stigande ålder ökar risken för att kroppens celler inte längre reagerar korrekt på insulinets signaler eller att bukspottkörtelns betaceller blir utmattade med insulinbrist som följd. Var för sig och i samverkan kan de resultera i diabetes typ 2.

Som vanligt är verkligheten mer komplicerad än en kort beskrivning. Vill du veta mer, googla på Matfrisk och diabetes (min andra blogg). Besök även facebookgruppen Smarta Diabetiker där det finns utomordentligt stor kunskap om hur man motverkar och behandlar diabetes av alla nyanser med anpassad mat.


[1] Syre kan och kommer vi att återföra genom att vi andas.

[2] Alla kolhydrater består av enkla sockerarter, glukos, fruktos och galaktos. De har lite olika uppbyggnad men summaformeln är C6H12O6.

Koldioxid, marknära och högre upp.

Givet att andra faktorer är att lika är det varmare vid markytan än högre upp inom troposfären. En tumregel säger att temperaturen sjunker 6° per 1 000 höjdmeter. Har du funderat över varför det är så? Om inte, ägna tanken någon minut innan du läser vidare.

Atmosfären består av 78% kväve (N2), 21% syre (O2), 0,9% argon (Ar) samt cirka 0,042% koldioxid (CO2).

Inblandningen av koldioxid i atmosfären sker inte ögonblickligen, med högkänsliga sensorer mäter man små differenser som följer vindar från utsläppen. I denna ögonblicksbild anger mörkrött höga och mörkblått lägre koncentrationer.
  • I medeltal når övre delen av troposfären 11 km höjd.
  • Då temperaturen påverkar luftens densitet (kyla gör den tätare) når den cirka 9 km vid polerna och upp till 17 km vid ekvatorn trots att lufttrycket på havsnivå är samma. Detta varierar ytterligare beroende på årstid (Jordaxeln ”lutar”) och i någon mån även väder.
  • I troposfären sjunker lufttrycket närapå linjärt med ökande höjd.
  • Ungefär 80% av atmosfärens massa finns i troposfären.
  • Hälften av atmosfärens massa finns under 5.6 km höjd där lufttrycket följaktligen är halverat.
  • Nästan allt vatten i atmosfären finns i troposfären.
  • Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

Alla växthusgaser består av molekyler med tre eller flera atomer till skillnad från kväve, syre och argon som utgör 99,9% av atmosfären. Växthusgaser har förmåga att ”studsa runt” värmestrålning [1] i alla riktningar, effektivare ju fler de är. Till det kommer vattenånga, också den bestående av tre atomer per molekyl. Då vatten dessutom lagrar och transporterar värme och kinetisk energi genom vindar och havsströmmar har det avgörande betydelse för vädret.

Vatten [2] deltar i atmosfärens isolering men dess massa och egenskaper varierar stort beroende på temperaturen. När vattenånga kondenserar till droppar övergår det från att fungera likt en växthusgas till att vara en svartkroppsstrålare. Om den kyls ytterligare kan den bli is och snö, goda reflektor.

Troposfärens gaser blandas väl genom vindar och konvektion och antalet molekyler av växthusgaser kommer därför att bero på lufttrycket. Kyla på hög höjd och värme på låg inom troposfären beror av antalet molekyler av växthusgaser samt även vattenmolekyler. De utgör tillsammans värmeisolering som i samverkan med rotationen räddar oss från temperatursvängningar som annars skulle drabba Jorden.

Medeltemperaturer vid Nordpolen och ekvatorn på Jorden i skydd av atmosfären och på den ‘nakna’ Månens skugg- och solsida.

Högre upp, lägre lufttryck leder till färre isolerande växthusgasmolekyler och följaktligen blir det kallare.

För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäter man därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är täckt med kort gräs och på en höjd av 1,5-2 m över marken.

Många fler krav finns, läs på SMHI: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-lufttemperatur-1.3839

Fler parametrar tillkommer. T.ex. förändras inflytandet av en växthusgas inte linjärt med antalet molekyler, de ‘första’ betyder mer än de tillkommande. I samverkan ‘pluggar’ olika växthusgaser energiutsläpp vid fler strålningsfrekvenser och adderar därmed till uppvärmningen.


[1] Temperatur beror av atomers och molekylers kinetiska energi, kort sagt hur de vibrerar och rör sig.

[2] ”Water vapor accounts for roughly 0.25% of the atmosphere by mass. The concentration of water vapor (a greenhouse gas) varies significantly from around 10 ppm by volume in the coldest portions of the atmosphere to as much as 5% by volume in hot, humid air masses, and concentrations of other atmospheric gases are typically quoted in terms of dry air (without water vapor).” Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

Ökande koncentrationer av koldioxid => grönare värld?

En del klimatstrutsar (huvudet i sanden) kallar koldioxid för ”livets gas”. Påståendet att mer CO2 i atmosfären bara är till fördel är felaktigt på flera plan, ett väldigt rakt på sak [1], andra [2] kräver mer att greppa.

Too Much CO2 Has an Unnerving Effect on The World’s Trees, New Study Finds. Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday. (20200909)

https://www.sciencealert.com/too-much-co2-makes-trees-live-fast-and-die-young-says-study

Keelingkurvan från Mauna Loa på en av Hawaiiöarna visar en säsongsberoende hackighet och är ständigt högre år från år. Från 1995 och framåt böjer den dessutom uppåt vilket visar att atmosfärens innehåll av koldioxid ökar i stigande takt.

Uppgången (oktober – april) beror på nettoutsläpp av koldioxid medan nedgången som börjar i maj och pågår till slutet av september är norra halvklotets växtsäsong med ett nettoupptag. Tyvärr når de inte ifatt utsläppen säsongen, därav den ständigt stigande och accelererande trenden.

But in the study, led by England’s Leeds University and published in the journal Nature Communications, they warned that this faster growth was also linked to trees dying younger – suggesting increases in the role of forests as carbon storage may be ”short lived”.

The researchers examined more than 200,000 tree-ring records from tree species across the globe and found that trade-offs between growth and lifespans occurred in almost all of them, including tropical trees.

Lev fort, dö ung?

Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday.


[1] Allt annat lika, ju mer koldioxid som finns från marken och uppåt dess varmare blir det. Det är den enklaste, ändå tycks det stört omöjligt att ta till sig för klimatstrutsarna. Oavsett om du accepterar klimatgaser eller förkastar dem, fundera till dess du tar en informerad och logisk ställning.

[2] Beroende på värme och vattentillgång finns tre olika metoder för växter att bearbeta ljus, vatten och CO2 för att utvinna och lagra energi i form av monosackarider för eget bruk. De kallas C3, C4 och CAM och min plan är att skriva något om dem framöver.

Växter och mer koldioxid?

Har du snubblat över facebookinlägg där skribenten kopierar in eller själv skriver inlägg som betecknar koldioxid som ”Livets gas” och att mer av den varan bara är bättre?

En ny studie från bland annat Umeå universitet visar en stor risk att klimatförändringen kommer att bli värre än väntat. Växtlighetens förmåga att ta upp koldioxid som tidigare ökat och bromsat växthuseffekten, kommer mest sannolikt att minska i takt med att jordens temperatur blir högre.

https://www.vk.se/2021-04-05/ny-umeastudie-gor-klimatkrisen-mer-akut

Ensidig gödning till växter innebär inte nödvändigtvis ökad produktion och större koldioxidupptag. Det finns flera skäl till varför det är ett överförenklat resonemang som leder till felaktiga slutsatser. Liv kräver, förutom energi, även vatten, samt artspecifikt sammansatta näringsämnen. [1]

Det är mängden växthusgaser i atmosfären, bland annat koldioxid, som ligger bakom den globala uppvärmningen, ett hot mot vår planet som vi känner den. Jordens växtlighet tar upp ungefär en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket har dämpat klimatförändringarna och gett mer tid för klimatarbete. Men det är inte längre något vi kan räkna med, visar en ny internationell forskningsstudie där Umeå universitet deltar.

– Vi måste utgå ifrån att vegetationens effekt som har köpt oss tid kommer att minska. Det är sedan något vi måste hantera genom att minska utsläppen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.

Forskningen vid Umeå universitet har tittat tillbaka i tiden för att se hur koldioxidökningen har påverkat växternas fotosyntes. De har då sett en ökning av växters kapacitet att ta upp koldioxid i takt med att koldioxidhalten i atmosfären har ökat.

– I studier har man tagit växter i växthus och sedan ökat koldioxidmängden för att se hur växterna reagerar, och då har man sett en ökad förmåga att ta upp koldioxid, säger Jürgen.

Det är experiment som endast pågått under korta tider och det kommer inte att fortsätta så framöver, menar Jürgen Schleucher. Ytterligare ett problem är att kapaciteten inte bara kommer att sluta växa – den kommer även att minska.

– Det finns också anledning att dra slutsatsen att vegetationens upptag kommer att motverkas av temperaturökningarna. Varmare klimat kommer att dämpa fotosyntesen, säger han.

Det kan leda till att den globala uppvärmningen blir värre än vad man tidigare har trott. Just nu följer världen en bana som kommer att orsaka dramatiska klimatförändringar och det krävs ännu större minskningar av utsläppen, menar han.

– Vi måste ändra vårt tankesätt, det är en sak som ligger mig varmt om hjärtat. Vi måste lära oss att tänka om och tänka längre fram i tiden. Vad händer vid nästa sekelskifte? För våra barnbarnsbarns skull, säger han.

En ljusglimt är att den här forskningsstudien har kunnat påverka klimatarbetet positivt och varit bidragande till EU:s beslut att höja klimatmålen för år 2030, enligt Jürgen.

Växter har tre metabola processer för att ta upp solenergi, vatten och koldioxid för att utvinna kol för eget bruk, dessa är C3, C4 och CAM. C3 är den överlägset vanligaste och ekonomiskt och näringsmässigt betydelsefull för människor. Den fungerar i ”normala” temperaturer med god vattentillgång. De övriga finns i höga temperaturer samt där vattentillgången är låg eller näst intill obefintlig som i öknar.

Förklaringarna bakom dessa tre processer är minst sagt komplexa och jag förväntar mig inte att särskilt många tar sig tid att Googla och/eller söka videos på YouTube.


[1] ”Professor Dave”: https://youtu.be/8oodcy8SEBk