Atmosfärens syre

Då och då klipps och klistras texter om ”livets gas”. Den man syftar på är CO2, koldioxid. Du kan följa dess säsongsvariation och långsiktiga ökning i en kurva som du antagligen känner igen.

Här en graf med liknande sågtänder men lutningen är åtabak [1]. Den anger atmosfärens säsongs– och långtidsvariation av syre.

Gå till källan så ser du mer detaljer. De lägsta värdena inträffar regelmässigt efter varje årsskifte. De högsta återfinns i slutet av norra halvklotets växtsäsong. Källa: https://www.oxygenlevels.org/#sources

De båda kurvorna kompletterar varandra på ett logiskt sätt. Syre vi andas binds gradvis till koldioxid.


[1] Åtabak är ett dialektalt ord från mina hemtrakter, betyder ungefär fel- eller omvänt. Ex: ”Du har tagit på strumpan åtabak”.

Flygmotorer möter drastiska omställningskrav

Rolls Royce utvecklar en ny turbofanmotor med imponerande prestanda. Källa: https://youtu.be/963rI0Yzh-o

Flerbladiga propellrar har god verkningsgrad och är flexibla då bladens vinklar kan ställas om under drift. Safran utvecklar ett sådant koncept, se ett tidigare inlägg: https://urminsynvinkel.com/2021/03/19/en-effektivare-flygplansmotor/

Trentfamiljen (https://en.wikipedia.org/wiki/Rolls-Royce_Trent) från Rolls Royce är sedan många år välrenommerade alternativ men nu tar man turbofankonceptet till en ny nivå. Prototypen har en diameter på 3.5 meter trots att den egentliga motordelen (nära den smala midjan) är förvånansvärt liten.

En doldis i motorn är utväxlingen som skymtar strax bakom de enorma fläktbladen. Den anpassar motorns höga varvtal efter fläktens behov.

Tillägg: https://youtu.be/h9zVok5qsS8

80 miljarder kronor – varje dag.

Ett containerskepp har gått på grund i Suezkanalen i Egypten, en av världens viktigaste fraktleder. Fartyget har blockerat hela kanalen och 150 skepp väntar på att få komma förbi. Detta kostar 80 miljarder kronor – varje dag.

Bildkälla: Expressen

Jag vet inte hur snart efter strandningen bilderna är tagna, mycket kan ha ändrats. Men om det kostar 80 miljarder per dag; lite fler grävmaskiner och mudderverk skulle vara motiverat,

En effektivare flygplansmotor

Om flygtransporter skall vara möjligt i framtiden måste kostnader och utsläpp reduceras väsentligt från dagens nivåer. När de konventionella propellerplanen ersattes för 60-70 år sedan var fartökningen prio ett, ekonomi som bäst prio tre och miljöhänsyn fanns knappt på kartan.

När energin började kosta multum återgick man i stort sett till propellerdrift även om det inte syntes så tydligt utanpå. De turbofanmotorer som används numera har mycket större diameter då den främsta ”fläkten” egentligen är en mångbladig propeller. Upp till 11 enheter luft passerar runt för varje enhet som försörjer motorns förbränning (11/1). Bortåt 70% av drivkraften i en turbofanmotor kommer därför från den passerande luften. Planen blir något långsammare men mer ekonomiska och bränslesnåla.

Nu har man börjat experimentera med motorer med mångbladiga yttre propellrar vars varvtal sänks via reduktionsväxlar så att de blir hyfsat tystgående. Andelen luft som passerar via propellrarna stiger till uppåt 30/1 vilket ytterligare sänker bränslekostnaderna.

Den främre halvan i den nya modellen är drivmotor, resten är reduktionsväxel och motroterande, ställbara propellrar.

Safran Open Rotor – The Next Engine Design Leap?

Ibland är vädret varmt, ibland kallt.

Den kyla vi nu (slutet Februari – början Mars 2021) upplever på ovanliga latituder beror sannolikt inte på en annalkande istid utan svagare polarjetströmmar. Vanligen håller den ”frysdörren” runt Arktis stängd men som det nu är glappar den. Resultatet blir att den Arktiska ismassan under vintern blir något ”okallare” och tål den efterföljande sommarvärmen sämre. Arktiska Oceanens istäcke blir mindre och sommartid kommer allt större yta att förlora sin reflekterande [1] yta och ersätts med öppet vatten som girigt tar till sig värmestrålning.

En så kort beskrivning är lätt att greppa men förenklingar är längre från ”sanningen” än de som innefattar fler parametrar.

Jetströmmar på hög höjd (>> 10 – 15 km) löper i huvudsak mot öster och drivs av temperaturdifferensen mellan arktisk kyla och värme närmare ekvatorn. Under sommarhalvåret dominerar värmen söderut, jetströmmen och den åtföljande polarfronten (det jag kallade ”frysdörren” här ovan) drar sig norröver.

https://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/10hPa/orthographic=-345.59,91.91,404

När temperaturdifferensen minskar blir jetströmmen långsammare och likt en långsam cyklist börjar den ”vingla”, bilda vågor. Ibland kommer dessa vågor i resonans (ett helt antal vågor som ligger i fas runt Jorden) vilket gör dem förhållandevis stationära.

När en sådan stationär våg transporterar ner kalla vindar över Sverige (eller Texas som det var för några veckor sedan) kommer varm luft att strömma in över Arktis via någon annan våg. Nettosumman blir att Arktis över tid värms upp.

Arktiska Oceanens volym av flytande is ​för varje månad 1979 - 2017.
Arktiska Oceanens volym av flytande is för varje månad 1979 – 2017.

En konsekvens av ett varmare [2] Arktis är att ”köldcentrum” gradvis flyttas närmare Grönland när havsisen smälter undan. Polarjetströmmen får sin huvudsakliga riktning av Corioliseffekten [3] som centrerar runt Jordens rotationsaxel.

Framöver får vi räkna med att dessa två faktorer kommer i viss konflikt med varandra och polarjetströmmen redan från start är ”vågig”. Sannolikt kommer därför vädret i våra trakter att kännetecknas av större variationer i både temperatur, nederbörd och vind.

På lägre höjd påverkas atmosfären av värme från hav och mark inklusive bergskedjor, till och med enskilda berg. Jetströmmen skiktas därför i höjdled och på lägre höjd [4] splittras de i mindre delar som ger lokal påverkan, det vi kallar väder.

Även detta är starkt förenklat och gör inte anspråk på att vara ”sant”, framför allt inte i det korta väderperspektivet.


[1] Albedo är ett mått på reflektionsförmåga. Vit snö har högt albedo (0.4 – 0.95) medan vatten har lågt (mitt på dagen 0.03 – 0.1, morgon och kväll 0.1 – 1). Som jämförelse har Månen 0.07 – 0.12, ungefär som sliten asfalt.

[2] Värme (och kyla) är beroende av temperatur men orden är ändå inte ekvivalenta. Temperatur i en gas, vätska eller fast materia är ett medelvärde av enskilda atomers/molekylers kinetiska (rörelse-) energi. Värme, å andra sidan, är summan av alla atomers/molekylers kinetiska energi.

[3] https://sv.wikipedia.org/wiki/Corioliseffekten

[4] Atmosfär och hav lagrar och fördelar värme. Detta sker som vindar och strömmar i alla fyra dimensioner (tid är en dimension!)

Vacciner mot Corona

Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc

Corona och dess bekämpning har gått in i en ny fas. Västerbottens-Kuriren (210111) har en intressant artikel [1] som förklarar likheter och skillnader mellan några vanliga vacciner.

Vaccinering kan liknas vid utbildning och träning av vårt immunförsvar så att det står redo inför eventuellt ”skarpt läge”. Det hittillsvarande sättet har varit att spruta in en oskadliggjord form av viruset som immunförsvaret kan lära sig att känna igen och attackera.

För att möjliggöra snabb framtagning av vaccin, samtidigt oförmöget att sprida sjukdomen vidare, använder Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca andra sätt. Immunförsvaret behöver inte ett helt virus för att identifiera och reagera, det räcker med en del. Dessa vacciner innehåller ett par begränsade delar av den genetiska koden från SARS-CoV-2.

DNA är information i form av den välkända dubbelspiralen, finns i cellkärnan och omfattar organismens kompletta arvsmassa. Den utgör ett slags referensbibliotek för allt som behöver skapas. Vid behov bildas en arbetskopia av rätt avsnitt i form av en enkel slinga, RNA. Det lämnar cellkärnans skyddade miljö och går till det maskineri som tillverkar det protein som efterfrågas.

I detta sammanhang skapas en tillräckligt stor del av spikeprotein som ger SARS-CoV-2 dess karakteristiska gloria (Corona). Immunförsvaret uppfattar det som främmande, inleder bekämpning och bildar antikroppar för framtida behov.

Pfizer/Biontech och Moderna använder messenger-RNA där det räcker att mRNA hamnar i cellens ”verkstad”, cytoplasma, där tillverkningen av ”fakeproteinet” sker. mRNA är en bräcklig engångskod som förstörs efter användning, den kan därför inte påverka arvsmassan. Detta är också en nackdel som man motverkar genom att förvara dem i stark kyla, minus 70C för Pfizer/Biotech, minus 20C för Moderna.

Astra Zeneca använder ett utsnitt av en dubbelspiral som kännetecknar DNA. Den är robustare och kan därför förvaras i kylskåpstemperaturer. Å andra sidan måste den transporteras in i cellkärnan för att där avkodas till RNA. För det använder man en Trojansk häst i form av ett adenovirus från schimpans som rensats på sitt genetiska material och fylls med fakeDNA. Väl på plats avkodas detta fakeDNA till fakeRNA som exporteras till cytoplasman.

FakeDNA skvalpar omkring en stund i cellkärnan och blir aldrig en del av dess eget DNA. Dessutom kommer cellen med sitt innehåll av främmande protein att angripas och brytas ner av immunförsvaret. Nackdelen med DNA-metoden är att immunförsvaret kan utveckla immunitet mot transportviruset och sänka effektiviteten.


Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc

[1] Har du lånekort på bibliotek ökar chansen att du kan läsa tidningar och tidskrifter via webben, försök.

Tappa humöret först och förlora!

You might be hoping that a constructive conversation will end with some kind of epiphany over Christmas pudding – but don’t bet on it.

For those who have fallen deep down the conspiracy rabbit hole, getting out again can be a very long process.

”Be realistic about what you can achieve,” psychologist Jovan Byford warns. ”Conspiracy theories instil in believers a sense of superiority. It’s an important generator of self-esteem – which will make them resistant to change.”

https://www.bbc.com/news/blogs-trending-55350794