Så tvivel och skörda förnekelse

Anta att någon vill marknadsföra en åsikt som saknar stöd i verkligheten samt motsägs av fakta och vetenskapligt belagda förklaringar [1]. Hur ska man gå till väga?

På 50-talet och framåt debatterades hälsorisker av tobaksrökning mycket intensivt. Tobaksindustrin [2] kände, via egen forskning, mycket väl till dessa sedan tidigare men stora pengar stod på spel så det gällde att välja taktik. Att rakt av förneka hälsoriskerna var inget framkomligt alternativ, alltför många fakta talade emot.

Ett framgångsrikt alternativ blev att ifrågasätta fakta och deras bakgrund. Man sådde frön av tvivel och i den stora massan grodde tillräckligt många för att skapa aktiva förnekare. I dagens Internetmiljö är det måttligt svårt att nå ut med nästan vilka stolleidéer som helst, lättare ändå om man använder ord som kvant-nånting, Tesla, energier, frekvenser och vibrationer.

Några som är väl övade i att vränga och kränga är reklamfolk, marknadsförare och lobbyister. Förse dem med en slatt pengar för att övertyga till exempel läkare att ställa upp i förledande annonser för tobak så kan de göra underverk med försäljningen.

Förnekare i ett ämne har ofta inte kunskapsresurser eller ens vilja att förstå. De som har ena eller båda kan likafullt undertrycka dem och istället satsa på att tjäna pengar under sin livstid. Som död kan man inte skämmas.

https://news.slashdot.org/story/20/09/21/0456214/from-climate-change-to-the-dangers-of-smoking-how-powerful-interests-made-us-doubt-everything


[1] En vetenskapligt belagd förklaring kallas teori och är den högsta/bästa nivån av kunskap givet de senaste relevanta rönen. För den skull är en teori inte en absolut och ofelbar sanning. Om och när nya fakta tillkommer kan och kommer teorin att falla eller justeras till bättre ‘passform’. De som använder ordet teori som en ersättning för hugskott eller fundering har inte greppat ordets verkliga innebörd och bör betraktas med tillbörlig misstänksamhet.

[2] Podcastserie från BBC Radio 4 om tobaksindustrins taktik att undertrycka risker. How They Made Us Doubt Everything https://www.bbc.com/news/stories-53640382

Absorptionsspektra berättar om gaser i atmosfärer

De senaste dagarna har vi fått veta Venus atmosfär med till visshet gränsande sannolikhet innehåller ämnet fosfin. [1] Hur kan man avgöra det utan att sända en rymdfarkost för att ta atmosfärsprover?

Gaser avger både emissions- och absorptionsspektra. Molekyler i rörelse sänder ut fotoner (elektromagnetisk strålning) i proportion till sin temperatur. Detta ger karakteristiska emissionsspektra för alla ämnen, men största delen faller utanför det synliga området. Tydliga exempel är neonskyltar med olika färger beroende på gas.

När fotoner med lämpliga frekvenser passerar genom en gas kan de råka träffa på eller nära vissa molekylers egenfrekvens (resonans) och absorberas. Då kan man mäta en karakteristisk dipp (minskning) i det passerande fotonflödet, ett absorptionsspektrum.

Venus-mätningarna har gjorts med radiofrekvenser i millimeterområdet. För att det ska fungera måste radioteleskopen [2] vara mycket högt och ensligt belägna för att inte få med störningar.

Detta är i linje med hur växthusgaser fungerar. Värmestrålning från Jorden absorberas och värmer vår atmosfär analogt med hur en sovsäck håller dig varm trots att det är kallt omkring dig.


[1] Fosfin består av en fosfor- och fyra väteatomer och påminner i sin molekylära uppbyggnad starkt om metan (en kol- och fyra väteatomer)

[2] Ett av observatorierna (med 66 antenner) är ALMA, beläget i Atacamaöknen i södra Chile. https://en.wikipedia.org/wiki/Atacama_Large_Millimeter_Array

Spår av liv -runt- Venus?

Planeten Venus har en omöjlig miljö för liv som vi känner det. Temperaturen vid ytan är så hög att bly smälter, atmosfären är till 96.5 % koldioxid (Kallas ibland för ‘livets gas’ av vissa klimatskeptiker!) och trycket vid markytan är 91 gånger högre än på Jorden.

Likafullt har man med avancerade metoder lyckats registrera signaler som överensstämmer med ämnet fosfin. [1]

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mojliga-spar-av-liv-pa-venus

Fosfin påminner starkt om metan men med en fosforatom istället för kol. Fosfin är starkt reaktivt och kan, liksom metan, bildas och varaktigt existera där syrehalten är extremt låg. Båda ämnena bildas på Jorden vid processer som är associerade med liv och de bryts ner förhållandevis snabbt. Om fosfin faktiskt finns i Venus atmosfär måste det innebära en pågående nybildning.

Detta kan, enligt forskarna, inte inträffa på eller nära planetens yta, där är förhållandena alltför extrema. Högre upp i atmosfären blir temperatur och andra faktorer rimligare vilket kan möjliggöra nybildning men bakgrunden är än så länge inte utredd.

https://www.wired.com/story/dr-phosphine-and-the-possibility-of-life-on-venus/

https://www.nationalgeographic.com/science/2020/09/possible-sign-of-life-found-on-venus-phosphine-gas/

Phosphine gas found in Venus’ atmosphere may be ‘a possible sign of life’

Tillägg 20200921 Professor Poliakoff berättar om fosfine i en Periodic Video.: https://youtu.be/NKWiOwt7eCo


[1] Fosfin: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fosfin och https://en.wikipedia.org/wiki/Phosphine

HAARP – konspirationsdrömmar

För en produktiv stollekramare och -spridare är det en fördel att inte veta eller förstå nämnvärt av ämnet. Det ska helst vara komplicerat, gärna med en fantasieggande förkortning av namnet samt viss anknytning till militär.

High Frequency Active Auroral Research Program, HAARP, fyller dessa förutsättningar med råge.

HAARP is a magnet for the conspiracy theorists who claim it can control the weather, create earthquakes, disrupt worldwide communications and control peoples minds. So how did a research project into the ionosphere turn to this super machine?.

  • Avsides beläget i en skog (Gakona i Alaska)
  • Massor med antenner (från 2007 12 x 15 st)
  • Frekvenser‘, gärna ‘höga’ (3 – 10 Megaherz)
  • Effektslukande (3.6 Megawatt)
  • Namnet, med ‘active‘ inbäddat!

Den som redan är slutsåld på HAARP-konspirationerna kan hoppa vidare. Det blir gott om halv- och helkomplicerad fysik och om du anstränger dig att greppa något av den kommer din hittillsvarande uppfattning av HAARP att lukta rutten fisk. Och det vill du kanske inte?

För intresserade finns massor att lära, till exempel

  • varför man använder så många fasta antenner och ändå kan rikta radiovågorna.
  • varför effekten som når målområdet ibland anges med gigantiskt stora tal (ERP uppåt 5.1 Gigawatt!)
  • hur man kan sikta på speciella höjder i atmosfären
  • vilka de ‘höga frekvenserna’ är och varför man väljer just dessa
  • vad radiovågorna kan göra
  • ungefär hur stor effekt som når en viss yta eller volym av målområdet
  • ungefär hur HAARP:s effekt på en kvadratmeter i målområdet är jämfört med Solens på samma yta


https://physicstoday.scitation.org/doi/10.1063/PT.3.3032

http://www.theweek.co.uk/world-news/58691/haarp-conspiracy-theories-what-the-mysterious-program-actually-did

https://www.nbcnews.com/science/weird-science/conspiracy-theories-abound-u-s-military-closes-haarp-n112576

https://www.gi.alaska.edu/haarp https://en.m.wikipedia.org/wiki/High_Frequency_Active_Auroral_Research_Program

https://haarp.gi.alaska.edu

Hur smälter is i Arktis ‘kalla’ vatten?

Is har lägre densitet [1] än vatten, därför flyter isberg [2] med ungefär 1/10 ovanför och resten under vattenytan. När iskanten utanför t.ex. Grönlands istäcke luckras upp av värme faller delar loss, glaciären kalvar. Efter en del tumlande runt kommer isberget att stabilisera sig i ett läge där dess masscentrum är så långt ner som möjligt.

Källa: Tyska Wikipedia, se länk nedan

Den största mängden is smälter under vattenytan då även kallt vatten innehåller mer värmeenergi per volym än varm atmosfär i samma trakter. Det innebär att masscentrum (tyngdpunkten) hamnar högre upp och om isberget inte har tillräckligt stor yta blir det instabilt och tumlar runt till ett nytt, stabilt, läge.

Ser du isberg som flippar runt beror det på att de smält mer under vattenytan. Men det visste du nog redan.


[1] Densitet kallas i dagligt tal ofta täthet och mäts i massa/volym, t.ex. kilo/kubikmeter. Sötvattensis har en densitet på 920 kg/m3.

[2] https://sv.wikipedia.org/wiki/Isberg, https://de.wikipedia.org/wiki/Eisberg och https://en.wikipedia.org/wiki/Iceberg

Förödande bränder i Oregon

Oregon gränsar mot Stilla Havet, mellan Californien i söder och Washington i norr. Oregon är skogrik och därför utsatt när brandrisken är stor. Enligt bilden nedan har brandförekomsten ökat dramatiskt de senaste 20 åren jämfört med 1900 – 1999, se även YouTube-videon.

https://www.esri.com/en-us/disaster-response/disasters/wildfires


En acre är 4047 m2, 1000 acre är alltså strax över 4 km2

Snökanoner och ‘atmospheric rivers´

Atmosfärens maximala förmåga att innehålla vatten varierar med temperaturen. Jordens medeltemperatur uppskattas till +15 C och vid det värdet kan ånghalten (osynligt för våra ögon) vara maximalt 13 gram/m3. Den möjliga ånghalten ökar med ungefär 7% per grad vilket gör att mängden (massan/vikten) vattenånga ökar allt mer vid högre temperaturer. Utöver det kan dimma och moln tillföra betydligt större vatteninnehåll.

Atmospheric rivers are relatively long, narrow regions in the atmosphere – like rivers in the sky – that transport most of the water vapor outside of the tropics. These columns of vapor move with the weather, carrying an amount of water vapor roughly equivalent to the average flow of water at the mouth of the Mississippi River. When the atmospheric rivers make landfall, they often release this water vapor in the form of rain or snow. Källa: https://www.noaa.gov/stories/what-are-atmospheric-rivers

I Sverige, men även vid de Nordamerikanska Stora Sjöarna, är det vanligare med snökanoner. (Engelska: Lake-effect snow) Källor: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/snokanoner-fran-havet-1.13740 samt https://en.wikipedia.org/wiki/Lake-effect_snow

Tillägg 14/9-21: https://youtu.be/M3VdToEv2qo


Klimat är de samlade effekterna av väder under en tillräckligt lång tid, vanligen 30 år eller mer. Inte sällan händer det att ‘klimatskeptiker’ refererar till tillfälliga omfattande snöfall och -djup som tecken på att Jordens klimat inte står inför betydande förändringar, åtminstone i negativ riktning.

Jag använder klimatskeptiker som en hövligare beteckning istället för det vanligare klimatförnekare. Inte för att egentliga praktiska skillnader finns. Ordet skeptisk ‘smakar’ väldigt olika för forskare och lekmän. För seriösa forskare är det nödvändigt att förhålla sig avvaktande, skeptiska, inför både egna och andras tankar, hypoteser och teorier. Lekmän som anser sig skeptiska brukar anta vilken som helst ståndpunkt sånär som de konventionella.

Havsisen i Arktis

Det finns minst två mått på havsisen i polartrakterna, yta (utbredning) och massa då man även tar tjockleken med i beräkningen. Via länken kan du välja olika sätt att betrakta sakernas tillstånd. Länkens data uppdateras för att vara aktuella.

The daily Sea Ice Index provides a quick look at Arctic-wide changes in sea ice. It provides consistently processed daily ice extent and concentration images and data since 1979. Daily extent images show ice extent at concentrations greater than 15% for a given day with an outline of the typical extent for that day based on a 30-year (1981-2010) median (orange line).

https://nsidc.org/data/seaice_index/

Båda graferna härunder visar utbredning (Yta täckt med 15% is eller mer). Den övre visar avvikelser mellan 1979 – 2020 medan den undre återger detaljer för två år (2012 var ett extremt år med osedvanligt kraftig El Niño i Stilla Havet) jämfört med medelvärden samt statistiska avvikelser för åren 1981 – 2010.

Jordens medeltemperatur och Solens fläckar

Solfläckar beror på att dess magnetfält bryter igenom ytan och ändrar fördelningen av partikel– och elektromagnetisk strålning. Temperaturen i fläckarna sjunker ungefär 1000 grader medan strålningen i den närmaste omgivningen är i motsvarande grad högre [1]. Energiproduktionen inne i Solen är närmast konstant över mänskligt sett mycket långa tider.

‘Klimatifrågasättare’ har hittills [2] gärna menat att solfläckscyklerna påverkar Jordens klimat. Den mörkblå kurvan är Jordens medeltemperatur utjämnat över 37 månader för att i någon mån kompensera för väderhändelser.

Period 24 med den lägsta solfläcksaktiviteten och följande minimum inträffar i tidsmässig anslutning till hög medeltemperatur på Jorden.


[1] Där temperaturen är högre förskjuts strålningsspektrat mot UV-frekvenser och tvärtom.

[2] På senare tid har många av de som ifrågasätter klimatförändringar bytt taktik från att rakt av blåneka till att istället så tvivel.