Koldioxidhalt vs. temperaturförändringar

Såvitt jag förstår punkterar studien nedan fullständigt betydelsen av att man kunnat mäta koldioxidhalten i isborrkärnor och matcha dem mot temperaturdata. Inte så att de är felaktiga men att de stämde ”förr” berodde sannolikt på att det inte fanns ‘koldioxidutsläppare’ av betydelse förutom värme. [1]

Idag är mänskligheten den helt dominerande orsaken till ökningen av kol i såväl atmosfär som hav och tidsdiffen i data sjunker enligt denna studie från 800 år till 9-12 månader.

Beroende på vilken källa man väljer kan den ‘moderna’ människan ha börjat sprida sig från ursprunget i Afrika mellan 100 till 50 kyr [2] före nu.

The phase relation between atmospheric carbon dioxide and global temperature – Ole Humlum, Kjell Stordahl och Jan-Erik Solheim

Källa: https://doi.org/10.1016/j.gloplacha.2012.08.008

Using data series on atmospheric carbon dioxide and global temperatures we investigate the phase relation (leads/lags) between these for the period January 1980 to December 2011.

De som ifrågasätter att människan ligger bakom förändringar i klimatet brukar hänvisa till data från iskärnor som tydligt visar koldioxiden närmast lagbundet ligger 800 år efter temperaturen. Slutsatsen brukar bli att det som sker är utom mänsklig kontroll.

Ice cores show atmospheric CO2 variations to lag behind atmospheric temperature changes on a century to millennium scale, but modern temperature is expected to lag changes in atmospheric CO2, as the atmospheric temperature increase since about 1975 generally is assumed to be caused by the modern increase in CO2.

Hypotesen man provar i studien är att man sedan 1975 generellt antar att temperaturökningen beror på stigande CO2.

In our analysis we use eight well-known datasets: 1) globally averaged well-mixed marine boundary layer 2 data, 2) HadCRUT3 surface air temperature data, 3) GISS surface air temperature data, 4) NCDC surface air temperature data, 5) HadSST2 sea surface data, 6) UAH lower troposphere temperature data series, 7) CDIAC data on release of anthropogene CO2, and 8) GWP data on volcanic eruptions. Annual cycles are present in all datasets except 7) and 8), and to remove the influence of these we analyze 12-month averaged data.

Givet hur hypotesen är utformad har jag, åtminstone för närvarande, inget att invända mot de dataset man använder.

We find a high degree of co-variation between all data series except 7) and 8), but with changes in CO2 always lagging changes in temperature.

De finner en hög grad av samvariation mellan 6 av 8 dataset och ändringar av CO2 ligger alltid efter temperaturen vilket syns motsäga att mänsklig aktivitet driver klimatförändringar.

The maximum positive correlation between CO2 and temperature is found for CO2 lagging 11–12 months in relation to global sea surface temperature, 9.5–10 months to global surface air temperature, and about 9 months to global lower troposphere temperature. The correlation between changes in ocean temperatures and atmospheric CO2 is high, but do not explain all observed changes.

Till skillnad från de 800 år som de som ifrågasätter människors inflytande över klimatet hävdar har man i denna studie minskat tidsdifferensen till 9 – 12 månader, dock fortfarande med temperaturen före koldioxiden.

Inte så bråttom kära vänner. Antag att vi talar om fler växthusgaser varav de flesta är antropogena, med mänskligt ursprung. Flera finns bara i spårmängder men räknat per molekyl är de långt mer aktiva än både vatten och koldioxid.

  • Till detta kommer något som på engelska kallas black coal. Alla växthusgaser ovan är osynliga, genomskinliga, i synligt ljus. Black coal innefattar partiklar som bildas vid ofullständig förbränning av kol. Extrema exempel var den välkända Londonsmogen, kolröken över gruvdistrikten och ”locket” över Los Angeles vid inversion. Är koncentrationen av partiklarna lägre syns de inte men är fortfarande en värmereflektor i atmosfären.
  • Vilket skulle utfallet av studien blivit om man testat temperaturförändringen relativt alla antropogena växthusgaser?

  • ► Changes in global atmospheric CO2 are lagging 11–12 months behind changes in global sea surface temperature. ► Changes in global atmospheric CO2 are lagging 9.5–10 months behind changes in global air surface temperature. ► Changes in global atmospheric CO2 are lagging about 9 months behind changes in global lower troposphere temperature. ► Changes in ocean temperatures explain a substantial part of the observed changes in atmospheric CO2 since January 1980. ► Changes in atmospheric CO2 are not tracking changes in human emissions.

    [1] Värme kan betraktas som ‘koldioxidutsläppare’ ur hav. Koldioxid löser sig i vatten ungefär i proportion till den atmosfäriska koldioxidkoncentration. Till det kommer att varmare vatten löser mindre. Givet att det råder balans kommer högre vattentemperatur att driva ut CO2 till atmosfären till dess en ny balans uppnåtts. Motsatsen gäller också.

    [2] kyr = kiloår/1000 år

    Kol i atmosfären

    Hur mycket fossilt kol i form av koldioxid har mänskligheten bidragit till i atmosfären sedan t.ex. 50-talet? Detta är en grov uppskattning, kemister kan ha många invändningar mot detaljerna.

    Det finns många uppgifter om atmosfärens totala massa och en vanlig uppskattning är dryga 5 * 1018, 5.000.000.000.000.000.000 kilo.

    För närvarande utgör koldioxiden drygt 410 ppm, 0,041%. För enkelhets skull avrundar jag till 0,04%. I början av 50-talet var värdet i runda slängar 0,03%, ökningen i atmosfären sedan dess är alltså 0,01%.

    Keelingkurvan över koldioxid i atmosfären från 1958 och framåtKeelingkurvan över koldioxid i atmosfären från 1958 och framåt, klicka för detaljer

    Koldioxid har formeln CO2, består alltså av en kol- (atomvikt 12) och två syreatomer (atomvikt 16). Koldioxidens molekylvikt blir då 12+16+16 = 44 och kolets andel av hela molekylen är 12/44, ungefär 27.3%.

    Koldioxidens ökade andel av atmosfären sedan 50-talet är 0,01% = 0,0001 = 10-4.

    Kolets massa i atmosfären har då ökat med 12/44 * 10-4 * 5 * 1018 kilo. I slutändan blir det ungefär 1.36 * 1014 kilo, skrivet på vanligt sätt med nollor är det 136.000.000.000 ton.

    Märk väl att detta är det som hamnat i atmosfären, haven har tagit upp 25 – 40% (källor ger olika uppgifter), jag rundar totalsumman till 175.000.000.000 ton*.

    Låt säga att vi extremt optimistiskt siktar på att nivåerna ska återgå till 50-talsvärden inom 1000 år (tusen år). Då måste vi avlägsna 175 miljoner ton varje år under 30-40 generationer.

    Utan att tillföra något nytt.


    *) Koldioxid i atmosfären och löst i vatten står i proportion till varandra. Minskar det atmosfäriska kolet kommer oceanerna att ”släppa till” ur sitt kol-förråd, naturligtvis gäller även motsatsen.

    I flera senare inlägg planerar jag att förklara vad som kännetecknar växthusgaser och varför redan små mängder kan göra stor skillnad.

    Fåkunniga och lättledda politiker

    When CO2 emissions linked to the production of batteries and the German energy mix – in which coal still plays an important role – are taken into consideration, electric vehicles emit 11% to 28% more than their diesel counterparts, according to the study, presented on Wednesday at the Ifo Institute in Munich.

    Källa: Brussels Times

    Jag vet inte hur pålitlig källan är, men den ifrågasätter åtminstone den orimliga utgångspunkten att elektrisk energi i grunden är fri från emissioner (”utsläpp”).

    Min åsikt är att de ”som styr” (politiker) är som folk är mest, lättledda och svårstyrda. Givet det vida spektrum de antas behärska är det lätt förstå att deras kompetens i svåra frågor är ytlig samtidigt som de är känsliga för vad deras förmodade väljarunderlag kan trenda mot.

    I detta sammanhang har en väl grundad åsikt att emissioner ska begränsas parats med en överpositiv inställning till elektricitet som energibärare [1] och fött beslut som, sammantaget, har negativa konsekvenser.

    When all these factors are considered, each Tesla emits 156 to 180 grams of CO2 per kilometre, which is more than a comparable diesel vehicle produced by the German company Mercedes, for example.

    För att marknadsföra förmodat ”miljövänliga” Tesla till höga priser har man inriktat sig på prestanda som tilltalar köpare men som står i skarp kontrast till faktisk miljöhänsyn.

    Den drygt 2,2 ton tunga elbilen Tesla Model S har gång på gång slagit världen med häpnad med sina brutala accelerationstider. Nu har den gjort det igen – Model S P100D med Ludicrous+ är den snabbast accelererande bilen någonsin testad av den amerikanska biltidningen Motor Trend upp till 60 mph, eller 97 km/h. Den är första produktionsbil någonsin att klara sprinten på under 2,3 sekunder, och slår tidigare rekordhållaren Porsche 911 Turbo S.

    Källa: Teknikens Värld

    EU-målet för CO2-utsläpp 2030 är fullständigt orealistiskt givet att vi vill ha fordon som liknar dagens i storlek, prestanda och säkerhet. Om vi väljer mindre bilar, accepterar betydligt lägre hastighetsgränser och kräver att bilar automatiskt ska tvingas anpassa sig till trafiksituationen så kan vi alldeles säkert bygga lättare och på så sätt minska emissionerna.

    The German researchers therefore take issue with the fact that European officials view electric vehicles as zero-emission ones. They note further that the EU target of 59 grams of CO2 per km by 2030 corresponds to a “technically unrealistic” consumption of 2.2 litres of diesel or 2.6 litres of gas per 100 kms.


    [1] Många betecknar elektricitet som en energikälla, något som i grunden är fel! Det är en väldigt praktisk övergång från andra energibärare och kan i viss mån lagras och/eller utföra arbete.