Se -hela- bilden

Med förutfattade åsikter och begränsad synvinkel kan man uppfatta närapå vad man vill.

”Men såå lättlurad är inte jag.” Kanske inte just du, men var inte så tvärsäker.

Den som är skeptisk när det gäller människans bidrag till de pågående förändringarna i klimatet kanske okritiskt tolkar nästa graf som ett starkt stöd för sin uppfattning.

Atmosfärens andel av koldioxid och avvikelser av Jordens marktemperatur (blått) kombinerat i samma graf. (1988 – 2015)

Diagrammet består av tre komponenter, tid längs X-axeln och avvikelser i marktemperatur samt atmosfärens koldioxidinnehåll i Y-led, redovisat till vänster respektive höger. Jag utgår från att kurvornas värden är korrekta men helheten är avsedd att bedra betraktaren. Lägg märke till att temperaturskalan är angiven till vänster, något som passar vårt sätt att läsa av diagrammet. Tyvärr känner jag inte till den ursprunglige kreatören men gissar att det är en uttalad ‘klimatskeptiker’.

Det spontana och ogenomfunderade intrycket är att marktemperaturen beter sig rätt kaotiskt medan koldioxiden oemotståndligt sågar sig uppåt. Om du uppfattar det så är du inte ensam. Men lurad.

Låt oss betrakta samma data där koldioxidskalan är till vänster, annorlunda vald och den till synes kaotiska temperaturdiffen är kompletterad med en (röd) långtidstrendlinje [1]. Nu är det möjligt att se ett samband mellan koldioxid och marktemperatur. Dock finns två platåer i temperaturen och trendlinjen stiger mindre mot slutet. Framtiden kanske inte är så varm ändå eller ligger längre bort.

Du kan själv åstadkomma en trend för koldioxiden. Håll upp en linjal, penna eller något annat rakt föremål och syfta längs koldioxidgrafen, kurvan blir brantare med tiden.

Men vad händer om man kompletterar med data från ytterligare ett år? Här är de två skalorna lika men positionerade så att de inte skymmer varandra. Den röda trendlinjen har en helt annan lutning vilken antyder att den varma framtiden inte längre är lika långt borta.

En vanlig ‘syndabock’ bland klimatifrågasättare är Solen [2] och dess aktivitet [3]. För närvarande (2020) är den inne i en låg del av sin elvaåriga cykeln och det borde innebära lägre temperaturer. Ur din synvinkel, verkar det stämma för Jorden som helhet?


[1] LOWESS alternativt LOESS smoothing över 10 år. https://www.statisticshowto.com/lowess-smoothing/

[2] https://urminsynvinkel.com/2019/09/21/milankovic-cykler-och-klimat/

[3] https://urminsynvinkel.com/2019/08/06/grand-solar-minimum/

Accelerade utsläpp av växthusgaser när permafrosten tinar

I ett geologiskt tidsperspektiv (multimiljoner år) har tektoniska plattor knuffats runt på jordens yta vilket visas genom att man finner fossiler av livsformer långt ifrån där nutida motsvarigheter finns. Av det skälet innesluter Nordkalottens permafrost kol från tidigare växt– och djurliv.

När permafrosten tinar ökar bakterieaktiviteten vilket innebär både koldioxid– och metanutsläpp, båda växthusgaser. Det är välkänt och inga nyheter men nu har en grupp forskare [1] studerat hur växter som sprider sig in över dessa områden kan accelerera förloppet.

A key uncertainty in climate projections is the amount of carbon emitted by thawing permafrost in the Arctic. Plant roots in soil stimulate microbial decomposition, a mechanism called the priming effect. An international research team co-lead by Frida Keuper from INRAE and Umeå University and Birgit Wild from Stockholm University shows that the priming effect alone can cause emission of 40 billion tonnes carbon from permafrost by 2100. The study was published today in Nature Geoscience.

Växternas rötter försörjs av ovanjordsdelarnas produktion av ‘socker’. När det hamnar nere i rötterna kan/kommer det att påskynda den omedelbara omgivningens bakterier som i sin tur frigör växthusgaser.

– Vi ser att rötterna från de växter som börjar växa på den tinande tundran stimulerar mikroorganismerna, så att nedbrytningen går mycket snabbare än vad man tidigare har trott, säger Birgit Wild, biträdande lektor vid institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet och en av forskarna i den internationella grupp som ligger bakom studien. Källa: https://www.nyteknik.se/miljo/underskattad-mekanism-okar-utslappen-nar-permafrosten-tinar-6998650

Rötterna för ned socker till mikroorganismerna, vilket ger dem extra kraft när de bryter ned det tinande organiska materialet. Trots att det här sker i mikroskopiskt format på bara någon millimeters avstånd från rötterna, får det enorma globala konsekvenser på grund av den omfattande skalan, förklarar Birgit Wild.

Detta kallas priming effect och gör utsläpp av växthusgaser mer akut.

They show that the priming effect increases soil microbial respiration by 12 percent, which causes the additional loss of 40 billion ton carbon by 2100 compared to current predictions for permafrost. This equals almost a quarter of the remaining ‘carbon budget’ for human activities to limit global warming to max 1.5°C.


[1] https://www.umu.se/en/news/plant-roots-increase-carbon-emission-from-permafrost-soils_9315844/

Journal Reference: Frida Keuper, Birgit Wild, Matti Kummu, Christian Beer, Gesche Blume-Werry, Sébastien Fontaine, Konstantin Gavazov, Norman Gentsch, Georg Guggenberger, Gustaf Hugelius, Mika Jalava, Charles Koven, Eveline J. Krab, Peter Kuhry, Sylvain Monteux, Andreas Richter, Tanvir Shahzad, James T. Weedon, Ellen Dorrepaal. Carbon loss from northern circumpolar permafrost soils amplified by rhizosphere priming. Nature Geoscience, 2020; DOI: 10.1038/s41561-020-0607-0

Fåkunniga och lättledda politiker

When CO2 emissions linked to the production of batteries and the German energy mix – in which coal still plays an important role – are taken into consideration, electric vehicles emit 11% to 28% more than their diesel counterparts, according to the study, presented on Wednesday at the Ifo Institute in Munich.

Källa: Brussels Times

Jag vet inte hur pålitlig källan är, men den ifrågasätter åtminstone den orimliga utgångspunkten att elektrisk energi i grunden är fri från emissioner (”utsläpp”).

Min åsikt är att de ”som styr” (politiker) är som folk är mest, lättledda och svårstyrda. Givet det vida spektrum de antas behärska är det lätt förstå att deras kompetens i svåra frågor är ytlig samtidigt som de är känsliga för vad deras förmodade väljarunderlag kan trenda mot.

I detta sammanhang har en väl grundad åsikt att emissioner ska begränsas parats med en överpositiv inställning till elektricitet som energibärare [1] och fött beslut som, sammantaget, har negativa konsekvenser.

When all these factors are considered, each Tesla emits 156 to 180 grams of CO2 per kilometre, which is more than a comparable diesel vehicle produced by the German company Mercedes, for example.

För att marknadsföra förmodat ”miljövänliga” Tesla till höga priser har man inriktat sig på prestanda som tilltalar köpare men som står i skarp kontrast till faktisk miljöhänsyn.

Den drygt 2,2 ton tunga elbilen Tesla Model S har gång på gång slagit världen med häpnad med sina brutala accelerationstider. Nu har den gjort det igen – Model S P100D med Ludicrous+ är den snabbast accelererande bilen någonsin testad av den amerikanska biltidningen Motor Trend upp till 60 mph, eller 97 km/h. Den är första produktionsbil någonsin att klara sprinten på under 2,3 sekunder, och slår tidigare rekordhållaren Porsche 911 Turbo S.

Källa: Teknikens Värld

EU-målet för CO2-utsläpp 2030 är fullständigt orealistiskt givet att vi vill ha fordon som liknar dagens i storlek, prestanda och säkerhet. Om vi väljer mindre bilar, accepterar betydligt lägre hastighetsgränser och kräver att bilar automatiskt ska tvingas anpassa sig till trafiksituationen så kan vi alldeles säkert bygga lättare och på så sätt minska emissionerna.

The German researchers therefore take issue with the fact that European officials view electric vehicles as zero-emission ones. They note further that the EU target of 59 grams of CO2 per km by 2030 corresponds to a “technically unrealistic” consumption of 2.2 litres of diesel or 2.6 litres of gas per 100 kms.


[1] Många betecknar elektricitet som en energikälla, något som i grunden är fel! Det är en väldigt praktisk övergång från andra energibärare och kan i viss mån lagras och/eller utföra arbete.