Vad gör -du- när det stadigvarande blir varmare än din kroppstemperatur?

Alla enskilda steg i ämnesomsättningen innebär förluster i form av värme. Mycket av värmen är till fördel för oss, den höjer kroppstemperaturen till en nivå där våra enzymer[1] jobbar optimalt. Överskott måste kylas bort vilket effektivast sker genom andedräkt och osynlig svettning[2].

Om temperaturen stiger ytterligare och luftfuktigheten är så hög att vi inte kan svettas ut överskottsvärmen blir det snart livsfarligt. https://urminsynvinkel.com/2019/07/17/27-satt-att-do-av-varme/

I Indien och Pakistan är det kritiskt: https://www.expressen.se/nyheter/klimat/varmekupol-i-indien-extremhettan-slar-till/

Se även: https://www.forbes.com/sites/priyashukla/2022/04/30/scorching-heatwave-in-india-reaches-115f och https://www.commondreams.org/news/2022/05/02/ipcc-scientist-warns-india-pakistan-record-temps-testing-limits-human-survivability

Ny Teknik om samma ämne: https://www.nyteknik.se/miljo/extrem-varme-i-indien-testar-granserna-for-overlevnad-7032583


[1] Enzymer underlättar kemiska omvandlingar som annars skulle kräva högre temperaturer och kräva energitillförsel.

[2] Osynlig svettning via andedräkt och hud är effektiv, varje liter vatten tar med sig 540 kcal värme. Pärlande ‘gymsvett’ är i sammanhanget ett nödkylsystem där varje liter bara tar med sig 37 kcal och det endast om du dricker isvatten.

Mätning från satelliter av den lägre atmosfärens temperatur

Satellitbaserade mätningar bygger på avancerade datamodeller som väger samman olika pseudomått till redovisade temperaturer.

Weather satellites do not measure temperature directly. They measure radiances in various wavelength bands. Since 1978 microwave sounding units (MSUs) on National Oceanic and Atmospheric Administration polar orbiting satellites have measured the intensity of upwelling microwave radiation from atmospheric oxygen, which is related to the temperature of broad vertical layers of the atmosphere. Measurements of infrared radiation pertaining to sea surface temperature have been collected since 1967

https://en.wikipedia.org/wiki/Satellite_temperature_measurements
Comparison of ground-based measurements of near-surface temperature (blue) and satellite based records of mid-tropospheric temperature (red: UAH; green: RSS) from 1979 to 2010. Trends plotted 1982-2010.

Atmosfären närmast jordytan kallas troposfären och sträcker sig i medeltal cirka 11 kilometer upp, hälften av dess massa finns under 5.5 kilometers höjd, sammanlagt 80% finns i troposfären. Värmeenergin [1] i atmosfären beror på att växthusgaser fungerar som en isolerande filt över jordytan, men även på konvektion (varm luft stiger).

Satellite datasets show that over the past four decades the troposphere has warmed and the stratosphere has cooled. Both of these trends are consistent with the influence of increasing atmospheric concentrations of greenhouse gases.

Växthusgaser i troposfären isolerar och minskar den värmeenergi som sprids vidare till stratosfären ovanför som då svalnar. Detta är ett av många skäl att växthusgaser är avgörande för stigande global temperatur.

Satellites do not measure temperature directly. They measure radiances in various wavelength bands, which must then be mathematically inverted to obtain indirect inferences of temperature.[1][2] The resulting temperature profiles depend on details of the methods that are used to obtain temperatures from radiances. As a result, different groups that have analyzed the satellite data have produced differing temperature datasets

Atmospheric temperature trends from 1979-2016 based on satellite measurements; troposphere above, stratosphere below. Notera att temperaturen nära jordytan stiger medan den högre upp sjunker.

[1] Märk väl att jag avsiktligt skriver värmeenergi istället för temperatur! Temperatur är ett mått på medelrörelseenergin hos molekyler i det du mäter. Värmeenergin beror både av temperaturen och antalet molekyler i det du mäter.

https://en.wikipedia.org/wiki/Satellite_temperature_measurements

Har svenskar låga klimatutsläpp?

Sextio procent av svenskars klimatpåverkande utsläpp redovisas ej! Källa: Helsidesartikel i Västerbottens-Kuriren 23/2 -22

Enligt den länkade tabellen var utsläppen i Sverige cirka 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Sett med optimistens ögon har utsläppen minskat 35% sedan 1990 med ett tvärsprång nedåt på dryga 8% från 2019. Källa: https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag

Sverige har påtagliga utsläppsfördelar av vatten– och kärnkraftsel samt skogsbruk. Om vind- och solkraft ersätter kärnkraftverk som läggs ner får framtiden utvisa. Ska vi räkna in utlandsresor samt en minst sagt omfattande import har vi svenskar inte mycket att yvas över i klimatsammanhang. De faktiska utsläppen förorsakade av svenskar är dryga 76 miljoner ton per år.


Mark Twain lär ha komparerat lögn: ”Lögn, förbannad lögn och statistik.” (Andra varianter kan finnas.)

Mer om Thwaites glaciär i Västantarktis

Thwaites sits in West Antarctica, flowing across a 120km stretch of frozen coastline. A third of the glacier, along its eastern side, flows more slowly than the rest—it’s braced by a floating ice shelf, a floating extension of the glacier that is held in place by an underwater mountain. The ice shelf acts like a brace that prevents faster flow of the upstream ice. But the brace of ice slowing Thwaites won’t last for long, said Erin Petitt, an associate professor at Oregon State University.

https://cires.colorado.edu/news/threat-thwaites-retreat-antarctica’s-riskiest-glacier
En av många bilder som finns i presskonferensens presentationer

Presskonferensen som nämns i föregående länk börjar 5 minuter in i följande video, efter ungefär halva tiden börjar en frågestund. https://youtu.be/uBbgWsR4-aw

ICEFIN som dyker under isen https://schmidt.astro.cornell.edu/icefin/

Thwaites glaciär, ett allvarligt hot

Thwaites glaciärVästantarktis spelar en huvudroll i pågående och framtida avsmältning och havsnivåhöjning. Videon sammanfattar läget bra men det finns ytterligare källor som jag planerar att posta framöver.

Isen på Västantarktis ligger i huvudsak på en arkipelag av relativt låga öar, se den vänstra tredjedelen på bilden härunder..

Källa: https://youtu.be/XRUxTFWWWdY

Klimatförändringarnas effekter sprider sig över Jorden

I Sverige är klimatförändringarnas direkta effekter ännu inte tillräckligt stora för att de som ifrågasätter eller rakt av förnekar att de pågår ska byta sina ingrodda och förlegade åsikter mot nyvunna insikter.

VK:s artikel handlar om senaste årets katastrofala följder på det Canadensiska jordbruket och hur det påverkar på global skala.

Överst hela och malda frön av vitsenap. I mitten en bordssenap färgad med gurkmejaoch en söt bayersk senap. Nederst dijonsenap och en grov fransk senap gjord mestadels på svartsenap. Källa: Wikipedia – senap

Men det är inte bara Kanadas extrema hetta och torka som har fått världsomspännande konsekvenser. I november drabbades British Columbia av skyfall och översvämningar eftersom den torra och brandhärjade marken inte klarade av att absorbera vattenmassorna. Trots att landets potatisproducenter hade haft ett bra år ledde översvämningskaoset till stora störningar i exporten från Kanadas största hamn.

Källa: https://www.vk.se/2022-01-09/senapskris-kopplas-till-kanadas-klimatproblem

Men den tiden kommer när förnekarnas antal minskar om det så sker genom inflyttning i en etta med lock, ökande kunskaper eller ren utmattning.

Don’t Look Up!

Onödigt många, upp till kanske 10% av Sveriges befolkning, förnekar allvaret i de sedan många år pågående klimatförändringarna och/eller att de är en logisk följd av mänsklighetens beteende. Ni kommer knappast att förstå filmens syfte, lägg er tid på annat.

Målgruppen är oroade men obeslutsamma. En del kan nås med fakta och logiska resonemang, andra med denna film.

The film, from director Adam McKay and writer David Sirota, tells the story of astronomy grad student Kate Dibiasky (Jennifer Lawrence) and her PhD adviser, Dr Randall Mindy (Leonardo DiCaprio), who discover a comet – a “planet killer” – that will impact the Earth in just over six months. The certainty of impact is 99.7%, as certain as just about anything in science.

It’s funny and terrifying because it conveys a certain cold truth that climate scientists and others who understand the full depth of the climate emergency are living every day. I hope that this movie, which comically depicts how hard it is to break through prevailing norms, actually helps break through those norms in real life.

https://www.theguardian.com/commentisfree/2021/dec/29/climate-scientist-dont-look-up-madness

Vad bör räknas till Arktis?

Det är väl etablerat att Arktis värms betydligt snabbare än Jorden som helhet, men hur mycket? Ett vanligt påstående är att det sker ungefär dubbelt så snabbt, men är det korrekt?

Researchers have long known the world warms faster in the far north, because of a phenomenon known as Arctic amplification. The drivers of amplification include increased solar heating, as dark ocean water replaces reflective sea ice, along with occasional intrusions of tropical heat, carried to the Arctic by “atmospheric rivers,” narrow parades of dense clouds that drag water vapor northward.

Vad som ska räknas till Arktis? Hittills har man utan djupare genomfundering delat in avståndet mellan pol och ekvator i tredjedelar, allt ovan 60° nordlig latitud (ungefär Uppsala) har då slentrianmässigt hänförts till Arktis. Jordens lutning mot banplanet runt Solen har en avgörande inverkan på klimatet som råder i Arktis och därför är Polcirkeln [1] på ≈ 66,6° en logiskt motiverad gräns för Arktis. En annan är norr om isotermen för 10° medeltemperatur i juli. [2]

Två definitioner av Arktis utbredning. Norr om isotermen för 10 graders medeltemperatur i juli (Röd heldragen linje) eller Norr om polcirkeln (Blå streckad linje).

The researchers found Arctic warming has been underestimated for a couple of reasons. One is climate scientists’ tendency to chop each hemisphere into thirds and label the area above 60°N as the “Arctic”—an area that would include, for example, most of Scandinavia. But the true definition of the Arctic is defined by Earth’s tilt. And, as has been known for centuries, the Arctic Circle is a line starting at 66.6°N. When researchers lump in the lower latitudes, “you’re diluting the amount of Arctic warming you’re getting,” Jacobs says. “That is not a trivial thing.”

Genom att räkna in marginalområdet mellan 60° och Polcirkeln späds den Arktiska uppvärmningen ut kraftigt, nästan halveras.

https://www.science.org/content/article/arctic-warming-four-times-faster-rest-world


[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Polcirkel

[2] https://sv.wikipedia.org/wiki/Arktis

Hyfsat kallt väder idag

Betyder det att en ny istid är på gång? Njä, riktigt så snabba slutsatser ska vi nog inte dra.

Väder med kyla, värme, nederbörd, torka, vindar och annat är förhållandevis kortvariga utfall som beror på många faktorer varav årstiden är en.

Klimat, å andra sidan, är medeltal av samma faktorer sett över 30 år eller längre tid.

Temperaturavvikelse på 2 meters höjd: https://climatereanalyzer.org/wx/DailySummary/#t2anom

Bilden visar avvikelser i temperatur på 2 meters höjd, blå fält är kallare än normalt, röda är varmare. Norden och de Baltiska länderna är rejält kallare just nu medan Grönland och norra Canada är betydligt varmare. Arktis är 1,1 °C varmare och Jorden som helhet 0,4 °C varmare än normalt. Det matchar tumregeln att polartrakterna värms tre (3) gånger mer.

Bilden härunder illustrerar vad det kan bero på, den varma luften som tränger upp genom Nordatlanten, mellan Island och Norge och ända till Novaja Zemlja. Den tränger undan Arktisk kyla som hamnar hos oss och andra ‘blå’ platser på den övre bilden.

Temperatur på 2 meters höjd: https://climatereanalyzer.org/wx/DailySummary/#t2

Om och när detta vädermönster upprepas tillräckligt många år förändras klimatet. Någon nära förestående istid är det alltså inte fråga om.

Förskjutningar i Jordens energiförråd

Jordens kortsiktiga väder och långsiktiga klimat beror av in- och utgående energiflöden, omfördelning mellan kortsiktiga energilager samt långsiktiga förråd.

Solen står för inkommande energi. Den domineras av UV och synligt ljus. När det synliga ljuset når mark och vatten (flytande men även vattengas, moln samt snö och is) kommer delar att reflekteras ganska opåverkat (därför kan vi se fotografier av Jorden tagna från rymden).

Resten absorberas varvid strålningens frekvens sjunker avsevärt till IR-området (värme). Denna kan användas, lagras eller stråla vidare ut via atmosfären till rymden.

Värmeenergi kan omfördelas via strålning, ledning och konvektion. I praktiken sker det bland annat via vattenströmmar i hav, avdunstning av vatten till atmosfär och moln som med vindar kan färdas avsevärda sträckor och bilda nederbörd, ibland på betydligt högre belägna platser.

Snö och is representerar värme med låg temperatur. När vatten kristalliserar (fryser) kommer avsevärda mängder värmeenergi att avlägsnas. När nollgradig is smälter åtgår lika mycket energi som för att värma samma massa (‘vikt’) nollgradiga vatten till +80°! Snö och is utgör därför stora förråd av koncentrerad ‘lågtemperaturenergi’ som aktivt påverkar både väder och klimatet.

Review article: Earth’s ice imbalance Thomas Slater et al.

Abstract

We combine satellite observations and numerical models to show that Earth lost 28 trillion tonnes of ice between 1994 and 2017.

Arctic sea ice (7.6 trillion tonnes), Antarctic ice shelves (6.5 trillion tonnes), mountain glaciers (6.1 trillion tonnes), the Greenland ice sheet (3.8 trillion tonnes), the Antarctic ice sheet (2.5 trillion tonnes), and Southern Ocean sea ice (0.9 trillion tonnes) have all decreased in mass.

Just over half (58 %) of the ice loss was from the Northern Hemisphere, and the remainder (42 %) was from the Southern Hemisphere. The rate of ice loss has risen by 57 % since the 1990s – from 0.8 to 1.2 trillion tonnes per year – owing to increased losses from mountain glaciers, Antarctica, Greenland and from Antarctic ice shelves.

During the same period, the loss of grounded ice from the Antarctic and Greenland ice sheets and mountain glaciers raised the global sea level by 34.6 ± 3.1 mm. The majority of all ice losses were driven by atmospheric melting (68 % from Arctic sea ice, mountain glaciers ice shelf calving and ice sheet surface mass balance), with the remaining losses (32 % from ice sheet discharge and ice shelf thinning) being driven by oceanic melting.

Altogether, these elements of the cryosphere have taken up 3.2 % of the global energy imbalance.

Citat ur fulltexten som finns här: https://tc.copernicus.org/articles/15/233/2021/

För att underlätta läsning av det faktaspäckade citatet har jag glesat ut den till kortare stycken. Tonnes är samma som 1000 kg.