Debattinlägg i norsk tidning.

För några år sedan skulle det alldeles säkert uppfattas som humor av nästan alla läsare. Idag är jag inte så säker längre.


Gjerrigknark er en betegnelse på en person som, uavhengig av sin økonomiske situasjon, forsøker å unngå å bruke eller gi fra penger eller også ved å spare penger der det er mulig, og betegner en overdrevet sparsommelighet.

Koldioxid hindrar värmestrålning

Jordens medeltemperatur beror på skillnaden i energi mellan inkommande strålning [1] från Solen och den som går ut från Jorden inklusive dess atmosfär. Om Jorden saknade atmosfär skulle temperaturerna likna de som råder på Månen [2].

Temperaturen beror på medelhastigheten av atomers/molekylers vibrationer. När du bränner dig på en spisplatta är det dess vibrationer som förstör din hud. Den ackumulerade (samlade) värmeenergin hos ett föremål beror på både dess temperatur och massa.

En avgörande förutsättning för Jorden är den tunna atmosfären [3] och dess skikt av växthusgaser som omger oss. Koldioxidens inverkan på värmestrålning testas här av Dr. Iain Stewart. Han använder värmekamera, ett slutet glasrör och ett ljus. När röret enbart innehåller luft registrerar värmekameran ljusets värmestrålning men när röret fylls med koldioxid bleknar bilden. Se videon för närmare förklaring.

Ren luft är genomskinlig vilket beror på att synligt ljus inte dämpas nämnvärt av de gaser som dominerar, kväve (N2), syre (O2), vattengas (H2O) och argon (Ar). Vad gäller vatten uppträder en abrupt skillnad när andelen stiger så att dimma och moln bildas.

Ljus-, värme– och radiovågor är alla samma fenomen men med radikalt olika våglängder (inversen av frekvens). När en sådan ‘stråle’ träffar ett föremål kommer den att reflekteras och absorberas. Det är möjligt att konstruera ytor som reflekterar merparten av strålning men bara inom begränsade våglängder. En spegel reflekterar merparten av ljus men lämna den i solskenet ett tag och känn hur varm den blir.

En tänkbar invändning kan vara att när koldioxid dämpar värmeutstrålning från Jorden så gäller samma för inkommande från Solen. Solens temperatur är >5500 k medan Jordens medeltemperatur är cirka 290 k vilket ger radikalt olika strålningsintervall. Bara en bråkdel av solstrålningen kommer där Jordens utgående strålning sker men även den värmer det isolerande atmosfärslagret.

Allt som har en temperatur över absoluta nollpunkten [4] vibrerar. När strålning når något och absorberas börjar dess atomer/molekyler att vibrera och delar med sig energin till omgivningen. På så sätt sprids energin och temperaturen sjunker till en lägre nivå. Solens ursprungliga temperatur på över 5500°C resulterar alltså i Jorden balanserar runt en (för närvarande stigande) medeltemperatur på cirka +15°C.


[1] Strålning i denna text gäller den elektromagnetiska varianten och innefattar inte partiklar.

[2] Månens rotation är långsam (29,5 dygn för ett varv), både minimi- och maximitemperaturer har därför gott om tid att verka fullt ut. Medeltemperaturen är -23°C och svänger mellan -233°C och +123°C. Uppgifter från https://sv.wikipedia.org/wiki/Månen

[3] Atmosfären är mycket tunnare än vi spontant föreställer oss. Ungefär hälften av dess massa finns inom 5-5.5 km från havsytan. Detta kan jämföras med Jordens radie som är cirka 6731 km. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lufttryck-1.657

[4] Det är omöjligt att nå den absoluta nollpunkten (0 k eller -273.15°C) men det går att komma godtyckligt nära.


http://www.ces.fau.edu/nasa/module-2/how-greenhouse-effect-works.php

Spridning, med och utan mask

Om du har bråttom, läs åtminstone i rutan nere till höger innan du klickar igång videon.

Sometimes having a visual is the best way to understand something. This is particularly true when it comes to science. And as wearing a face mask has become part of our daily routine, more and more people are questioning if it really matters. As summer sets in and heats up, how much will wearing another layer across your face really protect you? One microbiologist took matters into his own hands to show just what happens when you stay covered up.

Dr. Richard Davis is the Clinical Microbiology Lab Director at Providence Sacred Heart Medical Center in Spokane, Washington. After seeing a lot of misinformation about the dangers and usefulness of face masks, he decided to do a demonstration.

In the first demo, he placed agar cultures close to his face to show how many respiratory particles transferred while talking, singing, sneezing, and coughing with and without a face mask. The results are clear. Just one sneeze without a mask fills the culture with bacteria colonies that form where the respiratory droplets fell. Coughing gave a similar effect and even singing and talking for one minute caused bacteria transfer. Meanwhile, the masked cultures were basically clean.

For the second demonstration, Dr. Davis looked at distance, as this is the other common method of keeping the coronavirus from spreading. Placing bacteria culture plates two, four, and six feet away, he coughed hard for about 15 seconds both with and without a mask. Again, the results are clearly in favor of a face mask. While most droplets hit the plate when he was less than six feet away, a face mask blocked nearly all of them—no matter the distance.

Källa: https://mymodernmet.com/face-mask-demo/

Accelerade utsläpp av växthusgaser när permafrosten tinar

I ett geologiskt tidsperspektiv (multimiljoner år) har tektoniska plattor knuffats runt på jordens yta vilket visas genom att man finner fossiler av livsformer långt ifrån där nutida motsvarigheter finns. Av det skälet innesluter Nordkalottens permafrost kol från tidigare växt– och djurliv.

När permafrosten tinar ökar bakterieaktiviteten vilket innebär både koldioxid– och metanutsläpp, båda växthusgaser. Det är välkänt och inga nyheter men nu har en grupp forskare [1] studerat hur växter som sprider sig in över dessa områden kan accelerera förloppet.

A key uncertainty in climate projections is the amount of carbon emitted by thawing permafrost in the Arctic. Plant roots in soil stimulate microbial decomposition, a mechanism called the priming effect. An international research team co-lead by Frida Keuper from INRAE and Umeå University and Birgit Wild from Stockholm University shows that the priming effect alone can cause emission of 40 billion tonnes carbon from permafrost by 2100. The study was published today in Nature Geoscience.

Växternas rötter försörjs av ovanjordsdelarnas produktion av ‘socker’. När det hamnar nere i rötterna kan/kommer det att påskynda den omedelbara omgivningens bakterier som i sin tur frigör växthusgaser.

– Vi ser att rötterna från de växter som börjar växa på den tinande tundran stimulerar mikroorganismerna, så att nedbrytningen går mycket snabbare än vad man tidigare har trott, säger Birgit Wild, biträdande lektor vid institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet och en av forskarna i den internationella grupp som ligger bakom studien. Källa: https://www.nyteknik.se/miljo/underskattad-mekanism-okar-utslappen-nar-permafrosten-tinar-6998650

Rötterna för ned socker till mikroorganismerna, vilket ger dem extra kraft när de bryter ned det tinande organiska materialet. Trots att det här sker i mikroskopiskt format på bara någon millimeters avstånd från rötterna, får det enorma globala konsekvenser på grund av den omfattande skalan, förklarar Birgit Wild.

Detta kallas priming effect och gör utsläpp av växthusgaser mer akut.

They show that the priming effect increases soil microbial respiration by 12 percent, which causes the additional loss of 40 billion ton carbon by 2100 compared to current predictions for permafrost. This equals almost a quarter of the remaining ‘carbon budget’ for human activities to limit global warming to max 1.5°C.


[1] https://www.umu.se/en/news/plant-roots-increase-carbon-emission-from-permafrost-soils_9315844/

Journal Reference: Frida Keuper, Birgit Wild, Matti Kummu, Christian Beer, Gesche Blume-Werry, Sébastien Fontaine, Konstantin Gavazov, Norman Gentsch, Georg Guggenberger, Gustaf Hugelius, Mika Jalava, Charles Koven, Eveline J. Krab, Peter Kuhry, Sylvain Monteux, Andreas Richter, Tanvir Shahzad, James T. Weedon, Ellen Dorrepaal. Carbon loss from northern circumpolar permafrost soils amplified by rhizosphere priming. Nature Geoscience, 2020; DOI: 10.1038/s41561-020-0607-0

Att lära av Västerbotten

Inte enbart en slump att Västerbotten har få döda i covid-19 – Anders Johansson, docent, överläkare, Umeå universitet; Vårdhygien Västerbotten; FoU-ansvarig, infektionskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/07/inte-enbart-en-slump-att-vasterbotten-har-fa-doda-i-covid-19/ – Lakartidningen.se 2020-07-21

Figur 1. Populationsjusterade data per region om IVA-patienter med covid-19, avlidna med covid-19 (Folkhälsomyndighetens databas den 6 juli 2020) samt överdödlighet under vecka 12–24/2020 jämfört med medelvärde samma veckor 2015–2019 (Statistiska centralbyrån).

Västerbotten har under covid-19-pandemin veckorna 12-24/2020 haft en underdödlighet snarare än en överdödlighet (Figur 1). Tre områden, förutom god följsamhet till strategin att hålla fysiskt avstånd i samhället som varit framgångsrik i hela landet [1], kan förklara denna gynnsamma utveckling.

1) Personal har inte skickats tillbaka till äldreboenden och vårdavdelningar i smittsamt skede. Vi har sedan den 16 mars haft en implementerad och fungerande »stanna hemma från jobbet«-policy både i regionvård och i kommunal vård/omsorg. Personal med misstänkt eller verifierad covid-19 har varit hemma från jobbet minst 7 dagar med minst 2 dagars symtomfrihet. Det avvek under 2 månader från nationell policy, där det bedömdes räcka med 2 dagars symtomfrihet fram tills de nationella rekommendationerna ändrades den 14 maj.

2) Aktiv smittspårning med snabba interventioner. Spridningsmönstret vid covid-19 präglas av att en liten andel smittade står för en stor del av smittspridningen [2]. Vårdhygien Västerbotten har 7 dagar i veckan samarbetat med Smittskydd Västerbotten, primärvårdsläkare och arbetsledare inom kommunal vård/omsorg. Smittspårning, telefonintervju med den smittade, omedelbara interventioner och många platsbesök inom vård/omsorg har lönat sig. Fel arbetssätt på en vårdenhet har snabbt justerats, och lärdomen har spridits till andra enheter. Denna smittspårning har med stor sannolikhet också haft effekt på samhällsnivå. Vi har säkerställt att alla med laboratorieverifierad covid-19, även utanför vård/omsorg, snabbt fått förhållningsregler och blivit personligt informerade. Smittkedjor mellan kluster av smitta inom vård/omsorg och samhällssmitta har varit vanliga. Ett nära samarbete med kliniskt mikrobiologiskt laboratorium har varit värdefullt eftersom det, särskilt i början, krävdes ständig och svår avvägning mellan provtagning för smittspårning och annan analyskapacitet. Det finns stöd för att smittspårning av den sort vi utfört på fler än 50 vårdenheter, med omedelbar och riktad provtagning av boende och personal för att identifiera kluster av många samtidigt smittade, är avgörande för att kontrollera covid-19 [3].

3) Tydligt vårdhygieniskt ledarskap med starkt fokus på personalskydd. Vi har systematiskt strävat efter full öppenhet och informationsspridning om vikten av skyddsutrustning och skyddsåtgärder. Utan stort förtroende hos personalen fungerar inte snabb implementering av smittförebyggande åtgärder tillräckligt bra i stora organisationer. Brister har funnits, men arbetsgivarna har varit öppna med att mycket har varit okänt om covid-19 och att kunskap om smittvägar och risker varit ofullständiga. En förtroendeskapande komponent har varit att från start använda munskydd tillsammans med visir enligt WHO:s modell. Det infördes i svenska nationella rekommendationer den 25 juni. Vi har också från start använt ett fysiskt säkerhetsavstånd på minst 2 meter, inte minst 1 meter som i nationella rekommendationer. Det har varit ett sätt att till liten praktisk kostnad skapa större förtroende, särskilt i kommunal vård/omsorg.

Jag skriver inte detta för att framhäva Västerbotten, utan för att jag vill påverka framtida beredskap och kompetens. Naturligtvis kan vi ha haft tur, och smittspridningen kan fortfarande ta fart. Men som västerbottningen Ingemar Stenmark sa angående tur: »Jag vet inget om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.«

Covid-19-pandemin har påvisat det direkta sambandet mellan dödstal i en pandemi och vårdhygienisk kvalitet inom vård/omsorg. Otillräcklig vårdhygienisk kvalitet och smittspårning har bidragit till överdödlighet. Man kan skylla på enskilda aktörer inom kommunal vård och omsorg, men det leder ingenvart; ett bättre nationellt ledarskap hade krävts. Även på regional nivå har det saknats mekanismer, förmåga och incitament att skapa en nationell vårdhygienpolicy, särskilt på kommunal nivå. Inte heller den nationella kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvård har varit lämpad för krishantering.

Jag föreslår att Folkhälsomyndigheten nu får ett tydligt nationellt uppdrag att samordna vårdhygien och för att klara detta väsentligt höjer sin förmåga, särskilt på policyområdet. Jag föreslår också att det regionalt måste finnas förmåga att utföra storskalig professionell smittspårning, särskilt inom vård/omsorg.


Texten härovan kommer från Läkartidningens sajt.

Thwaites glaciär, var är den?

Covid-19 har varit i fokus rätt länge, de som företräder avvikande idéer om det framtida klimatet lär känna sig helt översiggivna (Dialektord från Ångermanland alternativt Nolaskogs). Därför postar jag en video om Thwaites glaciärVästantarktis.

Vänstra delen (med Thwaites glaciär) av genomskärningen vetter mot Sydamerikasidan, den högra söder om Australien. Du ser att berggrunden under istäcket ligger under havsytans nivå.
När shelfisen framöver bryts sönder av vind, vågor och värme börjar havsvatten så sakta att tränga in under isen, öka avsmältningen och glaciärers (det finns fler) rörelser. Resten av förklaringen finns i videon.

Vanligaste läkemedlen bland allvarligt sjuka i covid-19, lista

Vissa mediciner är vanliga bland de som har svår covid-19 och eventuellt dör. Märk hur den intervjuade i videon slingrar sig och ogärna vill gå in på vilka de är. På direkt fråga exemplifierar han med loop-diuretika (vätskedrivande), som förekommer i 4.3 % av fallen. Men den ligger först på plats 23!.

https://www.expressen.se/tv/nyheter/coronaviruset/vissa-lakemedel-vanliga-bland-svart-covid-sjuka/

Blodlipidsänkare (ex statiner) är etta med 17 %! Statiner dämpar/hindrar bildningen av mevalonat, ett tidigt förstadium till -ämnet- kolesterol som är råmaterial för könshormoner samt vitamin D3.

Många rapporter gör gällande att lågt D3 är påtagligt negativt för utvecklingen av covid-19.

Informationsöverbelastning?

Bilden härunder är avsiktligt manipulerad för att dränka hjärnan med överflödsinformation. Jag antar att få (inklusive jag själv) vid en första anblick ser de två cirklarna.

Bilden från Reddit https://i.reddit.it/zehugcf2bp851.jpg

Av olika skäl är vi duktiga att se mönster även där de egentligen inte finns eller är irrelevanta. Naturvetenskaper sträver mot att sortera bort det irrelevanta och ställa samman modeller (teorier) som destillerar fram samband mellan parametrar och deras utfall.

Konturerna på de individuella smådelarna i bilden är lite suddiga och det mörka fältet driver lite mellan konsekutiva elementen. Detta återspeglar att mätvärden som ligger till grund för en modell alltid har en viss oprecision medan fläckarnas stora antal i kombination med ett repetitivt mönster ger ett intryck av betydelse som de i själva verket inte har.

Som jag ser det är bilden en god illustration av att konspiratoriker och pseudovetenskapare inte klarar att sortera bort det irrelevanta och fokusera på väsentligheter. Hjärnan blir överbelastad.

Det finns många sätt att försäkra sig om att bilden visar två koncentriska cirklar. Bilda ett litet hål (gärna mindre än på bilden) mellan tre fingrar och titta på bara något tiotal fläckar i taget. Följ dem sedan runt och försäkra dig om att cirklarna inte ormar sig runt och i varandra som första anblicken antyder. Vet du då att de är ‘perfekta cirklar’? Nej, det kräver ytterligare mätningar men du har åtminstone reducerat mönstret till något hanterbart, i vetenskapliga sammanhang innebär det att man förkastar det bilden inte visar.

I lite mer komplicerade sammanhang innebär det att källkritiska har större chans att undvika att bli lurad upp på läktaren av medvetet (eller omedvetet) oärliga.

Vetenskap vs. pseudovetenskap

Sabine Hossenfelder

Naturvetenskaper samlar data, vanligen långt fler än vi kan överblicka. Ur dessa försöker vi extrahera grundläggande samband som utsätts för många tester för att se om hypoteserna är robusta. Med dessa och annan kunskap byggs teorier som i sin tur testas grundligt. Om befintliga eller nya (relevanta) data inte passar samman med hypoteser, etablerad kunskap och/eller teorin backar man ett eller flera steg och tar reda på var och hur man ‘gick fel’.

Om felet är hanterbart justeras hypotes/teori och går igenom en ny räcka tester.

Om du känner dig osäker på ett ‘skumt’ påstående så kan det vara till hjälp att ha lyssnat till Sabine Hossenfelder, en eller flera gånger.

Liknande dödstal på äldreboenden varje år

Antalet döda i covid-19 på äldreboenden har upprört både politiker och experter och tagits som en intäkt för att Sverige misslyckats med att skydda de äldsta och sköra. Men enligt Thomas Lindén på Socialstyrelsen är dödstalen på särskilda boenden inte uppseendeväckande mycket högre än under en vanlig influensasäsong. https://www.gp.se/nyheter/sverige/liknande-dödstal-på-äldreboenden-varje-år-1.28328747

En gång i tiden fanns pensionärsbostäder och ålderdomshem. Idag talar vi om äldre– och särskilda boenden men för att kvala in där ska man vara rejält ankommen av fysiska eller psykiska problem. Idag, på radion, hörde jag att en problematisk grupp smittspridare är dementa men rörliga personer. De vandrar runt och söker kontakt med andra och med nuvarande regler kan man göra föga för att hindra dem.

Det har kommit kritik från flera håll mot att covidsmittade på äldreboenden inte förflyttas till sjukhus och får mer avancerad vård eller intensivvård och därför dör i onödan. Tidigare i veckan sade Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, till TT att den palliativa vård som ges på äldreboenden är att likna vid dödshjälp.

Avancerad intensivvård, särskilt långvarig i respirator, är ingen sinekur. Tillgång till syrgas för att häva (känsla av) kvävning är självklart men även det kräver utbildning av personal för att vara säker.

Något jag inte sett diskuteras: Hur lång återstående livstid förväntas den genomsnittlige ‘kunden’ som hamnar på ett boende ha? Märk väl att jag talar om antalsmässigt många personer, inte enskilda individer.