Arktisk havsis, animerat från 1984 till nu.

Havsis kan beskrivas som volym (km³) och utbredning (km²). Båda måtten är korrekta men de fokuserar på olika aspekter.

Havsisen i Arktis smälter under sommaren och in i September, sedan ökar den igen. Ännu har inte all is försvunnit under avsmältningen, en del har hittills överlevt ett år eller fler. Animeringen visar dels den säsongsmässiga isutbredningen varierat från 1985, dels hur utbredningen av is som ”översomrar” minskar. Vill man få ett mått på kvarvarande kylkapacitet är volymen i slutet av smältperioden intressantast. Som ett hyfsat ersättningsmått (proxy) kan man använda den återstående flerårsisen.

Det finns problem med denna avsmältning som berör vädret på hela Norra halvklotet.

• Flerårig havsis består av huvudsakligen sötvatten med lägre densitet än saltvatten. När den smälter möter det varmt ytvatten som strömmar från Karibien. Det kalla men lätta smältvattnet blandar in dåligt, den varma vattenströmmen får inte den kyla som krävs för att sjunka till botten och tvingas tillbaka söderut igen.[1]
• När havsisens, inklusive flerårsisen, minskar ökar den ljus- och värmeabsorberande vattenytan. Albedot[2] (reflektionsförmågan) minskar och havet tar till sig värmen. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/05/hur-mycket-varmeenergi-lagras-i-haven/
• Runt Arktiska oceanens djupa delar finns en enorm kontinentalsockel där vattendjupet är så litet som 50-100 meter.[1] Därunder finns permafrost, ett tätt lock över olika källor till metan.[3]
• När kvarvarande kyla minskar så försvagas de högt belägna jetströmmar som ringar in kyla i Arktis. När den blir långsammare börjar den meandra, den ormar sig fram som när du försöker cykla långsamt. Det gör att varm luft från låga latituder läcker norrut och kall polarluft hamnar långt söderut.[4]

Källa: https://youtu.be/J7x9leQqrkc

[1] På Google Earth syns både djuphavet, kontinentalsockeln runt om samt den djupa rännan mellan Grönland och Svalbard där returströmmen från Golfströmmen går.

[2] Albedo är kvoten mellan absorberad och infallande strålning. Ett högt albedo betyder att en stor andel av strålningen reflekteras, ett lågt att den absorberas. Nysnö har ett albedo strax under 0.95, Jorden som helhet cirka 0.30, Månen 0.07-0.12 (som sliten asfalt) och vatten 0.03-0.1. (Bortsett från ren reflektion när ljuset speglas i vattenytan). https://sv.wikipedia.org/wiki/Albedo samt https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/04/albedo-vad-ar-det/

[3] Metan är en långt potentare växthusgas än koldioxid. Oavsett om man använder det som bränsle eller bara blir utsläpp i atmosfären så oxideras det till koldioxid och vatten. Som utsläpp tar det längre tid och nedbrytningen sker gradvis. ”Färskutsläppt” metan, däremot, har 83 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/10/metan-en-paborjad-katastrof/

[4] Många som ifrågasätter människans inverkan på klimatet använder sådana väderhändelser som argument, t.ex. ”vi kan inget göra”, ”Solen styr allt” och ”klimatet har alltid varierat”.