Är klimat uteslutande beroende av Solen?

Ett argument avsett att förminska mänsklighetens roll och ansvar för pågående förändringar i klimatet är svepande referenser till Milanković-cykler. Jag har berört dem tidigare i Milanković-cykler och klimat. Milanković har getts äran men andra föregick honom, bland andra James Croll.

James Croll, FRS, (2 January 1821 – 15 December 1890) was a 19th-century Scottish scientist who developed a theory of climate change based on changes in the Earth’s orbit.

Croll’s work was widely discussed, but by the end of the 19th century, his theory was generally discredited. However, the basic idea of orbitally-forced insolation variations influencing terrestrial NASA om Milankovic-cyklers – now known generally as Milankovitch cycles – was further developed by Milutin Milankovitch and eventually, in modified form, triumphed in 1976.

Deras resonemang bygger på att Jordens bana runt solen inte är konstant utan varierar enligt förutsägbara mönster. De tre komponenter som tillsammans bygger effekten förlöper kontinuerligt, det förekommer inga abrupta hopp och deras respektive cykeltider är som kortast 41 000 år och som längst 416 000 år.

Tillsammans resulterar de i variationer i infallande solljus där kutymen (infört av Milanković) är att ange den ovanför atmosfären vid 65° N, ungefär i höjd med Piteå.

Bilden nedan kommer från iskärnor som samlats av den ryska forskningsstationen Vostok i Antarktis. Bilden är komplex men de nedersta två kurvorna är intressantast i detta sammanhang.

Den nedersta visar insolationen (Solens instrålning mot Jorden) vid 65° N. Den är slutresultatet av Milanković-cyklerna och som du ser är variationerna över tid lugna. [1] Om vi antar att den moderna människan har sitt ursprung för 200 000 år sedan (8 000 25-åriga generationer) så finns 9 toppar inom den tidsrymden. Två av dem vid -30 000 och -60 000 år är ganska ”bleka”. Ungefär vid den tiden var människans expansion ut från Afrika i full gång och gynnades möjligen av stabiliteten.

Nutid ligger till vänster och visar att insolationen minskat de senaste 10-12 000 åren. Skalorna är grova och det är (för mig) svårt att bedöma om kurvan fortsätter neråt eller är på väg att vända.

Anser du att insolationen är den enda eller åtminstone den helt dominerande faktorn som styr klimatet på Jorden? Fundera lite extra på vad som gör att temperaturen (via två olika kurvor) varierar långt oftare och mer abrupt än Solen verkar motivera.

Andra kurvan nerifrån är riktigt intressant! Den visar andelen av syreisotopen ¹⁸O redovisad i promille men till vad nytta?

Vattenmolekyler, H₂O, avdunstar lättare när deras rörelseenergi (temperatur) är tillräcklig för att frigöra sig från vattnet. Vattenmolekyler som byggs av den lättare syreisotopen ¹⁶O når lättare ”flykthastigheten” (vid lägre temperatur) än de som innehåller ¹⁸O. Nederbörd i form av snö som avlagras på det Antarktiska istäcket innehåller därför större andel ¹⁸O när temperaturen i vattnen som resulterar i vattenånga/moln är högre. Jämför gärna ¹⁸O-kurvan med den röda högre upp som anger temperaturer mätta med andra metoder.

Inte för att jag förväntar mig att ”sitt-lugnt-i-båten-människor” bryr sig om den översta blå kurvan, men för alla andra visar den andelen CO₂ i atmosfären.

Since orbital variations are predictable, any model that relates orbital variations to climate can be run forward to predict future climate, with two caveats: the mechanism by which orbital forcing influences climate is not definitive; and non-orbital effects can be important (for example, Human impact on the environment principally increases in greenhouse gases result in a warmer climate.

Läs citatet sakta och tillräckligt många gånger för att förstå dess innehåll.

[1] ‘Vadå lugn? Kurvan svänger ju av bara den!’

• Tidsaxeln går över 420 000 år och variationen i insolationen är angiven i Joule.
• Variationen anges per kvadratmeter.
• 1 kalori (inte ‘matkalori’ som är tusen gånger större) = 4.184 J

Grafiken redovisar ytterligare två intressanta fakta, nertill ser vi antal år före nutid och i överkant hur djupt man borrar för att nå dit. De tidigaste 50 000 åren ryms inom ett lager på 100 meter medan de senaste kräver 700 meter. En del av detta kan bero på det höga trycket men kanske även geotermisk värme.

Bonusmaterial https://climatefeedback.org/claimreview/earths-orbit-cannot-explain-modern-climate-change/ och https://hoax-alert.leadstories.com/3470853-fake-news-nasa-not-admit-climate-change-occurs-because-of-changes-in-earths-solar-orbit.html
Mer läsning: NASA om Milankovic-cykler