Källtillit, nytt ord, gammalt begrepp

– Hela vår vardag, i skolan, i yrkeslivet, på fritiden, bygger på att vi tar del av andrahandskunskap. Vi kan inte göra egna undersökningar om allting. Vi måste hitta källor som det är rimligt att lita på.

Ett påstående kan bedömas utifrån två olika grunder. Antingen är du tillräckligt påläst i ämnet för att ha själv ha tillräckligt mycket kunskap för att avgöra om det stämmer eller inte. Men för var och en av oss är antalet ämnesområden där vi har den typen av fackkunskaper få. Särskilt i förhållande till alla de ämnesområden vi behöver förhålla oss till. Hur säkra är vaccin? Hur stor klimatpåverkan har vi människor? Hur snabbt sprider sig det nya viruset? Blir vi deprimerade av sociala medier? Fungerar porrfilter?

– Den som tvivlar på allt är inte kritiskt tänkande, utan konspirationsteoretiker. Vi är beroende av andra människors kunskap, säger Åsa Wikforss.

Men behovet av källtillit är inte bara ett resultat av ett allt större informationsutbud. En annan viktig faktor är enligt Åsa Wikforss medvetna desinformationskampanjer som riktar sig mot traditionella källor, som de traditionella medierna eller forskningsinstitutioner.

– Vi ser bland annat hur tvivel är en av vetenskapsmotståndarnas favoritstrategier. Den går inte ut på att direkt argumentera mot forskningsresultat, målet är istället att få folk att tvivla på forskare som källa. Bland annat utifrån konspirationsteorier om forskare med politiska agendor. Som till exempel att ”klimatforskare drivs av att införa socialism och stoppa kapitalismen”, säger hon och fortsätter:

– Men då har man inte förstått att forskningen är styrd av vetenskapliga metoder, och att det finns interngranskande mekanismer. När det blir konvergens i forskarsamhället så beror det ju på att de flesta forskningsresultat pekar åt samma håll, inte att alla forskare delar samma dolda agenda.

https://internetkunskap.se/article/5e428c2309a1de0004e6f3ca/darfor-behover-du-kalltillit