…vägs mot mängder av illa motiverade åsikter, om än mångordiga.

Enligt ett tidigare inlägg är det i runda tal 8 av 100 i Sverige som ifrågasätter/förnekar klimatförändringar och människors ansvar för dem. Deras högljudda företrädare på facebook och andra media ger emellertid intryck av att de är talrikare än så, något som ger mig associationer till Vuvuzelor [1]

---

[1] Vuvuzelorna har blivit kritiserade bland annat för att de kan orsaka hörselskador, men också för att vara en säkerhetsrisk när åskådarna får svårt att höra säkerhetsmeddelanden i högtalarsystemen, och till och med för att öka risken för spridning av förkylnings- och influensabaciller och virus i en större omfattning än hosta och skrik.

Inom varje forskningsfält som utvecklas finns interna diskussioner om vad som är fel väg eller i vart fall minst fel att följa. Lekmän av olika slag tycks tro att man i första hand debatterar om vad som är ‘rätt och sant’.

Tyvärr, så enkelt är det inte. Forskare inom det jag vill kalla ‘hårda vetenskaper’ [1] vet mycket väl att det bästa man kan göra är att förkasta hypoteser och teorier som är fel. Genom att ständigt förkasta felaktigheter ringar man in det obevisbara, det som logiker kallar sant. [2]

Disagreement is part of the business of science. Whenever scientists get together they find themselves discussing the latest results and more likely than not they will part ways disagreeing on whether the results are trustworthy, or if they are trustworthy whether they are important, or if important what they imply for existing consensus, and what needs to be done next.

http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange1/01_2.shtml

Såvitt jag hört beskrivas kan det ibland gå hett till vid forskarmöten men många diskussioner är mer av typen ‘…står det nedtill på en högersida eller överst på nästa?’ Dock är det sådana som tillsammans kan förfina hypoteser och teorier.

On the other hand, there are things scientists agree on, and these opinions are called the consensus. It is valuable to know what the consensus is, but it is also true that consensus is still no more than an opinion, albeit an opinion shared by the great majority of knowledgeable people.

En vanlig taktik bland de som kritiserar rådande klimatforskning är att fokusera på små skillnader mellan forskare snarare än att försöka ifrågasätta kärnan, deras gemensamma konsensus. Det senare fordrar nämligen kompetens som kritiker normalt inte besitter.

---

[1] Till hårda vetenskaper räknar jag de där man använder logik, gör observationer och mätningar. De senare ska vara möjliga att upprepa och belägga, helst med olika metoder och oberoende av hänsyn till rådande politik. Ett praktexempel på politiskt beroende var Lysenkoismen under Stalin och senare. I länken finns referenser till ytterligare pseudovetenskap. Utförligare: https://en.wikipedia.org/wiki/Lysenkoism

[2] Så finns resultatinriktad forskning av väsentligt ‘mjukare’ slag. Dit hör t.ex. läkemedelsforskning där man söker preparat som ger en önskad effekt med tolererbara oönskade effekter. Det är forskning med målet är att vara ganska nöjd med sina resultat. Tråkiga exempel finns det gott om, ta bantningsmedlet Amfetamin. Sömnmedlet Talidomid, särskilt riktat till gravida kvinnor, visade sig extremt problematiskt. Jag väljer att inte länka, vet du inte vad de är så är det ett utmärkt läge att öva efterforskning.

Astrofysikern Neil De Grasse Tyson ger i videon exempel på varför åsikten att Jorden är platt är absurd och menar att spridningen av sådant beror på skolans misslyckande.

Majoriteten skrattar nog åt plattjordare men en del är beredda att omfatta annat som passar in i egna förförståelser (fördomar). De kan ursprungligen bero på skolans misslyckande och/eller vara resultat av att omgivningens tryck överstiger egen bildning eller motståndskraft.

Sådant är som virus, saknar egen livskraft men invaderar och sprids via de vars mentala immunförsvar försvagats. Det finns hur många sådana ‘virus’ som helst, en del allvarliga, andra exempel i länken nedan är rätt harmlösa givet att de inte ersätter en fungerande behandling. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_forms_of_alternative_medicine

Grundläggande skolgång i kombination med fortsatt nyfikenhet parad med källkritik och motståndskraft mot grupptryck är verksamma motmedel.

Zachary Labe vid UCI, University of California Irvine, ställer samman ett antal animerade grafer om arktiska förhållanden. Bilden nedan visar en av tretton i länken. Han redovisar sina källor på varje bild.

Källa: https://sites.uci.edu/zlabe/arctic-sea-ice-figures/

De som ifrågasätter klimatvetenskap hävdar ofta att ‘… 1998 tog den globala uppvärmningen en paus (hiatus) på flera år…’.

Ungefär vid samma tid gjorde havsisen rejäla djupdykningar både i utbredning och volym. Jag vet inte bakgrunden till varför det inträffade men för att smälta ungefär 6000 km³ is går det åt avsevärd värmeenergi. Sannolikt åstadkom det temporär avmattning i global uppvärmning som ifrågasättarna gärna hänvisar till.

– Varför ska en liten prick på jorden som heter Norge alltid vara bäst i världen? Jag tycker att det räcker nu, säger 68-åringen till nyhetskanalen.

Även om han ser att klimatet förändras tror han inte att människor har bidragit till någon påverkan, och han anser att Norge ska dra sig ur Parisavtalet.

– Alla andra klimatavtal bör också skrotas. De kan föra klimatdebatten i de länder som faktiskt förorenar. Vi förorenar inte alls i lilla Norge, fortsätter han.

Källa: https://www.expressen.se/nyheter/klimat/lista-landerna-med-flest-klimatfornekare-/

”Vi förorenar inte alls i lilla Norge…” Genom att ta upp olja ur havsbotten tillhör norrmännen riktigt framstående utsläppare av fossilt bränsle. Att sälja vidare för andra att bränna minskar inte deras ansvar. Absurt nog ger det dem pengar nog att köpa svindyra Tesla och leka att de tar miljöansvar.

Andel som svarat att människor inte påverkar klimatet, eller att klimatet inte förändras alls.

USA: 15 procent

Saudiarabien: 12 procent

Norge: 10 procent

Australien: 10 procent

Egypten: 10 procent

Förenade arabemiraten: 8 procent

Finland: 8 procent

Sverige: 8 procent

Tyskland: 7 procent

Frankrike: 7 procent

Källa: Yougov.

Över 30 000 personer har svarat i den internationella undersökningen. Från Sverige handlar det om 1 009 respondenter.

Om vi går tillbaka i tiden kan vi finna högre koldioxidhalter i atmosfären än de nuvarande. RCO₂ till vänster är antalet multipler av 300 ppm. Ungefär 220 miljoner år sedan var värdet cirka 1500 ppm och har sedan sjunkit fram till förindustriell tid. Både tidsskalan och felmarginalerna gör värdena osäkra.

Vill man studera effekter av >6000 ppm (>20 RCO₂) så finns de 450 – 530 miljoner år tillbaka.

Hur var livsbetingelserna ur mänsklig synvinkel under de tiderna, någon som vill berätta?

History of Atmospheric CO₂ through geological time (past 550 million years: from Berner, Science, 1997). The parameter RCO₂ is defined as the ratio of the mass of CO₂ in the atmosphere at some time in the past to that at present (with a pre-industrial value of 300 parts per million). The heavier line joining small squares represents the best estimate of past atmospheric CO₂ levels based on geochemical modeling and updated to have the effect of land plants on weathering introduced 380 to 350 million years ago. The shaded area encloses the approximate range of error of the modeling based on sensitivity analysis. Vertical bars represent independent estimates of CO₂ level based on the study of ancient soils.

Källa: http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange2/07_1.shtml

Permafrost, a perpetually frozen layer under the seasonally thawed surface layer of the ground, affects 18 million square kilometers at high latitudes or one quarter of all the exposed land in the Northern Hemisphere. Current estimates predict permafrost contains an estimated 1,500 petagrams of carbon, which is equivalent to 1.5 trillion metric tons of carbon.

Kolet är i form av metan bundet i is samt biologiskt kol (djur- och växtrester) som anaeroba [1] bakterier producerar metangas av när temperaturen så tillåter.

https://www.colorado.edu/today/2020/02/03/arctic-permafrost-thaw-plays-greater-role-climate-change-previously-estimated

Permafrost contains rocks, soil, sand, and in some cases, pockets of pure ground ice. It stores on average twice as much carbon as is in the atmosphere because it stores the remains of life that once flourished in the Arctic, including dead plants, animal and microbes. This matter, which never fully decomposed, has been locked away in Earth’s refrigerator for thousands of years. 

Metan oxideras till koldioxid och vatten i atmosfären, endera snabbt genom förbränning eller långsamt genom att de enskilda molekylerna så sakta ‘nöts ner’ av atmosfärens syre.

Nyutsläppt metangas har strax över 80 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid. Över en mänsklig livstid minskar potentialen till 10-20 gånger men aldrig under koldioxidens som är slutstationen.

A massive thaw slump on the Yedoma coast of the Bykovsky Peninsula is inspected by an Alfred Wegener Institute permafrost team. (Credit: Guido Grosse, Alfred Wegener Institute

“The impacts from abrupt thaw are not represented in any existing global model and our findings indicate that this could amplify the permafrost climate-carbon feedback by up to a factor of two, thereby exacerbating the problem of permissible emissions to stay below specific climate change targets,” said David Lawrence, of the National Center for Atmospheric Research (NCAR) and a coauthor of the study.

---

[1] Aeroba bakterier använder syre vid sin metabolism, anaeroba gör det inte. Av det skälet producerar aeroba bakterier CO₂ medan anaeroba gör CH₄ (metan)

Tänk dig en kub byggd av 100*100*100 = 1 000 000 ‘pixlar’. I den placerar vi gradvis in 100 – 411 andra pixlar, alltså 100 – 411 ppm.

Se hela animeringen: https://v.redd.it/oj9p2mxqqci41

Andelen koldioxid i atmosfären är tämligen lika oavsett höjd. Det innebär att det absoluta antalet koldioxidmolekyler i en liter luft nära marken är flerfalt högre än i den tunna luften på ‘flygmaskinshöjder’. En logisk konsekvens är då att största effekten av växthusgas sker redan på låg höjd.

När industraliseringen inleddes var andelen koldioxid cirka 285 ppm, nu runt 410 ppm. Ökningen är då (410 – 285) / 285 ≈ 44% relativt förindustriell tid. Hur förhåller sig ökningen som inte är antropogen (förorsakad av människor) till den nuvarande helheten och varifrån kommer den?

– Hela vår vardag, i skolan, i yrkeslivet, på fritiden, bygger på att vi tar del av andrahandskunskap. Vi kan inte göra egna undersökningar om allting. Vi måste hitta källor som det är rimligt att lita på.

Ett påstående kan bedömas utifrån två olika grunder. Antingen är du tillräckligt påläst i ämnet för att ha själv ha tillräckligt mycket kunskap för att avgöra om det stämmer eller inte. Men för var och en av oss är antalet ämnesområden där vi har den typen av fackkunskaper få. Särskilt i förhållande till alla de ämnesområden vi behöver förhålla oss till. Hur säkra är vaccin? Hur stor klimatpåverkan har vi människor? Hur snabbt sprider sig det nya viruset? Blir vi deprimerade av sociala medier? Fungerar porrfilter?

– Den som tvivlar på allt är inte kritiskt tänkande, utan konspirationsteoretiker. Vi är beroende av andra människors kunskap, säger Åsa Wikforss.

Men behovet av källtillit är inte bara ett resultat av ett allt större informationsutbud. En annan viktig faktor är enligt Åsa Wikforss medvetna desinformationskampanjer som riktar sig mot traditionella källor, som de traditionella medierna eller forskningsinstitutioner.

– Vi ser bland annat hur tvivel är en av vetenskapsmotståndarnas favoritstrategier. Den går inte ut på att direkt argumentera mot forskningsresultat, målet är istället att få folk att tvivla på forskare som källa. Bland annat utifrån konspirationsteorier om forskare med politiska agendor. Som till exempel att ”klimatforskare drivs av att införa socialism och stoppa kapitalismen”, säger hon och fortsätter:

– Men då har man inte förstått att forskningen är styrd av vetenskapliga metoder, och att det finns interngranskande mekanismer. När det blir konvergens i forskarsamhället så beror det ju på att de flesta forskningsresultat pekar åt samma håll, inte att alla forskare delar samma dolda agenda.

https://internetkunskap.se/article/5e428c2309a1de0004e6f3ca/darfor-behover-du-kalltillit