Metan i atmosfären. Igen.

Metan är en mycket kraftfull växthusgas som över tid oxiderar till koldioxid. Som helt nyutsläppt är den drygt 80 gånger så potent, i ett hundraårigt perspektiv 20 gånger potentare än CO2.

Genom att detaljstudera fördelningen av kolisotoper går det att skilja ut andelen med biologiskt ursprung från de med industriellt eller naturligt fossilt ursprung. De två senare har samma isotopavtryck och kan inte särskiljas. Genom att mäta metan i gasbubblor infrusna i glaciäris går det att fastställa det ofrånkomliga naturliga metanutsläppet från förindustriell tid från ‘slarvutsläpp’ under t.ex. olje- och kolutvinning.

Länktiteln andas hopp men samtidigt uppgivenhet då den bygger på att mänskligheten ska agera. Läs för att förstå.

https://www.nyteknik.se/industri/studie-positivt-med-industrins-metanutslapp-6988172

Att anpassa sig snabbt

Om och när klimatförändringar sker kan vi anpassa oss. Det är en vanlig inställning bland ‘sitt-still-i-båten-människor’. Om en dyrt inköpt prestigestrandtomt eroderar bort är det inte värre än att acceptera förlusten och flytta huset.

Så finns det ju andra som redan lämnat startgroparna och sökt sig in i nya områden.

Granbarkborren är en av de för det svenska skogsbruket skadligaste insekterna Om angreppen är omfattande kan den döda stående gran, bland annat då den för med sig blånadssvampar som infekterar veden. Granbarkborren svärmar på försommaren, under maj-juni.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Barkborrar och https://en.wikipedia.org/wiki/Bark_beetle

Oceaners vatten drivs runt av värme, vindar och salt

Termohalin [1] cirkulation driver delar havens storskaliga vattenströmmar. Lägg märke till att dessa korsar varandra på några ställen. Vanligen löper de varma (röda) nära ytan och de kalla längs djuprännor.

Strömmarna är långsamma [2] men breda och med stora tvärsnittsareor vilket innebär enorm vatten- och värmetransport.

TED-Ed Jennifer Verduin https://youtu.be/p4pWafuvdrY


[1] Termo syftar på värme och halin på salt.

[2] Enligt videon några få centimeter per sekund. En tänkt vattendroppe tar något tusental år för att göra en vända runt Jorden.

Svenska temperaturanomalier sedan 2000

Bilden visar årliga medelavvikelser i temperatur för 2014 – 2019 På länken under finns data för 2020 (hittills) samt länk till övriga kartor från och med 2000. Ett enda år, 2010, har visat minusanomali.

Ett år, förutom 2010, har visat en lokal minusanomali (se länken). Vilket år och var inträffade det?

https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/karta/hittills-detta-ar/temperatur

Kartan visar hur mycket medeltemperaturen för perioden 1 januari till 16 februari 2020 avviker (i °C) från periodens normala medeltemperatur (medelvärdet 1961-1990). Analyserna bygger på observationer från cirka 200 stationer som dagligen rapporterar in temperaturer.

PETM, 56 miljoner år sedan

Under en geologisk grisblink om cirka 200 000 år [1] för 56 miljoner år sedan värmdes Jorden upp riktigt grundligt. Djur och växter som liknar de vi idag ser i tropikerna fanns nära och till och med på högre latituder än polcirklarna.


[1] Människan började evolvera mot sin nuvarande form för cirka 200 000 år (200 kyr) sedan och började sin spridning över Jorden 100 – 150 kyr senare. PETM pågick alltså ungefär så länge som människor i någon form funnits.

Vox 3/3 Näringskedjan i Arktis förändras

”Människor och djur kan anpassa sig till förändrade förutsättningar.”

Men om förutsättningarna ändras ‘hastigt’? De två schematiska näringskedjorna nedan ser rätt lika ut och ändar båda i isbjörnen. Vad kan gå fel?

En skillnad är att arctic copepods (arktiska hoppkräftor) och därmed även polar cod (polartorsk) har en annan fettsammansättning än atlantic cod. För ytterligare förklaringar, se videon.

Vox 2/3 Varmare Arktis och variationer i väder på andra ställen.

Videon innehåller väderexempel från 2017 och 2018 men det finns aktuellare: https://www.nbcnews.com/science/environment/earth-just-had-its-hottest-january-recorded-history-n1136426

The planet experienced its hottest January in recorded history last month, the National Oceanic and Atmospheric Administration announced Thursday.

It was the 44th consecutive January, and the 421st consecutive month, with temperatures above the 20th century average, according to NOAA. The milestone is just the latest in a string of climate records set in recent years.

Ökande värme, vatten, land och atmosfär

Atmosfärens vatten i form av gas/ånga och moln påverkar klimatet på Jorden, en annan ståndpunkt lär vara svår att försvara.

As bushfires spread in places that ”aren’t supposed to burn,” scientists warn that as a result of climate change, Australia is becoming a hotter and drier continent. Källa: https://youtu.be/0qGpZaJbx9g

Vatten omsätts ständigt och byter ‘ståställe’ och fas [1] med extremt varierande tidsperspektiv. En vattenmolekyl bunden i Antarktis äldsta is kan ha varit där i minst 1 miljon år. En ‘varm’ vattenmolekyl där atmosfären ovanför har 100% luftfuktighet kan hoppa miljontals gånger per sekund mellan gas- och vattenfas.

När atmosfärens luftfuktighet är lägre dominerar avdunstningen, särskilt när vinden sveper med sig ‘hoppande’ vattenmolekyler. [2]

  • Varm luft kan bära stora mängder vattenånga utan att den kondenserar till moln.
  • Kall luft är vattenfattig, Antarktis definieras därför som Jordens största öken.

Antarctica, on average, is the coldest, driest, and windiest continent, and has the highest average elevation of all the continents. Antarctica is considered a desert, with annual precipitation of only 200 mm along the coast and far less inland.

Hav och andra vatten täcker mer än 7/10 av Jordens yta och bidrar till atmosfärens innehåll av vattenånga och moln. Jordytans ojämnheter, porer, djur och växter gör detsamma. Bilden nedan (ur videon) visar ett krympande vattenhål där djur trampar i gyttjan och ökar den vattendunstande ytan.

Gör ett experiment med en ordinär krukväxt [3] och en lika vid skål med vatten intill. Min erfarenhet är att krukan inklusive sin växt ‘dricker’ vatten betydligt snabbare än det dunstar från skålen.

Samma händer i naturen men i betydligt större skala. Växter och jordyta bidrar efter bästa förmåga till atmosfärens vatten, givet att marken är tillräckligt fuktig. Här i Europa är de torra områdena mindre och atmosfären hinner ‘ladda om’ mellan torka och regn. I Australien och USA:s mellanvästern väger avdunstningen vanligen över och skapar massiv torka. I Australien har till och med de tropiska regnskogarna i norr blivit så torra att de brunnit!

De som ifrågasätter klimatförändringar som bakomliggande orsak pekar ibland på att eftersatt skogsskötsel ger torrt bränsle som driver bränder. Men den hypotesen har brister då redan avbrunna områden har drabbats igen inom några få år.


[1] Is, flytande och gas/ånga är vattnets helt dominerande faser. Det finns ytterligare en, plasma, när det gäller vatten, var?

[2] På vårsidan töar snö och is särskilt snabbt när det blåser.

[3] Ta sådana som behöver vattnas någorlunda återkommande, inte kaktusar och suckulenter.