Kanske de som har något värdefullt att förlora. Eller de som med tiden ska städa upp i eländet?

• Strandtomten som översvämmas eller eroderar bort? [1]
• Företag vars affärsidéers ‘bäst förr-datum’ passeras, bara skulder återstår?
• De med odlings- eller skogsmark som översvämmas och/eller torkar till damm?
• De vars tillgångar torkar upp och brinner.
• Där avloppssystemen hamnar nära eller under grundvattennivån och därför inte fungerar.
• Där dricks- och bevattningsvatten inte längre räcker?
• Barn som inte har nämnvärt av detta?
• Ännu senare generationer?

---

|1] Puerto Rico, kanske inte de besuttnas förstahandsval, dock bor här människor. https://youtu.be/RdixQEweDco

Kemiprofessor Martyn Poliakoff [1] ger en lättförståelig(?) demonstration av ozon (O₃) [2] och dess betydelse.

---

[1] Rekommenderas: https://www.youtube.com/playlist?list=PL7A1F4CF36C085DE1

[2] Ozon är starkt reaktivt (oxiderande) och kan användas för att döda oönskade organismer i vår omgivning. Det finns ozongeneratorer som i sina professionella varianter kan avlägsna mögel– och röklukt. Vill du känna doften av ozon så lukta på en elektrisk motor i drift (En med kollektor där det bildas gnistor!) eller känn den ”friska” atmosfären efter ett åskväder på nära håll.

Källa: https://skepticalscience.com/Global-warming-is-happening-here-and-now.html

Att en glaciär backar tio meter per år låter inte skrämmande men Aletch i artikeln blir också smalare och tunnare. Volymen har minskat från 19 till 13 km³ på 100 år.

Det är som sagt inte bara mäktiga Aletsch som rinner bort. Glaciärerna i schweiziska Alperna har krympt med tio procent under de senaste fem åren, enligt en färsk studie av schweiziska vetenskapsakademin. Det är en smälthastighet som saknar motstycke. Källa: https://www.svd.se/europas-storsta-glaciar-smalter-tio-meter-per-ar

Glaciärer utgör vattenmagasin som lagrar och fördelar vinterns snö till sommarens bevattning i dalarna.

– Smältvattnet är också rena guldet för många jordbrukare nere i dalarna. Tack vare glaciärerna får de bevattning till sina fält och odlingar. Vad ska de ta sig till om smältvattnet sinar och dalarna blir uttorkade?

The fact-checker’s dilemma: Humans are hardwired to dismiss facts that don’t fit their worldview Källa: https://www.niemanlab.org/2020/01/the-fact-checkers-dilemma-humans-are-hardwired-to-dismiss-facts-that-dont-fit-their-worldview/

Within the conservative political blogosphere, global warming is either a hoax or so uncertain as to be unworthy of response. — Yet many well-educated people sincerely deny evidence-based conclusions on these matters. — In theory, resolving factual disputes should be relatively easy: Just present the evidence of a strong expert consensus. This approach succeeds most of the time when the issue is, say, the atomic weight of hydrogen.

But things don’t work that way when the scientific consensus presents a picture that threatens someone’s ideological worldview. In practice, it turns out that one’s political, religious, or ethnic identity quite effectively predicts one’s willingness to accept expertise on any given politicized issue.

The failure of various groups to acknowledge the truth about, say, climate change, isn’t explained by a lack of information about the scientific consensus on the subject. — Instead, what strongly predicts denial of expertise on many controversial topics is simply one’s political persuasion.

Läs hela artikeln, den kan vara en ögonöppnare.

Författaren: Adrian Bardon is a professor of philosophy at Wake Forest University.

Florida är platt, strax över havsnivån och beläget på porös grund. Det gör de strandnära lyxbyggena i Miami till säkra förlustobjekt för ägare som säljer och drar för sent.

Inte alla vill lämna området helt, de börjar sondera möjligheterna att flytta fyra meter högre. Det finns ett litet område kallat Little Haiti som redan under detta århundrade kan bli strandnära, till och med en ö. Det ligger på en liten förhöjning (knappt 4 meter) och är Miamis högst belägna område.

Så till kostnader: Förutom de självklara kapital– och omlokaliseringskostnaderna så bör man nog avsätta pengar för att riva hus och restaurera marken innan alltsammans blir ett trist betongrev. Amerikansk lagstiftning är lite luddig vad gäller ansvaret, det finns mängder av byggnader som bara överges.

En vanlig invändning mot åtgärder för att motverka klimatförändringars effekter är kostnader som drabbar enskilda. Kostnader kommer oavsett något görs eller ej, de betalas bara till olika kostnadsställen. Och som brukligt är ökar skulden med förseningsavgifter och ränta på ränta om och när de åtgärdas för sent.

Här gäller det försäkringar som påbröd till bränder i Californien.

“We are marching steadily towards an uninsurable future with regard to wildfire risk,” Jones says.

So some people whose homes are damaged or destroyed by a wildfire will be unable to rebuild.

https://www.yaleclimateconnections.org/2020/01/after-california-wildfires-insurance-companies-drop-some-homeowner-policies/

Naturligtvis finns de som skyller omfattande bränder på eftersatt skogsskötsel. Utan att ha rotat i aktuella priser på fastigheter i Australien så gissar jag att det finns åtminstone några som är beredda att sälja till reducerade priser. Har du bättre kunskaper om skogsskötsel och vill visa det, ta chansen redan nu när det kan finnas de som ännu inte skadats!

https://www.yaleclimateconnections.org/2020/01/how-climate-change-influenced-australias-unprecedented-fires/
Video, cirka 5.40 minuter: https://www.yaleclimateconnections.org/2020/01/australias-heat-and-bushfires-are-signs-of-fundamental-shifts-in-its-climate/

Jag tog upp detta för ett par dagar sedan men då ämnet är stort och livsavgörande för så många organismer väljer jag nu att fokusera på en del av det. Videon är 5 minuter, du hinner se den.

RV Polarstern är en tysk isbrytare och forskningsfartyg som låter sig fångas av is på Atlantiska oceanen och driver med den. Under tiden kommer sammanlagt 500 personer att besöka, bo och utföra olika mätningar.

Följ dem och Fram (1893 – 1894) via dagliga anteckningar: https://follow.mosaic-expedition.org

Embark on the largest polar expedition in history: in September 2019, the German research icebreaker Polarstern has set sail from Tromsø, Norway, to spend a year drifting through the Arctic Ocean – trapped in ice. The goal of the MOSAiC expedition is to take the closest look ever at the Arctic as the epicenter of global warming and to gain fundamental insights that are key to better understand global climate change. Hundreds of researchers from 20 countries are involved in this exceptional endeavour. Following in the footsteps of Fridtjof Nansen’s ground-breaking expedition with his wooden sailing ship Fram in 1893-1896, the MOSAiC expedition will bring a modern research icebreaker close to the north pole for a full year including for the first time in polar winter. The data gathered will be used by scientists around the globe to take climate research to a completely new level. Led by atmospheric scientist Markus Rex, and co-led by Klaus Dethloff and Matthew Shupe, MOSAiC is spearheaded by Alfred Wegener Institute, Helmholtz Centre for Polar and Marine Research (AWI). Källa: https://mosaic-expedition.org

https://youtu.be/LWJ-ZAbeAas

Enligt videon hade man svårigheter att finna tillräckligt stabil och bärkraftig is att förtöja vid då delar av utrustningen är tung.

---

Uppdraget: https://mosaic-expedition.org/science/mission/

Varför det Arktiska klimatet är viktigt: https://mosaic-expedition.org/science/arctic-climate/

Insamlade data är fritt åtkomliga: https://mosaic-expedition.org/science/mosaic-data/

Data specifikt om havsisen: https://www.meereisportal.de/en/mosaic/

Temperatur är ett mått på medelvärdet av kinetisk (rörelse-) energi i t.ex en droppe vatten eller din kropp.

Låt oss anta en liten vattendroppe bland många i atmosfären. Den har svävat omkring ett tag utan att vare sig krympa eller växa i storlek, den är i termisk balans med omgivningen.

Molekylerna i droppen attraheras av varandras asymmetrier i laddningsfördelningen. De kallas vätebindningar [1] och är var för sig rätt små men många. [2] Vattendroppen är tillräckligt liten för att dras samman till klotform av ytspänningen. [3] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/05/vatten-ett-amne-med-karaktar/

Om temperaturen (enskilda molekylers kinetiska energi) stiger vibrerar de kraftigare och kan nå en hastighet då de övervinner kraften från vätebindningarna och sliter sig loss. Om inget kommer ivägen så kan den lämna droppen för gott. Råkar det vara innerväggen på en gryta så är det naturligtvis ett hinder. Där andra vattenmolekyler gör liknande språng är det av naturliga skäl rätt trångt just vid ytan och sannolikheten är stor att bli knuffad tillbaka. Men en knuff kan innebära att någon av molekylerna får ett energitillskott och kanske hamnar ännu lite längre ut. Även i och omkring en hypotetisk droppe i termisk balans med omgivningen sker detta men ‘hopp ut’ och ‘fall tillbaka’ balanserar.

I huvudsak händer detsamma för is (t.ex. en iskub i frysen). En stor skillnad är att molekylerna i en iskristall är bundna med 4 (fyra) vätebindningar. Det krävs att en enskild [4] vattenmolekyl har rejäl rörelseenergi för att bryta sig loss direkt till vattengas/ånga.

När atmosfären med innehåll blir varmare kan den ta till sig mer vatten utan att det syns för blotta ögat. Om det blåser ökar den sammanlagda kinetiska energin (vind + värmerörelser) [5] i en given volym av atmosfären.

Under speciella förhållanden (luftfuktighet, temperatur och vind) kan fenomen som på bilden nedan uppstå. När den ‘nästanmättade’ luften passerar en vindturbin utvinner den kinetisk energi ur luften + vattenånga och temperaturen sjunker på läsidan. Då hastigheten hos enskilda vattenmolekyler i ångform är mångfalt den hos vinden är det de som ‘offrar sig’ och minskar mest i rörelseenergi. Det innebär att de fastnar på kondensationskärnor och varandra och bildar droppar och moln.

Du kan ha landat med flygplan på en plats med närapå mättad luftfuktighet, då ser man hur vattenånga kondenserar bakom vingarna. Sak samma vid flyguppvisningar där man gör häftiga riktningsförändringar, t.ex den ursprungligen svenska kobran [6]

---

[1] Vätebindningar håller samman proteiners aminosyrakedjor till en väldefinierad struktur. När matens proteiner hamnar i magsyran faller vätebindningar isär, de denatureras. Det sker även vid uppvärmning vid matlagning vilket underlättar snabbare matsmältning. Steker du t.ex. bacon så upptäcker du att de proteinrika delarna gärna fastnar i varandra och stekpannan. Det är tecken på att vätebindningar fortfarande är aktiva, bara inte organiserade.

[2] 18 gram vatten (1 mol) innehåller 6.02 x 10²³ vattenmolekyler med i medeltal 3.4 bindningar. Ungefär 2 000 000 000 000 000 000 000 000!

[3] Inuti vattendroppen arbetar vätebindningarna som vanligt, i alla riktningar. På ytan blir förhållandena annorlunda, där drar vätebindningarna inåt eller i sidled och skapar ytspänning, tillräcklig för att ge droppen klotform.

[4] Uppmätt temperatur är ett mått på genomsnittliga rörelser för flera molekyler. De statistiska lagarna tillåter ‘ytterkantsvärden’ som helt stilla och ‘flykthastighet’ samtidigt för näraliggande molekyler. Lämna en iskub i frysen några veckor och se hur den krymper.

[5] Känner du för att fördjupa dig i molekylers hastigheter beroende på temperatur kan länken nedan vara intressant. Man exemplifierar med kvävgas (N₂ med molekylvikten 28) där vatten har molekylvikten 18. Kvävgasmolekyler vid normalt lufttryck och 20°C har en genomsnittlig hastighet av 511 m/s! https://phys.libretexts.org/Bookshelves/University_Physics/Book%3A_University_Physics_(OpenStax)/Map%3A_University_Physics_II_-_Thermodynamics%2C_Electricity%2C_and_Magnetism_(OpenStax)/02%3A_The_Kinetic_Theory_of_Gases/2.03%3A_Pressure%2C_Temperature%2C_and_RMS_Speed

[6] Draken (J 35) gör en ‘Swedish Cobra Maneuver‘ som senare blivit nästan synonymt med ryska flygplan. https://youtu.be/jqiDEcfSnXs och SU27 https://youtu.be/hNKh0gmR93k