Den globala temperaturhöjningen leder till översvämningar, torka, stormar, värmeböljor och skogsbränder. Ju varmare det blir desto mer komplexa blir följderna. Det leder till matbrist, sjukdomar, skador på ekosystem och infrastruktur.
Redan nu finns områden som blir obeboeliga vid vissa vädertyper. Värre kommer det att bli när den globala temperaturökningen når och passerar +1.5°C. De som först drabbas är de medellösa som inte kan investera i luftkonditionering och rent vatten.
Om och när Grönlands landis (icecap) helt smälter bort stiger havsnivån med 7 meter. Det ligger långt fram i tiden men redan några få decimeter kommer att få dramatiska följder, inte så mycket för oss i norra Sverige där landhöjningen väl kompenserar.
https://youtu.be/ixux2afyk9gTwo mechanisms have been utilized to explain the change in velocity of the Greenland Ice Sheets outlet glaciers. The first is the enhanced meltwater effect, which relies on additional surface melting, funneled through moulins reaching the glacier base and reducing the friction through a higher basal water pressure. Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Greenland_ice_sheet
Delar av Grönlandsisen når över 3000 meters höjd och förra året kunde man till och med registrera regn där. Under sommaren bildas både små och stora ytor av smältvatten. När de finns över eller nära sprickor i isen rinner vattnet ner i dessa smältvattenbrunnar och smälter längs vägen ytterligare is. När vattnet slutligen når ner till berggrunden under isen bildas ett smörjande skikt som ökar isens rörlighet.
Nu har några forskare börjat fundera över den avsevärda lägesenergi som vatten kan ha. Vi utvinner delar av den som elektrisk energi i vattenkraftverk. 1 ton vatten med 100 meters fallhöjd har lägesenergin [1] 981000 Joule = 0,2725 kWh.
Grönlandsisen [2] är i genomsnitt 1500 meter tjock och när 1 ton vatten rinner från den höjden omvandlas lägesenergin till lite drygt 4 kWh värme. På vägen ner i smältvattenbrunnar eller ytliga kanaler avges då värme som smälter ytterligare is.
Christoffersen and his team found that the rate of melting at the bottom of a vertical crack which water flows down was 100 times greater than previous estimates, almost as high as the melting at the sun-exposed surface. They think the enhanced effect comes from the conversion of gravitational energy that the meltwater has at the surface into heat as it trickles downwards, which drives the melting of the ice at the bottom.
”But what we hadn’t really looked at was the heat generated by the draining meltwater itself,” he said. ”There’s a lot of energy stored in the water that forms on the surface, and when it falls, the energy has to go somewhere.”
[1] Lägesenergin U för massan m på höjden h => U = m * g * h där U anges i Joule, massan m i kilo, g är gravitationskonstanten (9.81 ms-2) och h är höjden i meter.
Sverige har påtagliga utsläppsfördelar av vatten– och kärnkraftsel samt skogsbruk. Om vind- och solkraft ersätter kärnkraftverk som läggs ner får framtiden utvisa. Ska vi räkna in utlandsresor samt en minst sagt omfattande import har vi svenskar inte mycket att yvas över i klimatsammanhang. De faktiska utsläppen förorsakade av svenskar är dryga 76 miljoner ton per år.
Mark Twain lär ha komparerat lögn: ”Lögn, förbannad lögn och statistik.” (Andra varianter kan finnas.)
Vintertid brukar vädret i Portugal och Spanien vara regnigt men nu råder torka. Under januari har det regnat en fjärdedel mot normalt vilket gör att Spaniens vattendammar ligger på hälften av normal vattenkapacitet.
Den näst torrast januarimånaden sedan 2000 har registrerats i Spanien och Portugal i år, rapporterar TT. Nu kämpar bönder för att kunna mata sina djur – och vattenkraften hotas. Forskare befarar att naturkatastrofer och skogsbränder kommer bli allt vanligare i takt med klimatförändringarna som ger stigande temperaturer
Ungefär hälften av Jordens atmosfär finns under 5500 meters höjd över havsytan, ovan Mount Everest finns knappa 1/3. Trycket minskar snabbt med stigande höjd men sånär som på vattenånga och ozon är sammansättningen upp till 100 km höjd lika homogen som längre ner och kallas därför homosfären.
Över ungefär 80 – 100 km höjd stiger temperaturen (egentligen medeltal av molekyler och joners rörelseenergi) snabbt genom att de påverkas av Solens och den kosmiska strålningens hela styrka. Sett över längre tid varierar Solens styrka väldigt lite men av och till inträffar lokala eruptioner av energi. Om den råkar vara riktad mot Jorden nås vi av en solstorm som bland annat kan generera praktfulla Norrsken.
SpaceX sänder ut kommunikationssatelliter, Starlink. Hittills cirka 2000 stycken, målet är 12000! Den 3 februari var det 49 som lades i en parkeringsbana på drygt 300 km höjd. Sedan skulle var och en med hjälp av en krypton-jonmotor ta sig till den avsedda banan högre upp.
Så kom lite oplanerat en solstorm som värmde upp atmosfären så den började svälla och blev ett avsevärt hinder [1] för Starlink-satelliterna. De vände sig så att de utgjorde minsta möjliga ”vindfång”. När det så blev dags för att starta jonmotorn gällde det att vända satelliten i rätt färdriktning och aktivera solpanelerna som försörjer jonmotorerna med energi.
För att göra små lägesjusteringar används elmotorer kopplade till svänghjul, reaction wheels. Precision och energieffektivitet är ypperliga men ”orken” är inte mycket att hurra för. Enligt SpaceX var det endast 9 av 49 satelliter som klarade att övervinna luftmotståndet och vrida sig rätt för att starta resan till avsedd höjd och bana, de övriga tappade höjd och brann upp. [2]
Spontant föreställer man sig att de brinner upp på grund av friktionsvärme men huvudorsaken är en annan. När du använder en handpump för att fylla ett cykeldäck så blir pumpen varm. Kör du en dieselbil vet du troligen att bränslet i cylindern tänder när trycket är tillräckligt stort. När ett föremål med hög hastighet kommer ner en bit i atmosfären ökar trycket och därmed den termiska energin i framkant så mycket att satelliten (eller en meteorid) brinner upp.
[1] Där satelliterna släpptes fria var luftmotståndet 50% större än vid tidigare tillfällen.
Thwaites sits in West Antarctica, flowing across a 120km stretch of frozen coastline. A third of the glacier, along its eastern side, flows more slowly than the rest—it’s braced by a floating ice shelf, a floating extension of the glacier that is held in place by an underwater mountain. The ice shelf acts like a brace that prevents faster flow of the upstream ice. But the brace of ice slowing Thwaites won’t last for long, said Erin Petitt, an associate professor at Oregon State University.
En av många bilder som finns i presskonferensens presentationer
Presskonferensen som nämns i föregående länk börjar 5 minuter in i följande video, efter ungefär halva tiden börjar en frågestund. https://youtu.be/uBbgWsR4-aw
Thwaites glaciär på Västantarktis spelar en huvudroll i pågående och framtida avsmältning och havsnivåhöjning. Videon sammanfattar läget bra men det finns ytterligare källor som jag planerar att posta framöver.
Isen på Västantarktis ligger i huvudsak på en arkipelag av relativt låga öar, se den vänstra tredjedelen på bilden härunder..
Bilderna i videon är tagna från stationära vädersatelliter på 36 000 kilometers höjd. På den övre syns Jordens krökning vilket ger perspektiv på askmolnets storlek. Bilden är från ungefär 1 timme efter utbrottet.
En tänkbar och logisk följd är att finfördelad aska sprider sig i atmosfären och påverkar vädret, något som skett vid tidigare stora vulkanutbroppt.
I Sverige är klimatförändringarnas direkta effekter ännu inte tillräckligt stora för att de som ifrågasätter eller rakt av förnekar att de pågår ska byta sina ingrodda och förlegade åsikter mot nyvunna insikter.
VK:s artikel handlar om senaste årets katastrofala följder på det Canadensiska jordbruket och hur det påverkar på global skala.
Överst hela och malda frön av vitsenap. I mitten en bordssenap färgad med gurkmejaoch en söt bayersk senap. Nederst dijonsenap och en grov fransk senap gjord mestadels på svartsenap. Källa: Wikipedia – senap
Men det är inte bara Kanadas extrema hetta och torka som har fått världsomspännande konsekvenser. I november drabbades British Columbia av skyfall och översvämningar eftersom den torra och brandhärjade marken inte klarade av att absorbera vattenmassorna. Trots att landets potatisproducenter hade haft ett bra år ledde översvämningskaoset till stora störningar i exporten från Kanadas största hamn.
Onödigt många, upp till kanske 10% av Sveriges befolkning, förnekar allvaret i de sedan många år pågående klimatförändringarna och/eller att de är en logisk följd av mänsklighetens beteende. Ni kommer knappast att förstå filmens syfte, lägg er tid på annat.
Målgruppen är oroade men obeslutsamma. En del kan nås med fakta och logiska resonemang, andra med denna film.
The film, from director Adam McKay and writer David Sirota, tells the story of astronomy grad student Kate Dibiasky (Jennifer Lawrence) and her PhD adviser, Dr Randall Mindy (Leonardo DiCaprio), who discover a comet – a “planet killer” – that will impact the Earth in just over six months. The certainty of impact is 99.7%, as certain as just about anything in science.
It’s funny and terrifying because it conveys a certain cold truth that climate scientists and others who understand the full depth of the climate emergency are living every day. I hope that this movie, which comically depicts how hard it is to break through prevailing norms, actually helps break through those norms in real life.
Ur min synvinkel, kanske inte din... 