En kolloid (gr. kolloid, ”lim”) är ett system där ett ämne är finfördelat (dispergerat) i ett annat, och det finfördelade ämnets partiklar har åtminstone i någon dimension en storlek mellan en nanometer och en mikrometer. …

En kolloid är heterogen i mikroskala men homogen i makroskala, och befinner sig alltså i kemiskt avseende mellan en äkta lösning och en heterogen blandning. Kolloidala partiklar kan inte genomtränga membran på samma sätt som enskilda lösta joner. …

Kolloidkemin kallas ofta en bortglömd del av kemin. Man stöter dock dagligen på kolloidala material i vardagslivet – smör, mjölk, grädde, rök, dimma, asfalt, bläck, gelatin och blod.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolloid samt https://en.wikipedia.org/wiki/Colloid

Ibland är en kolloid visuellt svår att skilja från det rena lösningsmedlet, särskilt när de är kraftigt utspädda. En metod är då att studera Tyndalleffekten genom att lysa genom blandningen med en smal ljusstråle. Sprids ljusstrålen i konform innehåller den partiklar som visar på kolloida egenskaper.

Tyndalleffekten är ett fenomen som består i att ljus sprids bort från strålriktningen av kolloidala partiklar och att ljuset som sprids med en vinkel på 90° är linjärt polariserat.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tyndalleffekt

Så finns hybrider, t.ex. det som marknadsförs som Kolloidalt silver. Beroende på källa till uppgifterna kan dess innehåll av silver utgöras till 70 – 90% av elektriskt laddade silverjoner (Ag⁺) och resten av små samlingar av metalliskt silver.

Då Ag⁺ är laddade stöter de ifrån varandra och den delen av silverblandningen blir homogent fördelad även i nanoskala. En silverjonblandning ger ingen Tyndalleffekt.

På grund av sin laddning attraheras Ag+ av negativa joner. När en silverjonblandning hamnar i magsyran (en blandning av positiva väte– och negativa klorjoner) bildas svårlöslig silverklorid som faller ut och till större delen fraktas bort via tarmarna. Även blodet innehåller klorjoner (0.9% utgörs av natriumklorid, NaCl, i jonform) och det silverklorid som bildas utsöndras i urinen. Ett vanligt argument för att kommersiellt tillgängliga silverblandningar är ofarliga är att bortåt 90% lämnar kroppen inom ett dygn.

Om man använder joniserat silver på kroppens ytor, t.ex. sår och liknande, kan Ag⁺ binda till bakterier och virus och göra dem inaktiva. Så snart de hamnar någonstans där de kan bilda svårlösliga silverföreningar (flertalet är det) minskar eller försvinner den effekten.

Enskilda atomer kan slumpmässigt joniseras även om det sällan sker. Med tanke på att 1 nanogram [1] metalliskt silver innehåller ≈ 5.6 * 10¹⁵ [2] atomer så är det ändå en realitet, alldeles särskilt om det metalliska silvret är i nanoformat (joniseringav betydelse för omgivningen sker bara på ytan av dessa nanoklumpar). Detta är skäl för att satsa på relativt koncentrerade blandningar av ytterst finfördelat metalliskt silver där de enskilda partiklarna är <10 nm. Då ökar sannolikheten för att de inte elimineras som silverklorid och spontanjoniseras ‘på plats’

---

[1] 1 nanogram = 10^-9 gram = 0.000 000 001 gram

[2] 5.6 * 10¹⁵ = 5 600 000 000 000 000

En israelisk räkneövning om förebyggande och/eller behandling av Covid-19 dök upp i mitt fb-flöde. Om det kommer att spridas vidare eller ej är svårt att veta. Jag fann innehållet värt att kommentera med tanke på att flera ‘silverförespråkare’ ibland föreslår inhalation av kommersiellt tillgängliga silverblandningar. Kan nog hända att de inte inser hur koncentrerade de silverblandningar som krävs, åtminstone enligt denna text.

Formulations for COVID-19 Early Stage Treatment via Silver Nanoparticles Inhalation Delivery at Home and Hospital av Oron Zachar, Ph.D. Det är alltså ingen klinisk studie utan ‘a model method’ baserade på uppskattningar av hur silver i ytterst små partiklar fungerar för behandling av virus. [1]

For suppressing both viral and bacterial respiratory infections, we investigate the possibility of obtaining real effective minimal inhibitory concentration (MIC) of silver nanoparticles in various respiratory system target locations.

Metoden:

Based on previously published experimental data, on the antiviral effectiveness of colloidal silver, we propose a model method and computation for achieving antiviral MIC of silver particles in various respiratory system locations, by: (a) analysing the nanoparticle size dependent required concentration. (b) computing the required aerosol delivery characteristics. In order to compute the require delivery dosage, we take into account deposition fraction losses and also inhalation time fraction of the normal breathing cycle. We evaluate independent targeting of: (i) the trachea-bronchial tree (mucus volume of about 1cc), and (ii) the alveoli (total mucus volume of about 10cc).

Jag väljer deras beskrivning av silver i lungornas alveoler där den största skadan uppkommer.

Först något om vad silver i nanopartiklar är. Det som beskrivs och säljs som kolloidalt silver är vanligen till 9/10 positivt laddade silverjoner (Ag⁺) samt 1/10 metalliskt silver (Ag). Det är de senare som utgör den kolloidala silverdelen. Ionosil (Ion-Silvers produkt) innehåller enligt egen utsago 1 ppm kolloidalt silver samt 9 ppm silverjoner. Texten använder måttet μg/ml (mikrogram per milliliter) vilket rakt av motsvarar det ‘silverfolket’ kallar ppm (parts per million)

The dosage is highly sensitive to the silver nanoparticle size, with 3nm – 7nm being the optimal size. Effective antibacterial MIC 10 μg/ml is estimated, but for more certainty 25 μg/ml is a reasonable target concentration to achieve in the mucus fluid of the respiratory system.

Metalliskt silver är en ganska typisk ädelmetall som ogärna reagerar kemiskt med andra ämnen. Om och när det sker är det nästan uteslutande på ytan och förutsätter att silvret blir silverjoner. Det är dessa som gör silvret till bakteriedödare men samtidigt lätt elimineras av magsäckens saltsyra samt blodets saltinnehåll till svårlösligt silverklorid (AgCl). För att göra metalliskt silver någorlunda aktivt gäller det alltså att dramatiskt öka dess yta mot omgivningen. Av det skälet väljer man att kalkylera med silverpartiklar som är 3 – 7 nanometer (1/1 000 000 millimeter). Sådana är svåra att åstadkomma och följaktligen dyrbara. [2]

… after accounting for deposition losses and due to the fact that active inhalation time is just about 1/3 of the breathing cycle, we find that that practical effective MIC can be achieved by these aerosolising dosages: … (b) for lungs alveoli delivery use 6cc of a 200 μg/ml colloidal silver source.

Märk väl att författaren till denna text är noga med att påpeka att det är metalliskt silver i storleken 3 – 7 nanometer som är effektivt vid behandling av detta virus.

For antiviral applications, nanoparticle size should be in the range of 3nm – 7nm. For antibacterial applications there is less sensitivity to nanoparticle size, since silver ions are the predominant source of antibacterial effect and not the particles. [3]

Sex kubikcentimeter (cc) av metalliskt (kolloidalt) silver med koncentrationen 200 μg/ml låter hanterbart, bara 1200 mikrogram per inhalation.

Låt säga att du vill använda en vanlig kommersiell produkt, t.ex. Ionosil eller liknande. Där är partikelstorleken på det metalliska silvret oredovisat och koncentrationen är 1 μg/ml. Vill du nå den antagna dosen av 1200 μg går det alltså åt 1,2 liter av outspädd Ionosil. Per inhalation.

---

[1] Preprint statement: This article is a preprint and has not been peer-reviewed, under consideration and submitted to ScienceOpen Preprints for open peer review.
DOI: 10.14293/S2199-1006.1.SOR-.PPHBJEO.v1
Preprint first posted online: 28 March 2020

[2] Den läkemedelsfirma som vill tjäna pengar på ‘opatenterbart’ silver kan ju sikta på att forska fram en patenterbar metod att åstadkomma metalliskt silver i 3 – 7 nm. Detta förutsatt att det kan visas ha tillräckligt goda effekter i kliniska studier.

[3] The fact that no nanoparticles greater than 10 nm in diameter were observed to interact with the virus is significant, since the size of ~40% of the overall population in the sample was beyond this range. This provides strong evidence for the size-dependence of interaction.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/plogningen-av-vildmarksvagen-i-stekenjokk-ar-paborjad

Sträng kyla och rikligt snöfall är inte särskilt kompatibla, tvärtom. Kallast på Jorden är i Antarktis, nära Vostok-stationen. Där är årlig nederbörd så ringa att det fyller definitionen på öken, för övrigt Jordens största.

Mycket snö kräver fuktig luft och det tillhandahåller en ‘varm’ Golfström. Lägg sedan till 1000 höjdmeter så sjunker temperaturen automagiskt 6-7°C, ofta tillräckligt för att vintertid provocera fram snöfall.

Vid den ryska forskningsstationen Vostok på Antarktis mättes 1983 den hittills lägsta temperaturen till -89.2°C. Med hjälp av satelliter har man funnit områden med sänkor där temperaturen sjunker mot -93°C och ända ned mot -98°C.

Förutsättningar för att det ska inträffa är naturligtvis vinter, extremt torr atmosfär samt vindstilla.

https://www.expressen.se/tv/nyheter/coronaviruset/professorn-coronalakemedel-testas-just-nu-i-sverige/

Vi lever under press, om det så är påbjuden begränsning av folksamlingar i det offentliga rummet eller dyrare plastkassar.

Myndigheters roll kritiseras från alla tänkbara håll. Deras råd och dåd anses alltför begränsande av några, andra tycker att de är för släpphänta. För mig är det logiskt att de ändrar kurs allt efter att nya faktorer tillkommer eller ändras. Ungefär som att en bilförare anpassar sig till en vindlande väg med olika hinder. [1]

Något jag funderar över är om kritiker anpassar sina åsikter när nya fakta dyker upp eller befintliga förstärks? Har du samma inställning till hanteringen av Covid-19 idag som för två månader sedan? Har du samma inställning till klimatförändringar nu som för 2 år sedan?

Källa med fler animerade grafer: https://sites.uci.edu/zlabe/arctic-sea-ice-figures/

---

[1] En stor skillnad mellan bilexemplet och hanteringen av Covid-19 och klimatförändringar är tidsaspekten. Återkopplingen mellan det bilföraren ser/känner och hanteringen av reglagen sker närmast omedelbart. Men det händer att föraren somnar eller distraheras, t.ex. av mobiltelefonen. Klimatförändringar har ännu lägre grad av märkbar återkoppling till den enskilde. Här kommer en stor del av distraktionerna också via Internet och det tar längre tid att hamna i diket eller utför stupet.

Ännu har vi i Sverige inte ‘influencers’ av denna dimension.

Smittsamheten, eller det så kallade R-noll-värdet (R0), innebär hur många personer en infekterad person i genomsnitt för smittan vidare till. För mässling, till exempel, ligger detta värde på cirka 14 eller ännu högre. För det aktuella coronaviruset, som är betydligt mindre smittsamt, har detta värde beräknats till cirka 2,5.

60 procent av befolkningen måste alltså vara immun innan smittspridningen av coronaviruset avtar spontant, förutsatt att det beräknade värdet för smittsamheten stämmer. Därefter kommer smittspridningen att fortsätta, men inte alls lika intensivt.

Källa: https://www.nyteknik.se/samhalle/halva-sveriges-befolkning-smittad-av-coronaviruset-i-april-6992396

Kritik mot den svenska hanteringen av smittspridningen alternerar mellan att vara för mesig och alltför sträng. Till det kommer förakt mot de som utformar råden, de utpekas som allmänt okunniga.

På facebook ser jag korrelationer mellan covid-19-kritiker, klimatförnekare, udda hälsoåsikter samt de som marknadsför konspirationer.

Eller

https://www.svt.se/datajournalistik/social-distansering-simulering

Högt i atmosfären cirkulerar Polarjetströmmen (finns även över Antarktis). Den styrs till stor del av Jordens rotation som sker runt Nordpolen. Samtidigt kommer ‘drivet’ från temperaturskillnader mellan polarkyla och värme längre söderut.

Förrådet av kyla i polartrakterna kommer naturligtvis från is, dels flytande på Arktiska oceanen, dels landisen på Grönland. Allt efter havsisen smälter kommer köldcentrum att förflyttas mot Grönlands istäcke.

Polarjetströmmen runt Nordpolen påverkas av den lägre atmosfärens friktion mot landmassorna runt Arktiska oceanen men nu tillkommer att rotationsaxeln (Nordpolen) och köldcentrum inte samarbetar vidare värst bra. Resultatet blir att vindarna börjar meandra vilket slussar kyla söderut och värme norrut.

Detta kan leda till funderingar bland ‘klimatförnekare’ att en istid är nära förestående.

---

Experimentera själv, just detta är vindar mycket högt i atmosfären (10 hPa atmosfärstryck) https://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/10hPa/orthographic=-337.72,89.83,441/loc=-157.720,89.994