Tror du inte på koldioxid som en betydelsefull växthusgas?

En vanlig invändning bland de som förkastar åsikten att människor har en avgörande roll i klimatutvecklingen är att ökningen av atmosfärens koldioxid från förindustriell tid (cirka 280 ppm) till nu (dryga 410 ppm) är så liten att den saknar betydelse.

”Kan en pytteökning av CO2 på 0.013% av helheten* ha någon som helst inverkan?”


Den röda linjen i bilden visar schematiskt förändringar av temperaturen vid olika höjder över havsytan. Källa: SMHI – Atmosfärens olika lager

Temperaturen sjunker ganska linjärt med 60°C från havsytan och upp genom troposfären till tropopausen**, cirka 6-7 °C per 1000 meter.

Men här händer det spännande saker! I stratosfären stiger temperaturen igen, från -50 och upp till 0°C. Vad beror det på?

Solljuset innehåller högfrekvent (kortvågig) ultraviolett strålning med energi nog att sära syrgasmolekyler (O2) till enskilda syreatomer (O). Syreatomer är inte stabila utan de förenas igen, ibland bildar de O3, ozon. Bildningen av ozon tar energi och molekylens uppbyggnad gör den till en potent växthusgas som främst reagerar på solens kortvågiga strålning. Utan ozon skulle åtminstone vi människor få en solbränna vi inte överlever, så mycket energi filtrerar ozonet bort.

Hur mycket ozon högt upp i atmosfären krävs för detta? Det finns flera mått för lufttryck, i detta sammanhang är pascal (Pa)*** ett lämpligt alternativ. Vid havsytans nivå brukar medelnivån ligga strax över 100000 pascal. Där andelen ozon är som högst (20-25 km höjd) är atmosfärstrycket 1000-10000 pascal medan ozonets andel enligt grafen är 35 mP (millipascal)!

Ozon utgör 0,00035-0,0035% av atmosfären på den höjd där det är som mest koncentrerat. Där är det 3,5-35 ppm! Den som påstår att 410 ppm CO2 är så lite att det kan ignoreras som växthusgas har inte förstått vilken livräddande funktion en långt mindre mängd ozon kan spela.


*) Ökningen av andelningen koldioxid i atmosfären från 280 – 410 ppm är 46% under denna tid. Enligt Keelingkurvan är den uppmätta ökningen 100 ppm räknat från 310 ppm år 1958, 32%.

**) Troposfären och tropopausen är inte så väldefinierad som på bilden. Den beror på lufttrycket och då kall luft (typiskt närmare polartrakterna) har högre densitet så når man tropopausen där vid 6-10 km medan den i tropikerna kan vara på upp till 18 km höjd.

I det lägsta skiktet kallat troposfären avtar vanligen temperaturen med ökande höjd. Där finns cirka 70-80% av atmosfärens massa. Det är cirka 6-18 km högt beroende på var på jorden man befinner sig.

Gränsen till nästa skikt kallas för tropopausen. I polartrakterna ligger tropopausen vanligen under 10 km medan den i tropikerna kan ligga över 15 km.

***) Följande från Wikipedia:

Enheten för lufttryck bygger på vad som internationellt anses vara en standardatmosfär, 1 atm=101 325 Pa (1013,25 millibar).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.