”Hårda” vs. ”squishiga” åsikter och vetenskap

Med squishig menar jag något som på ytan förefaller solitt men vid närmare klämmande inte är det.

Jag koncentrerar min uppmärksamhet på sådant jag kan greppa eller lära mig mer om. Det kommer lite sent i livet men resonerar bra med sådant jag fann intressant under min skol- och universitetstid, framförallt fysik.

Hur koldioxid reagerar på IR-strålning
Hur koldioxid reagerar på IR-strålning

Bilden visar något som är välkänt sedan länge men onödigt många med kunskapsbrister rakt av förnekar.

Jag är medveten om att mina inlägg är avtändande och komplicerade att läsa. Där finns inte den enkelhet som kännetecknar texter som vänder sig till ”folk i allmänhet”. Även en läkare kan naturligtvis läsa iForm eller liknande med sina förenklingar, fel och marknadsföring. Men skulle du söka seriös (nåja, se #5 nedan) medicinsk information där? Då hamnar du mer troligt bland tidskrifter som länkar till granskade studier som publiceras i respekterade tidskrifter.

Är dessa nödvändigtvis korrekta? Nej, de bygger på studier med tveksamma krav på signifikans. Av slump kan de generera sökta (önskade?) svar och lända ”forskaren” beröm. En tid. Tyvärr är intresset lågt att försöka replikera sådana studier, bollen är ju redan spelad. Med tiden kommer likafullt sådana felslut i dagen och lyfter glorian av ”forskaren” (se #4 nedan). Märk väl att forskaren inte nödvändigtvis medvetet förvränger resultaten men villkorade forskningsanslag, omedvetet kunskapsunderskott och bristande integritet bidrar.

  1. De kan ha berott på svagheter i den eller de underliggande och etablerade teorierna.
  2. Den egna hypotesen kanske inte kunde falsifieras med den använda metodiken.
  3. Mätningarna var för få, inexakta eller missade en eller flera parametrar som visade sig vara de faktiskt avgörande.
  4. I fysik har den vetenskapliga metoden mognat till att försöka falsifiera de egna hypoteserna (för att inte riskera att förlöjligas senare, ex. Pons och Fleischmann). Därför är det kutym att ingående replikera och ifrågasätta i en sådan grad att lekmän häpnar.
  5. I läkemedels– och nutritionsbranschen (Squishiga branscher) är det närmast kutym att anse utfall någorlunda signifikanta om risken för slumpmässiga fel är <=1/20. Vid upptäckten av Higgs Boson väntade man att publicera till dess risken för fel i resultatet var lägre än 5-sigma (”5-sigmas corresponds to around a 1 in 3,500,000 chance.” Ämnet är mer komplicerat än så men ger en storleksskillnad på kraven.)
  6. I medicinska och liknande sammanhang strävar man efter det som är ”rätt”, det betalar sig bäst. I t.ex. fysik är logiken ständigt närvarande och den säger att det finns oändligt många ”felslut” för varje som inte är fel*. Där går forskningen främst ut på att röja i minfält så att de inte exploderar i ansiktet och efterföljare går genom både snabbare och tryggare.

Till det kommer mängder av skäl du kanske kan mycket mer om, kommentera gärna.

Mycket av det som sprids om klimat på Internätet hävdar att det bygger på ”vetenskapliga studier”. När man börjar borra är det ofta bara en länk till någon annan som leder vidare till en länk… Ofta är de rena klickbeten som leder till eller förbi säljsajter där man kanske handlar något skumt hellre än att söka vidare.


*) Varför skriva ”inte fel” istället för rätt? Med hittillsvarande metoder kan vi aldrig vara säkra på att mätvärdena är felfria vilket gör att svaret (det lekmän älskar att kalla ”rätt”) också är behäftat med fel. Det enda rimliga är då att kalla det ”inte fel” givet de hypoteser, teorier och metoder som används och mätningar man gjort.

Intresserade och tillräckligt nördiga kan spendera ett dussin minuter på denna video. Det kan göra dig hälsosamt ifrågasättande inför ”vetenskap” och inse att det som inte ens når de nivåerna med stor sannolikhet är bullshit och ryktesspridning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.