Anta att någon vill marknadsföra en åsikt som saknar stöd i verkligheten samt motsägs av fakta och vetenskapligt belagda förklaringar [1]. Hur ska man gå till väga?
På 50-talet och framåt debatterades hälsorisker av tobaksrökning mycket intensivt. Tobaksindustrin [2] kände, via egen forskning, mycket väl till dessa sedan tidigare men stora pengar stod på spel så det gällde att välja taktik. Att rakt av förneka hälsoriskerna var inget framkomligt alternativ, alltför många fakta talade emot.
Ett framgångsrikt alternativ blev att ifrågasätta fakta och deras bakgrund. Man sådde frön av tvivel och i den stora massan grodde tillräckligt många för att skapa aktiva förnekare. I dagens Internetmiljö är det måttligt svårt att nå ut med nästan vilka stolleidéer som helst, lättare ändå om man använder ord som kvant-nånting, Tesla, energier, frekvenser och vibrationer.
Några som är väl övade i att vränga och kränga är reklamfolk, marknadsförare och lobbyister. Förse dem med en slatt pengar för att övertyga till exempel läkare att ställa upp i förledande annonser för tobak så kan de göra underverk med försäljningen.
Förnekare i ett ämne har ofta inte kunskapsresurser eller ens vilja att förstå. De som har ena eller båda kan likafullt undertrycka dem och istället satsa på att tjäna pengar under sin livstid. Som död kan man inte skämmas.
[1] En vetenskapligt belagd förklaring kallas teori och är den högsta/bästa nivån av kunskap givet de senaste relevanta rönen. För den skull är en teori inte en absolut och ofelbar sanning. Om och när nya fakta tillkommer kan och kommer teorin att falla eller justeras till bättre ‘passform’. De som använder ordet teori som en ersättning för hugskott eller fundering har inte greppat ordets verkliga innebörd och bör betraktas med tillbörlig misstänksamhet.
[2] Podcastserie från BBC Radio 4 om tobaksindustrins taktik att undertrycka risker. How They Made Us Doubt Everything https://www.bbc.com/news/stories-53640382