Under natten föll 20-25 centimeter snö på vår garageuppfart. Under skottandet funderade jag på snöns varierande egenskaper. Någon annan som gjort det?
Nyfallen kall snö är lättskottad men blåser lätt i ansiktet om man jobbar i motvind. Ingen risk för det denna gång.
Idag är det nollgradigt, när snön faller är det ofta som lapphandskar. Den tung och segskottad. Vi har en förskola mitt emot och ungarna vet att snön ägnar sig för bygge. (Även snöbollskastning som förskolepedagogerna helst avstyr.)
Vad gör skillnad mellan ‘kall’ och nollgradig snö? Att fuktig snö klibbar är ett erfarenhetsmässigt korrekt svar, men jag önskar ‘djupare’ funderingar. Någon?
Det är nästan alltid fruktbart att se saker ur fler synvinklar, denna är verkligen annorlunda. Den kommer från General Overview: The Greenhouse Effect, en del av två utbildningspaket från CalSpace [1] Det beskriver hur Jorden upprätthåller strålningsbalansen sett från rymden.
The apparent temperature ”surface” that we would see from space is located well above the real surface of the Earth where we live. This apparent temperature ”surface” is about 5000 meters up (17,000 feet) within the atmosphere.
En ‘naken’ himlakropp på Jordens avstånd från Solen (ex. Månen) uppnår strålningsbalans vid en medeltemperatur på -18°C.
To get a better handle on this concept consider the following: the difference in elevation between 0 meters and 5,000 meters corresponds to a difference in temperature of about 60°F. In other words, at sea level it is 60°F warmer than it would be without the atmosphere. For the last 100 years or so this apparent temperature ”surface” has been moving upward in the atmosphere as a result of global warming.
Vid ungefär 5000 meters höjd är atmosfärens medeltemperatur cirka -18°C. Då atmosfären utvidgas eller krymper av värme respektive kyla så är den lokala höjden beroende av markens värme och hur mycket energi atmosfären innehåller upp till den höjden.
As the apparent ”surface” rises, the bottom of the atmosphere gets warmer, a fact that can be seen in the positions of the snow line (the elevation where snow begins to form) and tree line (the elevation where it becomes to cold for trees to grow).
När Jordens medeltemperatur stiger sväller atmosfären av värmeenergin och ‘minus artongradsaltituden’ hamnar högre upp, den värmestrålande ytan över Jorden ökar och upprätthåller på så sätt energibalansen.
However, despite all these changes happening in the lower atmosphere, the overall temperature of the planet as seen from space stays the same.
Blunda och tänk en stund, hur mycket brukar det snöa i riktigt kallt väder? Inte särskilt mycket, åtminstone i mina trakter. Riktig kyla kräver klar himmel eller på sin höjd få moln, ganska otypiskt för snöväder.
Från den ‘varma’ Golfströmmen utanför Norges kust avdunstar avsevärda mängder vatten som förs in över land av vindar. När den fuktiga luften tvingas upp över berg och fjäll sjunker temperaturen med ungefär 6.5°C per 1000 höjdmeter. Det räcker ofta för att temperaturen ska sjunka under dagg- och fryspunkt, bilda iskristaller och snö.
Stigande global medeltemperatur förstärker både nederbörd och torka. Är det dessutom nära eller under noll grader kommer stora delar av Norge inte att lida brist på vintersnö.
Kjøllmoen seier ein dei siste 10 åra har opplevd store variasjonar i målingane, men at trendar jamt over viser at breane minkar.
Hybridbilen liknar en två-sitsig Koenigsegg men har plats för fyra fullvuxna människor och bagage. Detta är tack vare drivlinan där motorn krympts till en trecylindrig två-liters motor med dubbelturbo och såkallade fri ventiler [1], förklarar Christian von Koenigsegg.
– 3500 newtonmeter och 1700 hästkrafter. Den gör 0-100 på 1,9 sekunder. Dessutom är det en plug-in hybrid som kan köra på ren el i 50 km.
Jordensklimat och väder är minst sagt komplicerade och otaliga ingående parametrar interagerar enligt svårbeskrivna mönster, dessutom över tid.
Låt oss istället utgå från en himlakropp på nära samma avstånd från Solen som Jorden, men ta bort några faktorer som strular till beräkningar som atmosfär, växtlighet och majoriteten vatten. Vad blir då kvar?
Månen [1] är ett ‘näraliggande’ alternativ. Dess temperatur varierar kraftigt mellan natt- och dagsida, men i medeltal är den -18°C. Om vi jämför med Jordens förutsättningar, vad gör att medeltemperaturen här hamnar runt behagligare +15°C?
Nya mätningar precis vid den svårtillgängliga iskanten avslöjar hur de varma havsströmmarna uppför sig när de möter glaciären. ”Det här är viktigt för att kunna förutsäga glaciärernas framtid och havshöjningen”, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
Foto: Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
Videon visar småsaker till barn utan nämnvärd livserfarenhet eller verklighetsuppfattning. Det mesta till såpass låga priser att föräldrar inte orkade ifrågasätta ‘varorna’ som levererades.
Numera finns andra målgrupper. Lägg någon minut på att själv söka källan till bilden och artiklarna nedan.
Antarktis är en kontinent ungefär centrerad över sydpolen och nästan helt täckt av is. Den omges av av vidsträckt hav sånär som där Sydamerika sträcker sig mot ett ‘finger’ från Västantarktis. Kalla havsströmmar omger kontinenten, inga varma tillskott likt Golfströmmen på norra halvklotet. Under Södra halvklotets vinter växer flytande havsis till, till stor del på grund av att extremt kall luft strömmar ut/ner från det höga centrala istäcket.
Högt i atmosfären rör sig jetströmmar från väster mot öster. [1] Så länge de är någorlundna kontinuerliga och fortsätter ner genom luftlagren skiljer de kylan innanför från varmare luft som omger den. Både mark- och lufttemperaturer centreras rätt väl runt Jordens rotationsaxel, Sydpolen. Om du öppnar länken nedan kan du förmodligen se att det blå kalla området är väl sammanhållet. (Gäller nu, 2 mars 2020)
Arktis, området runt Nordpolen, är helt annorlunda. Där ligger den överlägset största ismassan över Grönland, rätt långt från Jordens rotationsaxel, Nordpolen. I och med att rotationsaxeln och köldcentrum är väl åtskilda kommer polarjetströmmen lättare i obalans, kyla sprider sig ofta in över Canada och USA medan varm luft fyller ut söderifrån. Dessutom finns Golfströmmen som sveper upp från ekvatorn nära den Nordamerikanska kontinenten, tvärar över mot norra Europas kuster, gör Skandinavien beboeligt och blöter ner Irland och England.
Ur min synvinkel, kanske inte din... 