Melonen är mest vatten, kan det ens vara en match?

Vatten täcker 71% av jordens yta och tar emot mer än 90% [1] av den solstrålning som lyser upp och värmer jorden. Resterande värmer till ungefär lika delar atmosfär, mark samt is, se länken för detaljer.

Källa: https://www.dmi.dk/klima/temaforside-energiens-rejse-i-klimasystemet/energiophobning-i-klimasystemet/

Som det ses i figuren går mere end 90 procent af energien ned i havene, mens de resterende knap 10 procent bruges til at opvarme atmosfæren og landjorden samt til at smelte iskapper, gletsjere og havis.

Den igangværende energiophobning svarer omtrent til 20 gange af verdens energiforbrug (2010-niveau). Et energiforbrug som jo netop er skyld i udledning af drivhusgasser i første omgang.

Kører man altså en tur i sin bil, fører det til et energioptag i klimasystemet, der er mange gange større end den energi, der frigives alene ved forbrændingen i bilens motor.

Havens samlade värmeenergi från ytan och ner till 2000 meters djup har, enligt diagrammet, ökat med nästan 35 * 10²²Joule från 60-talets slut. (350 000 000 000 000 000 000 000 Joule = 350 ZettaJoule)

Joule är ett energimått som fysiker gärna använder. I elsammanhang benämns det även Ws (wattsekund). [2] Ett fullt mobiltelefonbatteri kan rymma 10 Wh = 36 000 Joule.

Havens samlade ökning av värmeenergi sedan slutet av 60-talet motsvarar då energiinnehållet i cirka 10¹⁹ laddade mobilbatterier.

1,4 miljarder laddade mobilbatterier. Till var och en av Jordens 7 miljarder invånare. Men, det har ju skett under 50 år.

---

[1] Varför tar hav upp så mycket mer solinstrålning än resten av Jorden? Läs gårdagens inlägg om Albedo. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/04/albedo-vad-ar-det/

[2] I ”hushållsskala” är Wh (Watt-timmar) och kWh (kilowattimmar) vanligare.

Off topic: 1 kcal (ex. mat) = 4184 Joule. 1 liter bensin anses motsvara ca 9,15 kWh.

Kortfattat är albedo mått på reflektionsförmåga, förhållandet mellan inkommande och reflekterad elektromagnetisk strålning. Vanligen menas den synliga delen av spektrum.

I solljus blir ett svart föremål betydligt varmare än samma material i vitt. Snö och moln reflekterar mycket ljus, upp mot 90%. Jordens sammanjämkade albedo är, enligt tabellen nedan, 37-39%. Som jämförelse är Månens albedo cirka 10%, ungefär som en begagnad asfaltväg, betydligt mörkare än vi vanligen uppfattar den. Det är skälet att vi har svårigheter att se månen under dagtid.

71% av Jordens yta är täckt av vatten med mycket lågt albedo, cirka 3.5%. Ytor där (flytande) vatten dominerar tar därför upp det mesta av synligt ljus. Några få riktigt soliga sommardagar kan därför värma badvattnet till behagliga nivåer.

Om snötäckta glaciärer och havsis smälter bort sjunker albedo från nära 90% till 3,5 – 15%. Förmågan att ”suga upp” solstrålningen och lagra den som värme ökar därför med 6-25 gånger!

Källa: https://www.dmi.dk/fileadmin/user_upload/Bruger_upload/PopArt/Kig_paa_Maanen_og_forstaa_jordens_klima.pdf

---

Se även https://en.m.wikipedia.org/wiki/Albedo

Det är en fördel att känna till begreppet växthusgaser, vilka de är och hur de verkar. Om du behöver läsa på eller repetera så finns material i länkarna 4 – 8 under strecket.

Kontinentalsockeln och land som omger Arktiska Oceanen har under årtusenden dominerats av permafrost, ständig tjäle. Biologisk aktivitet, djur och växter av olika slag, begravdes i och under snö och is som innebar istider.

Liv som vi känner det kräver kolföreningar, både som byggstenar och drivmedel. I och under permafrosten finns därför stora mängder kol som frigörs när isen smälter. Där finns även mängder av mikroorganismer, anaeroba såväl som aeroba. De anaeroba har en metabolism som fungerar utan syre som de aeroba kräver. När isen smälter och frigör de lagrade kolföreningarna kommer anaerob metabolism att producera metan, CH₄ medan aerob resulterar i koldioxid, CO₂.

Metanmolekylen har initialt en enormt stark växthuseffekt men oxideras (reagerar med syre) efter kanske 10-20 år och bildar då koldioxid med en närmast oändlig livstid i atmosfären om inte den ”sugs upp” i hav eller växtlighet. (Se även sista länken nedan.)

Temperaturen i permafrosten stiger obevekligt som grafen nedan visar.

---

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/09/19/permafrosten-i-norra-canada-smalter/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/08/10/du-tror-inte-pa-koldioxid-som-en-betydelsefull-vaxthusgas/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/21/vad-paverkar-dina-insikter-och-asikter/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/06/27/vaxthuseffekten-del-1/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/11/vaxthuseffekten-del-2-av-flera/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/12/vaxthuseffekten-del-3-av-flera/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/13/vaxthusgaser-varfor-ar-de-det-del-4/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/10/metan-en-vaxthusgas-vi-inte-kan-beharska/

Hör vad en av vår tids erfarna ”naturbetraktare” har att säga till dem.

Först något om Lagrange-punkter. Det finns 5 speciella områden tre av dem före och efter Jorden i dess bana runt Solen och två innanför och utanför Jorden i linje med solen.

En satellit finns invid L1, ungefär 1/100 bort av avståndet till Solen. Dess huvuduppgift är att mäta strålning och varna när en sådan våg är på väg mot oss. Den är även försedd med en kamera, ständigt riktad mot Jordens solbelysta sida.

Scott Manley som gjort videon har skrivit ett dataprogram som använder bildströmmen och visar hur Jorden roterar (och tiltar under året) samt hur väder och årstider ser ut från rymden. Siffror uppe till höger i videon visar när bilden är tagen och avståndet till Jorden.

The preliminary Lagrange mission objectives are:

• The spacecraft at L1 is to provide observations of the solar wind speed, density, temperature and dynamic pressure, charged particle environment and the direction and strength of the interplanetary magnetic field.
• The spacecraft at L1 would also monitor the solar disk and solar corona and measure solar energetic particles that may be associated with solar flares and the onset of coronal mass ejections.
• The spacecraft at L5 would complement measurements made from L1 by providing a side-view of the propagation of plasma clouds emitted by the Sun toward Earth.
• The spacecraft at L5 would monitor of the solar disk and corona and carry out measurements of the interplanetary medium.

Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Lagrange_(spacecraft)

Tyvärr slutade satelliten fungera i Juni 2019.

---

Plattjordare brukar hävda att det inte finns bilder som visar hela Jorden samtidigt, de är alla sammansatta av mängder av individuellt manipulerade bilder. Avsikten år, säger de, att lura oss att den platta Jorden är klotrund. Till vad nytta?

Nåja, det finns många fler hittepå-åsikter, t.ex. om chemtrails, homeopati, människor har inte besökt månen, World Trade Center raserades av andra än terrorangrepp, HAARP manipulerar väder på världsvid skala och många fler. Den som accepterar en sådan löper risk för fler, det mentala immunförsvaret är nedsatt.

Solen fyller Jordens behov av energi. För att ”vi” inte ska överhettas avger Jorden värme till rymden. Sedd i mänsklig skala är Jorden stor, har en atmosfär med en liten volymdel som verkar isolerande (växthusgaser) samt roterar ett varv per dygn. Det innebär att solstrålningen inte steker ena sidan medan den andra djupfryses. Jämför med data om Merkurius under strecket.

Vi lever i en balans mellan solens värme och rymdens kyla. Utan atmosfär skulle medeltemperaturen på Jorden vara ungefär densamma som på Månen, -18°C, då sannolikt en isboll, vilket mycket väl kan ha inträffat i en avlägsen forntid. Till all lycka är medeltemperaturen betydligt behagligare +15°C.

Differensen är 33°C och ökar, inte mycket under en mänsklig livstid men det är extremt själviskt att bara ta hänsyn till sitt eget liv när framtida generationer står på spel. Det finns många uppskattningar om vad som kan ske framöver men få eller ingen ligger under en temperaturökning* i slutet av detta århundrade om 1,5°C, temperaturdifferensen ökar med 1,5/33 = 4,5%. Mer realistiska/pessimistiska temperaturökningar är 2-4°C, diffen ökar då till mellan 6 och 12%.

Videon är sedan oktober 2017 men de oönskade effekterna har, som jag ser det, fortsatt.

---

Merkurius har i princip ingen atmosfär, och yttemperaturen varierar mellan –173 grader Celsius i botten av kratrarna vid polerna och +427 grader Celsius på de varmaste ställena på solsidan. …ett dygn på Merkurius varar exakt två merkuriusår, eller ungefär 176 jorddygn. Wikipedia

Läs om Venus och Mars i ett tidigare inlägg https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/06/21/ar-koldioxid-en-vaxthusgas/

*) Räknat relativt förindustriell tid, cirka 1750. Då inleddes en systematisk brytning och förbränning av fossilt kol.

Många olika komponenter, var och en för sig och tillsammans, bygger väderhändelser och i förlängningen även klimat. Videon nedan redovisar ett halvdussin stora och hittills ovanliga situationer i Arktis (området som omger Nordpolen) detta år.

Under videon finns ett trettiotal länkar för den som vill fördjupa sig ytterligare.

En kommentar:

Jordens bana runt Solen påverkas långsiktigt av flera olika faktorer som tillsammans beskrivs som Milanković-cykler. Dess delkomponenter varierar kontinuerligt och ”hoppar” inte.

Milankovitch cycles describe the collective effects of changes in the Earth’s movements on its climate over thousands of years. The term is named for Serbian geophysicist and astronomer Milutin Milanković. In the 1920s, he hypothesized that variations in eccentricity, axial tilt, and precession of the Earth’s orbit resulted in cyclical variation in the solar radiation reaching the Earth, and that this orbital forcing strongly influenced climatic patterns on Earth.
Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Milankovitch_cycles

1) Jordbanans excentricitet varierar mellan en nästan perfekt cirkel och en ellips med excentriciteten lite mer än 0.06, för närvarande är den 0.017. Variationen är i sin tur uppbyggd av tre delar med perioder om 95000 år (95 kyr), 124 kyr och 405 kyr.

2) Jordaxelns lutning mot jordbanan varierar mellan 22.1 och 24.5 grader, för närvarande är den cirka 23.4 grader. Cykeltiden är 41 kyr.

3) Jordaxelns precession, den rör sig som en leksakssnurra som är på väg att tappa balansen. Cykeltiden är 26 kyr. Jordaxelns lutning samspelar med excentriciteten och påverkar årstidernas längd och ”intensitet”.

4) Jordbanans precession med en cykeltid om 112 kyr beror på att Jordens elliptiska bana sakta driver runt solen.

Första gången astronomer märkte en banprecession var när observationer av Merkurius bana inte gick ihop med dåvarande teoretiska beräkningar. Merkurius går mycket snabbt i sin bana och i ett betydligt kraftigare tyngdkraftsfält än Jorden. I och med Einsteins teorier kunde man skapa en hållbar förklaring.

För närvarande befinner sig Jorden som närmast Solen de första dagarna i Januari, om dryga 50 kyr kommer Jorden att vara som närmast solen runt Midsommar.

Att Milanković-cyklerna påverkar klimatet i det långa perspektivet är ganska väl belagt, inget jag ifrågasätter.

• Vilken eller vilka av ovanstående fyra komponenter influerar mest nutida pågående klimatförändring?
• Hur sker en förändring i den sammanlagda Milanković-cykeln? Är den tillräckligt snabb och stor nog att förklara pågående klimatförändringar?

---

En senare artikel länkar till denna sida, besök den gärna för ytterligare material. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/20/ar-klimat-uteslutande-beroende-av-solen
NASA om Milankovic-cykler

Dagens klimat är ”nalta eljest” jämfört med det vi (t.ex. jag, född -46) växte upp med.

”Vädret har alltid förändrats” är ett vanligt argument bland tvivlare och förnekare.

Jag vet inte om det är vedertaget, men en skillnad mellan väder och klimat är att det senare omfattar minst 30 års observationer. Om en vädertrend är väldigt tydlig kan man ana en klimatförändring i vardande redan efter kortare tid.

Tvivlare och förnekare är ivriga att peka på förändringar i väder som inte följer framåtsyftande klimatmodeller fullt ut. Självklart får man acceptera att de gläds åt det lilla, men en 30-årsregel bör gälla även dem.

Nästa gång du ser en glaciär eller ett istäcke någonstans som oväntat* förändras så fråga efter den längre trenden. Är skillnaden dramatisk kanske du nöjer dig med t.ex. 10 år men en bestående trend över 30 år är naturligtvis önskvärd.

Ett första myrsteg är att inse att väder och klimat förändras jämfört med ”förr”. Utan den insikten är alla resonemang om orsaker fullständigt meningslösa.

---

*) Självklart ska jämförelser göras mellan samma tidpunkter under olika år.