Arktis som Norra halvklotets AC under sommaren.

Avsmältningen av Arktis ismassa beskrivs vanligen och korrekt i termer av hur mycket värmeenergi som krävs. Jag funderar på hur den fungerar som luftkonditionering under sommaren i våra trakter. Läs eller skumma igenom citatet nedan så blir det lättare att följa mitt resonemang.

It takes energy to melt sea ice. How much energy? The energy required to melt the 16,400 Km3 of ice that are lost every year (1979-2010 average) from April to September as part of the natural annual cycle is about 5 x 1021 Joules. For comparison, the U.S. Energy consumption for 2009 (www.eia.gov/totalenergy) was about 1 x 1020 J. So it takes about the 50 times the annual U.S. energy consumption to melt this much ice every year. This energy comes from the change in the distribution of solar radiation as the earth rotates around the sun.

To melt the additional 280 km3 of sea ice, the amount we have have been losing on an annual basis based on PIOMAS calculations, it takes roughly 8.6 x 1019 J or 86% of U.S. energy consumption.

http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/
Under perioden 1980 – 2020 (40 år) sjönk isvolymen från 25.000 km3 till 13.000 km3. I citatet ovan utgår man från 280 km3 per år.

Isen i Arktis omsätts säsongmässigt, 16,400 km3 smälter och nästan allt återfryser varje år. ‘Nästan’ är ett försiktigt ord, i siffror blir underskottet i genomsnitt 280 km3 per år. Det motsvarar värmeenergin 8.6 x 1019 J [1] eller 86% of USA:s årliga energiförbrukning.

Runt Jorden på cirka 10 km höjd rör sig jetströmmar i hög hastighet. De fungerar ungefär som de luftslussar varuhusen tidigare använde i entréerna när det var kallt. Jetströmmen skiljer polarkyla från värme närmare ekvatorn. En del av temperaturskillnaden utgör också dess drivkraft, Corioliseffekten [2] gör att jetströmmen rör sig i huvudsak tvärs mot tryckdifferensen.

Skärmbilden är tagen 210731 strax efter 14.00. Länken visar hur det ser ut när du klickar på den. Grafiken gäller på den höjd där lufttrycket är ungefär 1/4 av det vid havsytan, cirka 10-11 km upp. https://earth.nullschool.net/#2021/07/31/0300Z/wind/isobaric/250hPa/orthographic=4.15,87.44,393/loc=7.543,51.565

När temperaturskillnaden minskar gör drivet det också. Det blir lite som att cykla långsamt, man vinglar medan jetströmmen bildar vågor, meandrar. Ibland kommer jetströmmen i resonans med sig själv runt Jorden och vågorna ‘fastnar’. Vädret kan då bli väldigt stabilt under lång tid, likt den hetta och torka som hemsökt den amerikanska västkusten de senaste veckorna.

Då ‘sommaruttagen‘ överstiger ‘vinterinsättningarna‘ minskar på sikt den Arktiska köldreserven, polarjetströmmen påverkas negativt. Det ökar sannolikheten för låsningar i vädersystemen och vi (Jorden) upplever oftare extremare väder i form av hetta, torka, köld, vindar och regn. Lite som vädret varit sedan årsskiftet.


[1] 1 Joule (J) motsvarar 1 Ws (1Watt under 1 sekund). För den som är van vid kalorier (egentligen kcal, alltså 1000 cal) i samband med mat så motsvarar de 4184 J

[2] ”Luften inuti högtryckssystem roterar i en sådan riktning att corioliskraften riktas radiellt inåt och nästan balanseras av den utåt radiellt riktade tryckgradienten. Som ett resultat, färdas luften medurs runt högtryck på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet. Luft inuti lågtryckssystem roterar i motsatt riktning, så att corioliskraften är riktad radiellt utåt och nästan balanserar en inåt radiellt riktad tryckgradient.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Corioliseffekten

Vattenomsättningen blir allt snabbare

Varm luft kan [1] innehålla mer vatten som vattenånga och moln samtidigt som avdunstning från vatten, mark och växter ökar av värme.

Water cycle of the Earth’s surface, showing the individual components of transpiration and evaporation that make up evapotranspiration. Other closely related processes shown are runoff and groundwater recharge.

The rate at which plants and the land surface release moisture into the air has increased on a global scale between 2003 and 2019. These processes are collectively known as evapotranspiration, and a new NASA study [1] has calculated its increase by using observations from gravity satellites.

https://www.nasa.gov/feature/jpl/satellites-show-how-earth-s-water-cycle-is-ramping-up-as-climate-warms

Via satellitdata som samlats in under 17 år har forskare från NASA konstaterat att evapotranspirationen (omsättning av vatten via avdunstning från ytor och växter) är upp emot dubbelt större än tidigare uppskattningar.

“Our study found that evapotranspiration has increased by about 10% since 2003, which is more than previously estimated, and is mostly due to warming temperatures,” said Madeleine Pascolini-Campbell, a postdoctoral researcher at NASA’s Jet Propulsion Laboratory in Southern California, who led the study. “We hope that this information about the water cycle will help to better inform the development and validation of climate models.”

Med ökande temperaturer och avdunstning från mark, vatten och växter kommer allt mer vatten att finnas i atmosfären och dess rörelseenergi stiger avsevärt när det blåser. Där det redan finns ett underskott av vatten kommer torka att förvärras. Vattenånga i atmosfären reflekterar delar av Jordens utgående värmestrålning som i sin tur höjer temperaturen.

To get a global estimate of how evapotranspiration is changing, researchers found a new way to leverage data collected by the pair of Gravity Recovery and Climate Experiment (GRACE) [3] satellites that operated from 2002 to 2017, and the successor pair, GRACE Follow-On, that launched in 2018. The GRACE mission was launched by NASA and the German Aerospace Center (DLR), and GRACE-FO is a partnership between NASA and German Research Centre for Geosciences (GFZ).

Because water has mass and therefore contributes to the Earth’s gravity signal, these spacecraft are exquisitely sensitive to the movement of water around the world, from tracking changes in ice sheets to water stored on land to variations in ocean mass. Seeing an opportunity, the researchers studied the 17-year dataset from GRACE and GRACE-FO to see if it was possible to tease out the gravitational signal associated with the movement of water by evapotranspiration.

“With the combined record of GRACE and GRACE-FO, we now have a long-enough observational record to be able to monitor these critical signs of global change,” said JT Reager, a JPL scientist and an investigator on the study. “When the gravity signal decreases, it means the land is losing water. Some of that loss is through rivers flowing back into the oceans, but the rest of it goes up into the atmosphere as evapotranspiration.”

Med data från dessa ytterst känsliga satelliter fann man att evapotranspirationen ökade från 405 mm/år 2003 till 444 mm/år 2019, en ökning med 2.30±0.5 mm/år.

“For years, we’ve been looking for a way to measure gross changes in the global water cycle, and finally we’ve found it,” said Reager. “The magnitude of the evapotranspiration increases really surprised us: This is a sizable signal indicating our planet’s water cycle is changing.”


[1] Att värme ökar luftens kapacitet att innehålla vattenånga innebär inte att den gör det.

[2] The study, titled: “A 10% increase in global land evapotranspiration from 2003 to 2019,” was published May 26 in Nature. In addition to JPL, NASA’s Goddard Space Flight Center, in Greenbelt, Maryland, contributed to this research.

[3] Tidigare om GRACE: https://urminsynvinkel.com/2019/05/31/hur-mater-man-jordens-gravitation-med-satelliter/

Översvämningarna i Tyskland

Over the past several weeks, Germany has experienced a roller coaster ride of high temperatures and dryness followed by episodes of heavy precipitation.

On Wednesday and Thursday, that phenomenon was punctuated by catastrophic flooding in multiple regions across western Germany and neighboring countries. Experts say such extreme weather used to happen once in a generation but may happen more frequently in the future — and with more intensity — a sign that climate change is impacting our lives.

https://www.dw.com/en/is-climate-change-fueling-floods-in-germany/a-58282637
Bilden från den länkade artikeln

Väder händer lokalt/regionalt och i det korta tidsperspektivet timmar – dagar/veckor. Allt väder beror av energiflöden i atmosfär och vatten, särskilt tydligt märkbart vid katastrofer likt de som drabbat Tyskland de senaste dagarna. Ju mer energi i form av värme som ska skyfflas runt i Jordens atmosfär och hav innan det slutligen lagras, dess intensivare väder.

Väder beror av långsiktigt klimat. Numera anses 30 år eller mer nödvändigt för att bedöma om klimatet förändras. Märk väl att det gäller i båda riktningar, både uppvärmning och avkylning.

”This is the new normal,” said Johannes Quaas, a meteorologist at Leipzig University in eastern Germany. ”Climate change is also changing the definition of normal weather. We are slowly approaching a new normal that includes different rainfall patterns.”

När atmosfärens temperatur stiger 1° ökar dess kapacitet att innehålla vatten med 7%. 2° innebär 14,5% och 3° 22,5% mer. Detta förutsätter att det finns hav, sjöar, vattendrag, växtlighet eller annat som kan bidra. Moln är vatten, just på gränsen av atmosfärens förmåga på den höjden. Regnar eller snöar det har den överskridits.

Two weeks before the flood, research done by a group of scientists in the United Kingdom found that global warming will increase the likelihood of intense rainstorms across Europe. The study suggests that, due to reduced temperature differential between the poles and tropics, storms move slower than they did in past summers. That could lead to heavy rainfall in one particular area, and also raise the risk of flash floods.

Min markering

Ökande koncentrationer av koldioxid => grönare värld?

En del klimatstrutsar (huvudet i sanden) kallar koldioxid för ”livets gas”. Påståendet att mer CO2 i atmosfären bara är till fördel är felaktigt på flera plan, ett väldigt rakt på sak [1], andra [2] kräver mer att greppa.

Too Much CO2 Has an Unnerving Effect on The World’s Trees, New Study Finds. Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday. (20200909)

https://www.sciencealert.com/too-much-co2-makes-trees-live-fast-and-die-young-says-study

Keelingkurvan från Mauna Loa på en av Hawaiiöarna visar en säsongsberoende hackighet och är ständigt högre år från år. Från 1995 och framåt böjer den dessutom uppåt vilket visar att atmosfärens innehåll av koldioxid ökar i stigande takt.

Uppgången (oktober – april) beror på nettoutsläpp av koldioxid medan nedgången som börjar i maj och pågår till slutet av september är norra halvklotets växtsäsong med ett nettoupptag. Tyvärr når de inte ifatt utsläppen säsongen, därav den ständigt stigande och accelererande trenden.

But in the study, led by England’s Leeds University and published in the journal Nature Communications, they warned that this faster growth was also linked to trees dying younger – suggesting increases in the role of forests as carbon storage may be ”short lived”.

The researchers examined more than 200,000 tree-ring records from tree species across the globe and found that trade-offs between growth and lifespans occurred in almost all of them, including tropical trees.

Lev fort, dö ung?

Trees that grow quickly die younger, risking a release of carbon dioxide that challenges forecasts that forests will continue to be a ”sink” for planet-warming emissions, scientists said Tuesday.


[1] Allt annat lika, ju mer koldioxid som finns från marken och uppåt dess varmare blir det. Det är den enklaste, ändå tycks det stört omöjligt att ta till sig för klimatstrutsarna. Oavsett om du accepterar klimatgaser eller förkastar dem, fundera till dess du tar en informerad och logisk ställning.

[2] Beroende på värme och vattentillgång finns tre olika metoder för växter att bearbeta ljus, vatten och CO2 för att utvinna och lagra energi i form av monosackarider för eget bruk. De kallas C3, C4 och CAM och min plan är att skriva något om dem framöver.

Har du förslag på faktorer som påverkar Jordens klimategenskaper?

Vi kan inte -veta- vad som förorsakar ett visst väder.” är en vanlig kommentar från väl insatta i ämnen som väder och klimat. De är väldigt noga med att användningen av ordet veta för med sig ett stort ansvar.

Klimatstrutsar, å andra sidan, lider inte av sådana kunskapsberoende begränsningar. ”Vädret har alltid varierat och människan har -inget- inflytande.

  • Solen är vår yttre energikälla vars flöde (TSI) i genomsnitt är anmärkningsvärt likformigt. [1] [2]
  • Jorden är en ”mottagare” vars egenskaper varierar, både i korta och långa perspektiv.
  • Rotationen ger dygnsvariationer och exponerar olika delar av ytan för energflöde, både in och ut.
  • Moln och snö reflekterar solljus [3] medan mark och hav absorberar.
  • Jordaxeln lutar cirka 23.5° mot banplanet vilket är huvudorsaken till årstidsväxlingarna.
  • Jordens bana är något elliptisk vilket gör att avståndet till Solen varierar, det är som minst i början av Januari vilket bidrar till ett förhållandevis milt vinterklimat norr om ekvatorn. Södra halvklotet upplever vinter ett halvår senare när Jorden är som längst från Solen.

Dessa och många fler faktorer bidrar till en ojämn uppvärmning av jordytan, något som utjämnas av havsströmmar, vindar, atmosfärens fuktighet och annat.

Kombinera alternativ från rutan och följ hur vädret ser ut just nu. Vrid och vänd på klotet, zooma in och peka på en plats för att se detaljer. Länk här under.

https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-355.76,61.16,305

Ju mer energi Jorden sparar på sig dess häftigare blir energiflöden i form av väder, lägg gärna några minuter av din dag på denna artikel:

Climate simulations may not accurately capture what really happens during extreme heat waves. “Climate science has been a bit complacent” about simulating heat waves, assuming that heat wave temperatures would increase linearly along with rising global temperatures, Otto said. But now, Earth’s climate system may have entered a new state in which other climatic factors, such as drier soils or changes to jet stream circulation, are exacerbating the heat in more difficult-to-predict, less linear ways.

https://www.sciencenews.org/article/human-driven-climate-change-pacific-northwest-heat-wave-temperatures

[1] I genomsnitt cirka 1361 W/m² med en variation på någon W upp och ner beroende på Solens magnetfält som resulterar i antal solfläckar.

[2] Solfläckar bildas när och där magnetflödet bryter igenom ytan. Där hindras lokalt värmeflödet och temperaturen sjunker bortåt 2000°, ytan mörknar avsevärt. Energiproduktionen inne i Solen förändras inte nämnvärt under solfläckscykler (cirka 11 år) men strålningen ändrar karaktär. Runt de mörka fläckarna bryter istället intensiv UV-strålning igenom och kompenserar för det minskade värmeflödet.

[3] Reflektionen kallas albedo och anger hur stor andel av inkommande strålning som reflekteras. Albedo för moln och snö närmar sig 1.

Utnyttja fantasi för att så tvivel

Klimatförändringarnas många effekter är tydligt märkbara och knappt ens de högljuddaste debattörerna [1] förnekar längre att de sker. Den nya taktiken är istället att utnyttja lättpåverkades fantasi för att så tvivel.

The COLD TIMES are returning, the mid-latitudes are REFREEZING, in line with the great conjunction, historically low solar activity, cloud-nucleating Cosmic Rays, and a meridional jet stream flow (among other forcings).

Both NOAA and NASA appear to agree, if you read between the lines, …

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/ [2]

Läs detta några gånger till dess du greppar att man också använder appear (verkar/förefaller) och if you read between the lines (läser mellan raderna). Det fungerar dåligt på den analytiske läsaren men kanske på den okritiske.

Atmosfären delas in i olika skikt, se bilden. Detta inlägg koncentreras på Mesosfären, 50 – 80 kilometer upp. Där är luften så tunn att inte ens väderballonger når upp men tillräcklig för att inkommande meteoroider samt satelliter ska förgasas av friktionsvärmen.

https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

En sammanfattning i fem punkter inleder studietexten.

•Dynamical influences rival solar variability in the mesosphere.

•The linear trend in temperature is negative, but turns positive near the mesopause.

•Mesosphere is cooling at 1–2 K [3] per decade due to greenhouse gas increases.

•First observational confirmation of a shrinking mesosphere.

•The rate of mesospheric shrinking is 150–200 m per decade.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364682621001085
  • #1 Mesosfärens dynamik utmanar Solens varierande aktivitet.
  • #2 Trenden är att temperaturen i mesosfären sjunker men nära mesopausen (den övre gränsen) stiger den.
  • #3 Mesosfärens avkylning om 1-2 grader per årtionde beror på ökningen av växthusgaser!
  • #4 Att mesosfärens krymper bekräftas med Sounding Rockets. [4]
  • #5 Den observerade krympningen av mesosfären fortskrider med 150-200 meter per årtionde.

Detta blir kanske lättare att förstå med ett exempel; Antag att du sveper om dig en filt (växthusgaser) som skydd mot kyla. Bara för att du är nyfiken mäter du temperaturen med en precisionstermometer utanför filten (temperaturen i mesosfären). Lägg sedan till en filt (mer sammanlagd växthuseffekt) och gör om mätningen på samma sätt. Jag blir förvånad om inte den nya mätningen blir något lägre med fler isolerande filtar (mer växthusgaser) som hindrar utflödet av värmen, hur tänker du?

Crucially, these decreasing temperatures in the upper atmosphere are beginning to penetrate the lower atmospheric layers (such as the troposphere–where us humans reside) — a fact NASA is sidestepping.

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/

Störst mängd värmeenergi från Solen lagras i haven (90%) och i atmosfären (10%). När den värmen isoleras från att lämna Jorden genom växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan, kväveoxid och andra gaser med tre eller fler atomer dess mindre hamnar högre upp vilket gör den övre troposfären och uppåt kallare. Skribenten på electroverse inser nog det, däremot är det i dennes intresse att undertrycka dessa uppenbara fakta för att så tvivel hos vissa läsare.


[1] Detta gäller inte de som bara papegojar vidare utan förstå eller ens läsa.

[2] Electroverse driver ”klimatförnekelse”, i detta fall genom att hänvisa till en seriös studie från NASA, förlita sig på läsarnas fantasi (”It’s a runaway train from here. Next stop, Little Ice Age…”) och att de inte läser eller förstår det bittersta av studien. https://mediabiasfactcheck.com/electroverse/

[3] I vetenskapliga sammanhang anges temperaturen i Kelvin (K), skalan har samma indelning som Celsius men börjar vid absoluta nollpunkten (0K) och räknas sedan positivt. Temperatur mäter atomers och molekylers medelhastigheter och är i sig inget mått på energi, först när man vet partiklars massa kan man ange den temperaturberoende energin.

[4] Numera används s.k. sounding rockets där sounding ska tolkas som sondera, inte något med ljud. Dessa raketer kan nå mycket högt men utan att gå i omloppsbana, de återvänder till Jorden via fallskärm efter 5 – 30 minuter och samlar då mätdata. https://en.wikipedia.org/wiki/Sounding_rocket

Global ökning av exergi under 2020

Covid-19 har medfört mindre koldioxidutsläpp under det gångna året men de nivåer vi redan nått ger ingen väsentlig dämpning av Jordens energiupptag. [1]

Housebound by a pandemic, humanity slowed its emissions of greenhouse gases in 2020. But Earth paid little heed: Temperatures last year tied the modern record, climate scientists reported today. Overall, the planet was about 1.25°C warmer than in preindustrial times, according to jointly reported assessments from NASA, the U.K. Met Office, and other institutions.

Källa: https://www.sciencemag.org/news/2021/01/global-temperatures-2020-tied-record-highs

Väder beror i huvudsak av relativt kortsiktiga [2] energiomlagringar i vatten, främst i hav och is men även det som finns i atmosfären. Av allt vatten som finns på jorden befinner sig cirka 0,001 % i atmosfären. Sammantaget knappt 13000 km³, men skulle allt samlas till ett skikt som täcker hela Jordens yta blir det bara cirka 2.5 cm tjockt! Se tidigare inlägg: https://urminsynvinkel.com/2021/06/26/jordens-samlade-energi-okar/

Ökningen av världshavens energi motsvarar 5-6 atombomber av Hiroshimastorlek per sekund 24/7/52 (varje timme, 7 dagar i veckan, 52 veckor per år!)

Temperaturförändring, lagring och transport av energi i atmosfären är kraftigt beroende av dess vatteninnehåll. Om du vistats ett dygn i eller nära en öken så vet du säkert hur fort och högt temperaturen stiger när solen går upp och hur kallt det kan bli under natten. Det beror på ökenatmosfärens ringa mängd vatten.

Större delen av vattnet som befinner sig i atmosfären är i gasform, det vill säga vattenånga, och 99% av detta vatten befinner sig i troposfären det vill säga under cirka tio km höjd.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnet-i-atmosfaren-1.31841

Jämfört med en ordinär prydnadsjordglob motsvarar troposfären inte mer än ett par-tre lager fernissa. (10 km jämfört med Jordens radie som är 6371 kilometer, 0,157%) Det är i detta tunna skikt majoriteten av allt väder utspelar sig. Men jämfört med haven är vattenmängden och därmed energiinnehållet ringa.


[1] Märk väl att jag anser att Jordens upplagring av energi är viktigare förhöjda temperaturer.

[2] Det är kutym att se trender över 30 år eller mer som beroende av klimat, kortare än så räknas mer som mer eller mindre tillfälliga väderförändringar.

Global heating pushes tropical regions towards limits of human livability

Rising heat and humidity threatening to plunge much of the world’s population into potentially lethal conditions, study finds

Källa: https://amp.theguardian.com/science/2021/mar/08/global-heating-tropical-regions-human-livability

Klimatförändringen illustreras ofta som en global medeltemperaturökning. För närvarande är målet att hålla den under 1.5° men mycket talar för att den målsättningen spricker, +2° känns sannolikare men det är ändå ingen övre gräns. ”Två grader extra är väl inget att bry sig om, det är vad vi behöver för att vädret i Sverige ska bli uthärdligt!”

The climate crisis is pushing the planet’s tropical regions towards the limits of human livability, with rising heat and humidity threatening to plunge much of the world’s population into potentially lethal conditions, new research has found.‘It is the question of the century’: will tech solve the climate crisis – or make it worse?

Den som viftar bort problemet med de orden inser knappast att det är fråga om en medeltemperatur mätt över hela Jordklotet. Temperaturen i haven (blå kurvan, 71% av Jordytan) stiger jämförelsevis måttligt vilket gör att atmosfärstemperaturerna (röd kurva) stiger klart mer än den globala medeltemperaturen (gröna kurvan).

Should governments fail to curb global heating to 1.5C above the pre-industrial era, areas in the tropical band that stretches either side of the equator risk changing into a new environment that will hit “the limit of human adaptation”, the study warns.

Människans förmåga att reglera kroppstemperaturen till nivåer som går att överleva minskar drastiskt vid temperaturer över 35° om luftfuktigheten samtidigt är hög.

27 olika sätt att dö av värme: https://urminsynvinkel.com/2019/07/17/27-satt-att-do-av-varme/

The global number of potentially fatal humidity and heat events doubled between 1979 and 2017, research has determined, with the coming decades set to see as many as 3 billion people pushed beyond the historical range of temperature that humans have survived and prospered in over the past 6,000 years.

Jordens samlade energi ökar

Data i bilden visar avvikelser (anomalies) i temperatur från 1951 – 1980. Den taggiga kurvan visar årliga vädervariationer, energiförändringarna sprids inte jämnt och omedelbart. Den heldragna linjen visar trenden under betydligt längre tid och visar långsiktiga klimatförändringar.

Temperatur är ett mått som ligger nära till hands. Vi kan lätt mäta, registrera och känna hur den varierar men temperatur i luften representerar en bråkdel av energi jämfört med samma temperatur i vatten. Bättre vore om anomalier i temperatur över land och i hav redovisas var för sig.

Havsströmmar blandar om vatten och utjämnar temperaturskillnader. Ytvatten påverkar temperaturen tydligt ner till cirka 700 meters djup men skillnader mäts ända ner till 2000 meter under ytan. Anomalier på tiondels grader i vatten innebär en enorm skillnad i värmeenergi, mångfalt den i en motsvarande atmosfärsvolym. Vatten i atmosfären är dess dominerande energibärare.

Ett annat sätt att få en uppfattning om denna mängd vatten (i atmosfären) vore att förvandla om det till ett vattenskikt som jämnt fördelades ovanpå hela jordens yta. Detta vattenskikt skulle då bli cirka 2,5 cm tjockt.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnet-i-atmosfaren-1.31841

Vattenmängd och därmed värmeenergi i atmosfären ska jämföras med det som finns i haven. Det är uppenbart att haven både tar upp och lagrar avsevärda mängder energi trots att temperaturvariationerna är små.

https://www.theguardian.com/world/2020/oct/22/alarm-as-arctic-sea-ice-not-yet-freezing-at-latest-date-on-record


Källa: https://data.giss.nasa.gov/gistemp/

Atmosfärens syre

Då och då klipps och klistras texter om ”livets gas”. Den man syftar på är CO2, koldioxid. Du kan följa dess säsongsvariation och långsiktiga ökning i en kurva som du antagligen känner igen.

Här en graf med liknande sågtänder men lutningen är åtabak [1]. Den anger atmosfärens säsongs– och långtidsvariation av syre.

Gå till källan så ser du mer detaljer. De lägsta värdena inträffar regelmässigt efter varje årsskifte. De högsta återfinns i slutet av norra halvklotets växtsäsong. Källa: https://www.oxygenlevels.org/#sources

De båda kurvorna kompletterar varandra på ett logiskt sätt. Syre vi andas binds gradvis till koldioxid.


[1] Åtabak är ett dialektalt ord från mina hemtrakter, betyder ungefär fel- eller omvänt. Ex: ”Du har tagit på strumpan åtabak”.