J.P. Morgan: Risky business – the climate and the macroeconomy

# Climate change is a slow-moving process, but it is no less danger-
ous for that. It is likely to be one of the key defining features of the
coming decades. The longer action is delayed the more costly it will
be to deal with the issues. Moreover, a delayed policy response
opens us up to potentially catastrophic outcomes, which might be
impossible to reverse.
# This report examines climate change in three sections: the mechan-
ics of climate change; the impact of climate change; and the re-
sponse to climate change.
# The mechanics of climate change considers the journey from hu-
man activity to CO2 emissions, from CO2 emissions to atmospheric
CO2 concentrations, from atmospheric CO2 concentrations to the
global temperature and from the global temperature to the global
climate. The climate system is complex, non-linear and dynamic.
There is considerable inertia in the system so that emissions in the
coming decades will continue to affect the climate for centuries to
come in a way that is likely to be irreversible. Uncertainty is en-
demic, not just about modal effects but also about the shape of the
probability distributions, especially how fat the tails are.
# The impact of climate change is broad based covering GDP, the
capital stock, health, mortality, water stress, famine, displacement,
migration, political stress, conflict, biodiversity and species surviv-
al. Uncertainty is endemic here as well, trying to evaluate the im-
pact of a climate that the earth hasn’t seen for many millions of
years. Empirical estimates based on the variability of the climate in
recent decades likely massively underestimate the effects.
# The response to climate change should be motivated not only by
central estimates of outcomes but also by the likelihood of extreme
events (from the tails of the probability distribution). We cannot
rule out catastrophic outcomes where human life as we know it is
threatened.
# To contain the change in the climate, global net emissions need to
reach zero by the second half of this century. Although much is
happening at the micro level, it is hard to envisage enough change
taking place at the macro level without a global carbon tax.
# But, this is not going to happen anytime soon. Developed econo-
mies, who are responsible for most of the cumulative emissions,
worry about competitiveness and jobs. Meanwhile, Emerging and
Developing economies, who are responsible for much less of the
cumulative emissions, still see carbon intensive activity as a way of
raising living standards. It is a global problem but no global solu-
tion is in sight.

Rapporten, daterad 14/2 2020, är på 20 späckade sidor, detta är en sammanfattande inledning. Den inte officiellt publicerad utan avsedd för investmentbankens kunder. Sök på ”Risky business the climate and the macroeconomy

Investmentbanken J.P. Morgan informerar

J.P. Morgan är en gigant i bankvärlden [1]. De förvaltar enorma kapital och med tanke på gångna händelser vill de inte utsätta sina kunder för framtida förlustrisker utöver de kalkylerade.

Jo, datorrösten stör mig också, men återger en rimlig sammanfattning av 20 späckade sidor. Rapporten är inte officiell utan avsedd för investerare. Prova att söka på ”Risky business: the climate and the macroeconomy”.

Då den är minst sagt faktaspäckad kommer jag framöver att referera och kommentera den portionsvis.

Jag tänker inte diskutera deras etik eller moral.


[1] https://en.wikipedia.org/wiki/JPMorgan_Chase

Problem uppstår när vetenskapligt välmotiverad konsensus…

…vägs mot mängder av illa motiverade åsikter, om än mångordiga.

Enligt ett tidigare inlägg är det i runda tal 8 av 100 i Sverige som ifrågasätter/förnekar klimatförändringar och människors ansvar för dem. Deras högljudda företrädare på facebook och andra media ger emellertid intryck av att de är talrikare än så, något som ger mig associationer till Vuvuzelor [1]


[1] Vuvuzelorna har blivit kritiserade bland annat för att de kan orsaka hörselskador, men också för att vara en säkerhetsrisk när åskådarna får svårt att höra säkerhetsmeddelanden i högtalarsystemen, och till och med för att öka risken för spridning av förkylnings- och influensabaciller och virus i en större omfattning än hosta och skrik.

Varför är inte forskare överens?

Inom varje forskningsfält som utvecklas finns interna diskussioner om vad som är fel väg eller i vart fall minst fel att följa. Lekmän av olika slag tycks tro att man i första hand debatterar om vad som är ‘rätt och sant’.

Tyvärr, så enkelt är det inte. Forskare inom det jag vill kalla ‘hårda vetenskaper’ [1] vet mycket väl att det bästa man kan göra är att förkasta hypoteser och teorier som är fel. Genom att ständigt förkasta felaktigheter ringar man in det obevisbara, det som logiker kallar sant. [2]

Disagreement is part of the business of science. Whenever scientists get together they find themselves discussing the latest results and more likely than not they will part ways disagreeing on whether the results are trustworthy, or if they are trustworthy whether they are important, or if important what they imply for existing consensus, and what needs to be done next.

http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange1/01_2.shtml

Såvitt jag hört beskrivas kan det ibland gå hett till vid forskarmöten men många diskussioner är mer av typen ‘…står det nedtill på en högersida eller överst på nästa?’ Dock är det sådana som tillsammans kan förfina hypoteser och teorier.

On the other hand, there are things scientists agree on, and these opinions are called the consensus. It is valuable to know what the consensus is, but it is also true that consensus is still no more than an opinion, albeit an opinion shared by the great majority of knowledgeable people.

En vanlig taktik bland de som kritiserar rådande klimatforskning är att fokusera på små skillnader mellan forskare snarare än att försöka ifrågasätta kärnan, deras gemensamma konsensus. Det senare fordrar nämligen kompetens som kritiker normalt inte besitter.


[1] Till hårda vetenskaper räknar jag de där man använder logik, gör observationer och mätningar. De senare ska vara möjliga att upprepa och belägga, helst med olika metoder och oberoende av hänsyn till rådande politik. Ett praktexempel på politiskt beroende var Lysenkoismen under Stalin och senare. I länken finns referenser till ytterligare pseudovetenskap. Utförligare: https://en.wikipedia.org/wiki/Lysenkoism

[2] Så finns resultatinriktad forskning av väsentligt ‘mjukare’ slag. Dit hör t.ex. läkemedelsforskning där man söker preparat som ger en önskad effekt med tolererbara oönskade effekter. Det är forskning med målet är att vara ganska nöjd med sina resultat. Tråkiga exempel finns det gott om, ta bantningsmedlet Amfetamin. Sömnmedlet Talidomid, särskilt riktat till gravida kvinnor, visade sig extremt problematiskt. Jag väljer att inte länka, vet du inte vad de är så är det ett utmärkt läge att öva efterforskning.

Om skolan misslyckas

Astrofysikern Neil De Grasse Tyson ger i videon exempel på varför åsikten att Jorden är platt är absurd och menar att spridningen av sådant beror på skolans misslyckande.

Majoriteten skrattar nog åt plattjordare men en del är beredda att omfatta annat som passar in i egna förförståelser (fördomar). De kan ursprungligen bero på skolans misslyckande och/eller vara resultat av att omgivningens tryck överstiger egen bildning eller motståndskraft.

Sådant är som virus, saknar egen livskraft men invaderar och sprids via de vars mentala immunförsvar försvagats. Det finns hur många sådana ‘virus’ som helst, en del allvarliga, andra exempel i länken nedan är rätt harmlösa givet att de inte ersätter en fungerande behandling. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_forms_of_alternative_medicine

Grundläggande skolgång i kombination med fortsatt nyfikenhet parad med källkritik och motståndskraft mot grupptryck är verksamma motmedel.

Vad hände i slutet på 90-talet?

Zachary Labe vid UCI, University of California Irvine, ställer samman ett antal animerade grafer om arktiska förhållanden. Bilden nedan visar en av tretton i länken. Han redovisar sina källor på varje bild.

Vänster visar isutbredning och höger dess volym

Källa: https://sites.uci.edu/zlabe/arctic-sea-ice-figures/

De som ifrågasätter klimatvetenskap hävdar ofta att ‘… 1998 tog den globala uppvärmningen en paus (hiatus) på flera år…’.

Ungefär vid samma tid gjorde havsisen rejäla djupdykningar både i utbredning och volym. Jag vet inte bakgrunden till varför det inträffade men för att smälta ungefär 6000 km3 is går det åt avsevärd värmeenergi. Sannolikt åstadkom det temporär avmattning i global uppvärmning som ifrågasättarna gärna hänvisar till.

Länder med flest klimatförnekare

– Varför ska en liten prick på jorden som heter Norge alltid vara bäst i världen? Jag tycker att det räcker nu, säger 68-åringen till nyhetskanalen.

Även om han ser att klimatet förändras tror han inte att människor har bidragit till någon påverkan, och han anser att Norge ska dra sig ur Parisavtalet.

– Alla andra klimatavtal bör också skrotas. De kan föra klimatdebatten i de länder som faktiskt förorenar. Vi förorenar inte alls i lilla Norge, fortsätter han.

Källa: https://www.expressen.se/nyheter/klimat/lista-landerna-med-flest-klimatfornekare-/

Vi förorenar inte alls i lilla Norge…” Genom att ta upp olja ur havsbotten tillhör norrmännen riktigt framstående utsläppare av fossilt bränsle. Att sälja vidare för andra att bränna minskar inte deras ansvar. Absurt nog ger det dem pengar nog att köpa svindyra Tesla och leka att de tar miljöansvar.

Andel som svarat att människor inte påverkar klimatet, eller att klimatet inte förändras alls.

USA: 15 procent

Saudiarabien: 12 procent

Norge: 10 procent

Australien: 10 procent

Egypten: 10 procent

Förenade arabemiraten: 8 procent

Finland: 8 procent

Sverige: 8 procent

Tyskland: 7 procent

Frankrike: 7 procent

Källa: Yougov.

Över 30 000 personer har svarat i den internationella undersökningen. Från Sverige handlar det om 1 009 respondenter.

Atmosfärisk koldioxid i gångna tider

Om vi går tillbaka i tiden kan vi finna högre koldioxidhalter i atmosfären än de nuvarande. RCO2 till vänster är antalet multipler av 300 ppm. Ungefär 220 miljoner år sedan var värdet cirka 1500 ppm och har sedan sjunkit fram till förindustriell tid. Både tidsskalan och felmarginalerna gör värdena osäkra.

Vill man studera effekter av >6000 ppm (>20 RCO2) så finns de 450 – 530 miljoner år tillbaka.

Hur var livsbetingelserna ur mänsklig synvinkel under de tiderna, någon som vill berätta?

History of Atmospheric CO2 through geological time (past 550 million years: from Berner, Science, 1997). The parameter RCO2 is defined as the ratio of the mass of CO2 in the atmosphere at some time in the past to that at present (with a pre-industrial value of 300 parts per million). The heavier line joining small squares represents the best estimate of past atmospheric CO2 levels based on geochemical modeling and updated to have the effect of land plants on weathering introduced 380 to 350 million years ago. The shaded area encloses the approximate range of error of the modeling based on sensitivity analysis. Vertical bars represent independent estimates of CO2 level based on the study of ancient soils.

Källa: http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange2/07_1.shtml