Permafrost, a perpetually frozen layer under the seasonally thawed surface layer of the ground, affects 18 million square kilometers at high latitudes or one quarter of all the exposed land in the Northern Hemisphere. Current estimates predict permafrost contains an estimated 1,500 petagrams of carbon, which is equivalent to 1.5 trillion metric tons of carbon.

Kolet är i form av metan bundet i is samt biologiskt kol (djur- och växtrester) som anaeroba [1] bakterier producerar metangas av när temperaturen så tillåter.

https://www.colorado.edu/today/2020/02/03/arctic-permafrost-thaw-plays-greater-role-climate-change-previously-estimated

Permafrost contains rocks, soil, sand, and in some cases, pockets of pure ground ice. It stores on average twice as much carbon as is in the atmosphere because it stores the remains of life that once flourished in the Arctic, including dead plants, animal and microbes. This matter, which never fully decomposed, has been locked away in Earth’s refrigerator for thousands of years. 

Metan oxideras till koldioxid och vatten i atmosfären, endera snabbt genom förbränning eller långsamt genom att de enskilda molekylerna så sakta ‘nöts ner’ av atmosfärens syre.

Nyutsläppt metangas har strax över 80 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid. Över en mänsklig livstid minskar potentialen till 10-20 gånger men aldrig under koldioxidens som är slutstationen.

A massive thaw slump on the Yedoma coast of the Bykovsky Peninsula is inspected by an Alfred Wegener Institute permafrost team. (Credit: Guido Grosse, Alfred Wegener Institute

“The impacts from abrupt thaw are not represented in any existing global model and our findings indicate that this could amplify the permafrost climate-carbon feedback by up to a factor of two, thereby exacerbating the problem of permissible emissions to stay below specific climate change targets,” said David Lawrence, of the National Center for Atmospheric Research (NCAR) and a coauthor of the study.

---

[1] Aeroba bakterier använder syre vid sin metabolism, anaeroba gör det inte. Av det skälet producerar aeroba bakterier CO₂ medan anaeroba gör CH₄ (metan)

Tänk dig en kub byggd av 100*100*100 = 1 000 000 ‘pixlar’. I den placerar vi gradvis in 100 – 411 andra pixlar, alltså 100 – 411 ppm.

Se hela animeringen: https://v.redd.it/oj9p2mxqqci41

Andelen koldioxid i atmosfären är tämligen lika oavsett höjd. Det innebär att det absoluta antalet koldioxidmolekyler i en liter luft nära marken är flerfalt högre än i den tunna luften på ‘flygmaskinshöjder’. En logisk konsekvens är då att största effekten av växthusgas sker redan på låg höjd.

När industraliseringen inleddes var andelen koldioxid cirka 285 ppm, nu runt 410 ppm. Ökningen är då (410 – 285) / 285 ≈ 44% relativt förindustriell tid. Hur förhåller sig ökningen som inte är antropogen (förorsakad av människor) till den nuvarande helheten och varifrån kommer den?

– Hela vår vardag, i skolan, i yrkeslivet, på fritiden, bygger på att vi tar del av andrahandskunskap. Vi kan inte göra egna undersökningar om allting. Vi måste hitta källor som det är rimligt att lita på.

Ett påstående kan bedömas utifrån två olika grunder. Antingen är du tillräckligt påläst i ämnet för att ha själv ha tillräckligt mycket kunskap för att avgöra om det stämmer eller inte. Men för var och en av oss är antalet ämnesområden där vi har den typen av fackkunskaper få. Särskilt i förhållande till alla de ämnesområden vi behöver förhålla oss till. Hur säkra är vaccin? Hur stor klimatpåverkan har vi människor? Hur snabbt sprider sig det nya viruset? Blir vi deprimerade av sociala medier? Fungerar porrfilter?

– Den som tvivlar på allt är inte kritiskt tänkande, utan konspirationsteoretiker. Vi är beroende av andra människors kunskap, säger Åsa Wikforss.

Men behovet av källtillit är inte bara ett resultat av ett allt större informationsutbud. En annan viktig faktor är enligt Åsa Wikforss medvetna desinformationskampanjer som riktar sig mot traditionella källor, som de traditionella medierna eller forskningsinstitutioner.

– Vi ser bland annat hur tvivel är en av vetenskapsmotståndarnas favoritstrategier. Den går inte ut på att direkt argumentera mot forskningsresultat, målet är istället att få folk att tvivla på forskare som källa. Bland annat utifrån konspirationsteorier om forskare med politiska agendor. Som till exempel att ”klimatforskare drivs av att införa socialism och stoppa kapitalismen”, säger hon och fortsätter:

– Men då har man inte förstått att forskningen är styrd av vetenskapliga metoder, och att det finns interngranskande mekanismer. När det blir konvergens i forskarsamhället så beror det ju på att de flesta forskningsresultat pekar åt samma håll, inte att alla forskare delar samma dolda agenda.

https://internetkunskap.se/article/5e428c2309a1de0004e6f3ca/darfor-behover-du-kalltillit

Metan är en mycket kraftfull växthusgas som över tid oxiderar till koldioxid. Som helt nyutsläppt är den drygt 80 gånger så potent, i ett hundraårigt perspektiv 20 gånger potentare än CO₂.

Genom att detaljstudera fördelningen av kolisotoper går det att skilja ut andelen med biologiskt ursprung från de med industriellt eller naturligt fossilt ursprung. De två senare har samma isotopavtryck och kan inte särskiljas. Genom att mäta metan i gasbubblor infrusna i glaciäris går det att fastställa det ofrånkomliga naturliga metanutsläppet från förindustriell tid från ‘slarvutsläpp’ under t.ex. olje- och kolutvinning.

Länktiteln andas hopp men samtidigt uppgivenhet då den bygger på att mänskligheten ska agera. Läs för att förstå.

https://www.nyteknik.se/industri/studie-positivt-med-industrins-metanutslapp-6988172

Om och när klimatförändringar sker kan vi anpassa oss. Det är en vanlig inställning bland ‘sitt-still-i-båten-människor’. Om en dyrt inköpt prestigestrandtomt eroderar bort är det inte värre än att acceptera förlusten och flytta huset.

Så finns det ju andra som redan lämnat startgroparna och sökt sig in i nya områden.

Granbarkborren är en av de för det svenska skogsbruket skadligaste insekterna Om angreppen är omfattande kan den döda stående gran, bland annat då den för med sig blånadssvampar som infekterar veden. Granbarkborren svärmar på försommaren, under maj-juni.

---

https://sv.wikipedia.org/wiki/Barkborrar och https://en.wikipedia.org/wiki/Bark_beetle

Termohalin [1] cirkulation driver delar havens storskaliga vattenströmmar. Lägg märke till att dessa korsar varandra på några ställen. Vanligen löper de varma (röda) nära ytan och de kalla längs djuprännor.

Strömmarna är långsamma [2] men breda och med stora tvärsnittsareor vilket innebär enorm vatten- och värmetransport.

TED-Ed Jennifer Verduin https://youtu.be/p4pWafuvdrY

---

[1] Termo syftar på värme och halin på salt.

[2] Enligt videon några få centimeter per sekund. En tänkt vattendroppe tar något tusental år för att göra en vända runt Jorden.

Bilden visar årliga medelavvikelser i temperatur för 2014 – 2019 På länken under finns data för 2020 (hittills) samt länk till övriga kartor från och med 2000. Ett enda år, 2010, har visat minusanomali.

Ett år, förutom 2010, har visat en lokal minusanomali (se länken). Vilket år och var inträffade det?

https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/karta/hittills-detta-ar/temperatur

Kartan visar hur mycket medeltemperaturen för perioden 1 januari till 16 februari 2020 avviker (i °C) från periodens normala medeltemperatur (medelvärdet 1961-1990). Analyserna bygger på observationer från cirka 200 stationer som dagligen rapporterar in temperaturer.

Under en geologisk grisblink om cirka 200 000 år [1] för 56 miljoner år sedan värmdes Jorden upp riktigt grundligt. Djur och växter som liknar de vi idag ser i tropikerna fanns nära och till och med på högre latituder än polcirklarna.

---

[1] Människan började evolvera mot sin nuvarande form för cirka 200 000 år (200 kyr) sedan och började sin spridning över Jorden 100 – 150 kyr senare. PETM pågick alltså ungefär så länge som människor i någon form funnits.

De tongivande ledarna är inte farligast, de går att hantera. Det är istället den aningslösa svansen som backar upp dem, oavsett de enskildas drivkraft. Den som inte duger till att förändra eller påverka kan finna mening i sitt liv genom att vara upprorisk.

https://www.dn.se/kultur-noje/bjorn-wiman-de-skiter-i-klimatet-det-ar-demokratin-de-vill-skada/

”Människor och djur kan anpassa sig till förändrade förutsättningar.”

Men om förutsättningarna ändras ‘hastigt’? De två schematiska näringskedjorna nedan ser rätt lika ut och ändar båda i isbjörnen. Vad kan gå fel?

En skillnad är att arctic copepods (arktiska hoppkräftor) och därmed även polar cod (polartorsk) har en annan fettsammansättning än atlantic cod. För ytterligare förklaringar, se videon.