I atmosfären finns det vatten i form av vattenånga, flytande vatten och fruset vatten. Men hur mycket vatten är det sammanlagt?

Av allt vatten som finns på jorden befinner sig i cirka 0,001 % i atmosfären. Sammantaget är det knappt 13000 km³.

Ett annat sätt att få en uppfattning om denna mängd vatten vore att förvandla om det till ett vattenskikt som jämnt fördelades ovanpå hela jordens yta. Detta vattenskikt skulle då bli cirka 2,5 cm tjockt.

Större delen av vattnet som befinner sig i atmosfären är i gasform, det vill säga vattenånga, och 99% av detta vatten befinner sig i troposfären det vill säga under cirka tio km höjd.

Vattnet i form av moln (vattendroppar och iskristaller) utgör endast en liten andel av atmosfärens vatten, i genomsnitt ungefär en procent.

Men det är denna lilla del som vi kan se i form av moln.

Snabb omsättning

Vattnet i atmosfären ingår i vattnets kretslopp. Det försvinner ur atmosfären genom nederbörd och tillförs genom avdunstning.

Den genomsnittliga uppehållstiden för en vattenmolekyl i atmosfären varierar. Om vi beaktar troposfären, som innehåller 99% av atmosfärens vatten, så gäller att typiska värden ligger mellan 2 och 20 dygn.

I nederbördsrika områden är uppehållstiden kortare och i nederbördsfattiga längre. I genomsnitt är uppehållstiden cirka 10 dygn.

De moln du ser på himlen är alltså inte speciellt gamla.

Källa: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnet-i-atmosfaren-1.31841

---

Wagner, T., S. Beirle, M. Grzegorski, and U. Platt (2006), Global trends (1996 – 2003) of total column precipitable water observed by Global Ozone Monitoring Experiment (GOME) on ERS-2 and their relation to near-surface temperature, J. Geophys. Res., 111, D12102, doi:10.1029/2005JD006523

Chen, B., and Z. Liu (2016), Global water vapor variability and trend from the latest 36 year (1979 to 2014) data of ECMWF and NCEP reanalyses, radiosonde, GPS, and microwave satellite, J. Geophys. Res. Atmos., 121, 11,442–11,462, doi:10.1002/ 2016JD024917

Unprecedented data confirms that Antarctica’s most dangerous glacier is melting from below
Källa: https://www.washingtonpost.com/climate-environment/2020/01/30/unprecedented-data-confirm-that-antarcticas-most-dangerous-glacier-is-melting-below

Glaciärer som sträcker sig ut över hav passerar ett område på havsbottnen, en tröskel, där den tappar kontakten med berggrunden och börjar flyta. Där det sker kommer omgivande vatten att kunna transportera in värme och smälta isen underifrån.

The unprecedented research, part of a multimillion-dollar British and U.S. initiative to study the remote Thwaites Glacier, involved drilling through nearly 2,000 feet of ice to measure water temperatures in a narrow cavity where the glacier first connects with the ocean. This is one of the most difficult-to-reach locations on Earth.

Genom att borra 600 meter ner genom isen nåddes tröskeln och vattnets temperatur mättes där till 0°C där havsvatten har en fryspunkt neråt -2°C.

Thwaites is the most worrying glacier in Antarctica because of its size — it is unusually wide, presenting a 75-mile front of ice to the ocean, without any rocks or mountains to hem it in. This means very large volumes of ice could break off and flow uninhibited through this region into the sea.

En 120 km bred flytande istunga som gradvis undermineras av ‘varmt’ vatten och inte hindras av omgivande berg från att brytas loss.

“Is the water moving around and releasing heat to the ice efficiently, is it stagnant instead?” Rignot continued. “Our sense from remote sensing is that it is not stagnant but very actively melting ice. So having temperature measurements in that narrow part is essential.”

När is som vilar på land smälter ökar havens sammanlagda vattenmassa. När flytande is smälter förändras inte vattenmassan. Så långt tror jag att ”alla” kan hålla med, eller hur? Men så dyker en mening upp i svenska Wikipedia:

Det är rätt väl känt hur mycket vatten smältande landis tillför havet (1,8 mm/år) 0ch hur mycket havsvattnet utvidgar sig på grund av uppvärmningen (1,4 mm/år) men det är ännu mycket dåligt känt hur havets globala medelnivå förändrar sig med tiden. Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Havsnivåhöjning

Ytterligare en synvinkel:

Between 1993 and 2018, thermal expansion of the oceans contributed 42% to sea level rise; the melting of temperate glaciers, 21%; Greenland, 15%; and Antarctica, 8%. Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Sea_level_rise

Vatten existerar i tre faser i de temperaturer och tryck som förekommer på Jorden; is, vätska och gas (ånga). Alla tre kan samexistera väldigt nära varandra men skiljs ändå åt av tydliga energisprång.

• I sötvattensis är vattenmolekylerna tydligt strukturerade, varje enskild vattenmolekyl har ständig kontakt med exakt fyra andra via vätebindningar.
• I vätska bryts isens struktur och i genomsnitt har en vattenmolekyl en extremt kortvarig relation med 3.4 andra vattenmolekyler. Det åtgår lika mycket värme för att smälta en nollgradig iskub till nollgradigt vatten som att fortsätta värma detta vatten till 80°C! Det omvända gäller också, fasövergången [2] mellan vätska och is är alltså energiintensiv.[1]
• Fasövergången mellan vätska och gas/ånga är cirka 6,7 gånger energiintensivare ändå.

Nästan allt vatten på Jorden innehåller lösta salter vilket sänker dess frystemperatur till neråt -2°C. Fasövergångar inklusive att frys/smältpunkter varierar med salthalten strular till det ordentligt för klimatförutsägelser men det är inte slut där.

Liquids in general, expand on heating. However water is an exception to this general behaviour: below 4 °C it contracts on heating. For higher temperature it shows the normal positive thermal expansion. The thermal expansion of liquids is usually higher than in solids because of weak intermolecular forces present in liquids. Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion

Under +4°C blir vattnets densitet (‘täthet’) gradvis större. Om och när smältande is, flytande eller från land, kyler havsvatten till under +4°C kommer dess volym lokalt att minska!

---

[1] Jag använder ordet energiintensiv istället för att specificera om en fasövergång kräver eller avger energi.

[2] https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnets-overgangar-till-olika-faser-1.31766

Kanske de som har något värdefullt att förlora. Eller de som med tiden ska städa upp i eländet?

• Strandtomten som översvämmas eller eroderar bort? [1]
• Företag vars affärsidéers ‘bäst förr-datum’ passeras, bara skulder återstår?
• De med odlings- eller skogsmark som översvämmas och/eller torkar till damm?
• De vars tillgångar torkar upp och brinner.
• Där avloppssystemen hamnar nära eller under grundvattennivån och därför inte fungerar.
• Där dricks- och bevattningsvatten inte längre räcker?
• Barn som inte har nämnvärt av detta?
• Ännu senare generationer?

---

|1] Puerto Rico, kanske inte de besuttnas förstahandsval, dock bor här människor. https://youtu.be/RdixQEweDco

Kemiprofessor Martyn Poliakoff [1] ger en lättförståelig(?) demonstration av ozon (O₃) [2] och dess betydelse.

---

[1] Rekommenderas: https://www.youtube.com/playlist?list=PL7A1F4CF36C085DE1

[2] Ozon är starkt reaktivt (oxiderande) och kan användas för att döda oönskade organismer i vår omgivning. Det finns ozongeneratorer som i sina professionella varianter kan avlägsna mögel– och röklukt. Vill du känna doften av ozon så lukta på en elektrisk motor i drift (En med kollektor där det bildas gnistor!) eller känn den ”friska” atmosfären efter ett åskväder på nära håll.

Källa: https://skepticalscience.com/Global-warming-is-happening-here-and-now.html

Att en glaciär backar tio meter per år låter inte skrämmande men Aletch i artikeln blir också smalare och tunnare. Volymen har minskat från 19 till 13 km³ på 100 år.

Det är som sagt inte bara mäktiga Aletsch som rinner bort. Glaciärerna i schweiziska Alperna har krympt med tio procent under de senaste fem åren, enligt en färsk studie av schweiziska vetenskapsakademin. Det är en smälthastighet som saknar motstycke. Källa: https://www.svd.se/europas-storsta-glaciar-smalter-tio-meter-per-ar

Glaciärer utgör vattenmagasin som lagrar och fördelar vinterns snö till sommarens bevattning i dalarna.

– Smältvattnet är också rena guldet för många jordbrukare nere i dalarna. Tack vare glaciärerna får de bevattning till sina fält och odlingar. Vad ska de ta sig till om smältvattnet sinar och dalarna blir uttorkade?

The fact-checker’s dilemma: Humans are hardwired to dismiss facts that don’t fit their worldview Källa: https://www.niemanlab.org/2020/01/the-fact-checkers-dilemma-humans-are-hardwired-to-dismiss-facts-that-dont-fit-their-worldview/

Within the conservative political blogosphere, global warming is either a hoax or so uncertain as to be unworthy of response. — Yet many well-educated people sincerely deny evidence-based conclusions on these matters. — In theory, resolving factual disputes should be relatively easy: Just present the evidence of a strong expert consensus. This approach succeeds most of the time when the issue is, say, the atomic weight of hydrogen.

But things don’t work that way when the scientific consensus presents a picture that threatens someone’s ideological worldview. In practice, it turns out that one’s political, religious, or ethnic identity quite effectively predicts one’s willingness to accept expertise on any given politicized issue.

The failure of various groups to acknowledge the truth about, say, climate change, isn’t explained by a lack of information about the scientific consensus on the subject. — Instead, what strongly predicts denial of expertise on many controversial topics is simply one’s political persuasion.

Läs hela artikeln, den kan vara en ögonöppnare.

Författaren: Adrian Bardon is a professor of philosophy at Wake Forest University.

Florida är platt, strax över havsnivån och beläget på porös grund. Det gör de strandnära lyxbyggena i Miami till säkra förlustobjekt för ägare som säljer och drar för sent.

Inte alla vill lämna området helt, de börjar sondera möjligheterna att flytta fyra meter högre. Det finns ett litet område kallat Little Haiti som redan under detta århundrade kan bli strandnära, till och med en ö. Det ligger på en liten förhöjning (knappt 4 meter) och är Miamis högst belägna område.

Så till kostnader: Förutom de självklara kapital– och omlokaliseringskostnaderna så bör man nog avsätta pengar för att riva hus och restaurera marken innan alltsammans blir ett trist betongrev. Amerikansk lagstiftning är lite luddig vad gäller ansvaret, det finns mängder av byggnader som bara överges.

En vanlig invändning mot åtgärder för att motverka klimatförändringars effekter är kostnader som drabbar enskilda. Kostnader kommer oavsett något görs eller ej, de betalas bara till olika kostnadsställen. Och som brukligt är ökar skulden med förseningsavgifter och ränta på ränta om och när de åtgärdas för sent.

Här gäller det försäkringar som påbröd till bränder i Californien.

“We are marching steadily towards an uninsurable future with regard to wildfire risk,” Jones says.

So some people whose homes are damaged or destroyed by a wildfire will be unable to rebuild.

https://www.yaleclimateconnections.org/2020/01/after-california-wildfires-insurance-companies-drop-some-homeowner-policies/

Naturligtvis finns de som skyller omfattande bränder på eftersatt skogsskötsel. Utan att ha rotat i aktuella priser på fastigheter i Australien så gissar jag att det finns åtminstone några som är beredda att sälja till reducerade priser. Har du bättre kunskaper om skogsskötsel och vill visa det, ta chansen redan nu när det kan finnas de som ännu inte skadats!

https://www.yaleclimateconnections.org/2020/01/how-climate-change-influenced-australias-unprecedented-fires/
Video, cirka 5.40 minuter: https://www.yaleclimateconnections.org/2020/01/australias-heat-and-bushfires-are-signs-of-fundamental-shifts-in-its-climate/