Lägsta (möjliga?) lufttemperatur på Jorden

Vid den ryska forskningsstationen Vostok på Antarktis mättes 1983 den hittills lägsta temperaturen till -89.2°C. Med hjälp av satelliter har man funnit områden med sänkor där temperaturen sjunker mot -93°C och ända ned mot -98°C.

Förutsättningar för att det ska inträffa är naturligtvis vinter, extremt torr atmosfär samt vindstilla.

Leva under press

Vi lever under press, om det så är påbjuden begränsning av folksamlingar i det offentliga rummet eller dyrare plastkassar.

Myndigheters roll kritiseras från alla tänkbara håll. Deras råd och dåd anses alltför begränsande av några, andra tycker att de är för släpphänta. För mig är det logiskt att de ändrar kurs allt efter att nya faktorer tillkommer eller ändras. Ungefär som att en bilförare anpassar sig till en vindlande väg med olika hinder. [1]

Något jag funderar över är om kritiker anpassar sina åsikter när nya fakta dyker upp eller befintliga förstärks? Har du samma inställning till hanteringen av Covid-19 idag som för två månader sedan? Har du samma inställning till klimatförändringar nu som för 2 år sedan?

De båda röda temperaturkurvorna följer nästan samma långtidstrend men har olika skalor. Vad beror det på?

Källa med fler animerade grafer: https://sites.uci.edu/zlabe/arctic-sea-ice-figures/


[1] En stor skillnad mellan bilexemplet och hanteringen av Covid-19 och klimatförändringar är tidsaspekten. Återkopplingen mellan det bilföraren ser/känner och hanteringen av reglagen sker närmast omedelbart. Men det händer att föraren somnar eller distraheras, t.ex. av mobiltelefonen. Klimatförändringar har ännu lägre grad av märkbar återkoppling till den enskilde. Här kommer en stor del av distraktionerna också via Internet och det tar längre tid att hamna i diket eller utför stupet.

100 * (1-1/R0)?

Smittsamheten, eller det så kallade R-noll-värdet (R0), innebär hur många personer en infekterad person i genomsnitt för smittan vidare till. För mässling, till exempel, ligger detta värde på cirka 14 eller ännu högre. För det aktuella coronaviruset, som är betydligt mindre smittsamt, har detta värde beräknats till cirka 2,5.

60 procent av befolkningen måste alltså vara immun innan smittspridningen av coronaviruset avtar spontant, förutsatt att det beräknade värdet för smittsamheten stämmer. Därefter kommer smittspridningen att fortsätta, men inte alls lika intensivt.

Källa: https://www.nyteknik.se/samhalle/halva-sveriges-befolkning-smittad-av-coronaviruset-i-april-6992396

Kritik mot den svenska hanteringen av smittspridningen alternerar mellan att vara för mesig och alltför sträng. Till det kommer förakt mot de som utformar råden, de utpekas som allmänt okunniga.

På facebook ser jag korrelationer mellan covid-19-kritiker, klimatförnekare, udda hälsoåsikter samt de som marknadsför konspirationer.

Vad händer när köldcentrum och Jordaxeln inte är nära varandra?

Högt i atmosfären cirkulerar Polarjetströmmen (finns även över Antarktis). Den styrs till stor del av Jordens rotation som sker runt Nordpolen. Samtidigt kommer ‘drivet’ från temperaturskillnader mellan polarkyla och värme längre söderut.

Förrådet av kyla i polartrakterna kommer naturligtvis från is, dels flytande på Arktiska oceanen, dels landisen på Grönland. Allt efter havsisen smälter kommer köldcentrum att förflyttas mot Grönlands istäcke.

Ringen mitt i bilden ligger över Nordpolen

Polarjetströmmen runt Nordpolen påverkas av den lägre atmosfärens friktion mot landmassorna runt Arktiska oceanen men nu tillkommer att rotationsaxeln (Nordpolen) och köldcentrum inte samarbetar vidare värst bra. Resultatet blir att vindarna börjar meandra vilket slussar kyla söderut och värme norrut.

Detta kan leda till funderingar bland ‘klimatförnekare’ att en istid är nära förestående.


Experimentera själv, just detta är vindar mycket högt i atmosfären (10 hPa atmosfärstryck) https://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/10hPa/orthographic=-337.72,89.83,441/loc=-157.720,89.994

Havsisens utbredning i Arktis

Den blå kurvan visar havsytan som täcks av minst 15% is. Där finns även ett par områden som kallas interquartile [1] och interdecile [2]. De visar spridning av data från medianen [3] under 1981 – 2010

Källa: https://sites.google.com/site/arcticseaicegraphs/

Utbredningen är ett ytmått, det tar inte hänsyn till isens tjocklek. Den snabba minskningen beror sannolikt på att isens tjocklek är mindre än vanligt, att atmosfär och havets vatten är varmare men mest troligt allt sammantaget.


[1] Här ligger hälften av observationerna https://en.wikipedia.org/wiki/Interquartile_range

[2] Här ligger 8/10 av observationerna https://en.wikipedia.org/wiki/Interdecile_range

[3] Hälften av mätvärdena finns på vardera sidan om medianen.

Covid-19 + antibiotikaresistens?

Blir det en Perfekt hälsokatastrof? Artikel i norska Aftenposten.

Det gjenstår å se om det er klare sammenhenger mellom dødsraten Italia nå opplever, og utbredelsen av resistente bakterier. Men 70 prosent av E.coli-bakteriene i svineproduksjonen i Lombardia er såkalte ESBL-bakterier, som er resistente mot flere viktige antibiotika. Det er et faktum at slike bakterier også smitter over på mennesker.

Et problem også i Spania

Det er ingen tvil om at koronaviruset er farlig nok i seg selv til at det kan ta livet av folk helt uten påfølgende bakteriell infeksjon. Men har helsevesenet kapasitet og ressurser til å gi god intensivbehandling, vil likevel de langt fleste intensivpasientene overleve.

Verre er det om intensivpasienten i tillegg smittes av en resistent bakterie. Skulle det vise seg at et stort antall pasienter som nå dør av covid-19 i Italia, kunne vært reddet med effektiv antibiotika, er det en helsepolitisk skandale.

Källa: https://www.aftenposten.no/meninger/kronikk/i/awEP27/derfor-tar-koronaviruset-saa-mange-liv-i-italia-erik-martiniussen


Antibiotikaresistens i Europa (2014) https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/media/en/publications/Publications/antimicrobial-resistance-europe-2014.pdf