Det förekommer de som anser att växthusgaser (GHG) har lågt eller till och med inget inflytande på värmestrålning från Jorden och ut i rymden trots att Jordens medeltemperatur är +15°C istället för – 18°C som skulle råda utan hjälp av GHG. Skälet anses vara att de små mängderna saknar betydelse. Växthusgaser såväl som förnekare är intressanta och jag fortsätter utmana tvivlarna.
Värmestrålning (IR, infraröd strålning), synligt ljus och UV (ultraviolett strålning) är i grunden samma elektromagnetiska strålning, det som skiljer är frekvens och därmed energi per foton.
- Fotoner med hög energi, t.ex. UV-C, är joniserande, kan slå loss en elektron så ordentligt att den lämnar sin atom eller molekyl som då blir en positivt laddad jon, därav beteckningen. Högt i atmosfären bildas O3, ozon, till följd av sådan UV-strålning, se förklaring nedan.
- Fotoner med medelhög energi som finns i synligt ljus reagerar inte med kväve, syre och argon som utgör 99.9 % av atmosfären. Elektronerna i de gaserna är så hårt bundna att synligt ljus inte förmår rubba (excitera) dem. Det gör torr och ren luft genomskinlig.
- Fotoner med lägre energi (IR-strålning, värme) kan skapa olika typer av vibrationer i molekyler med minst tre atomer. Jag har skrivit om det tidigare och planerar att återkomma mer i detalj.
Despite the small amount of O3, no solar radiation penetrates to the lower atmosphere at wavelengths < 310 nm (because of large absorption cross-sections of O3); Källa: http://irina.eas.gatech.edu/EAS8803_Fall2009/Lec6.pdf
Om det stämmer att ozon är helt ogenomträngligt för UV <310 nm vet jag inte, mina källor har något olika åsikter, men ett svårpasserat hinder är det åtminstone.
Ninety percent of the ozone in the atmosphere sits in the stratosphere, the layer of atmosphere between about 10 and 50 kilometers altitude. The natural level of ozone in the stratosphere is a result of a balance between sunlight that creates ozone and chemical reactions that destroy it. Ozone is created when the kind of oxygen we breathe—O2—is split apart by sunlight into single oxygen atoms. Single oxygen atoms can re-join to make O2, or they can join with O2 molecules to make ozone (O3). Ozone is destroyed when it reacts with molecules containing nitrogen, hydrogen, chlorine, or bromine. Some of the molecules that destroy ozone occur naturally, but people have created others.
The total mass of ozone in the atmosphere is about 3 billion metric tons. That may seem like a lot, but it is only 0.00006 percent of the atmosphere. The peak concentration of ozone occurs at an altitude of roughly 32 kilometers (20 miles) above the surface of the Earth. At that altitude, ozone concentration can be as high as 15 parts per million (0.0015 percent).
Undrar just om de som tvivlar på betydelsen av växthusgaser är lika kompakt okunniga om ozonets skyddande verkan? Bilden ovan visar den ungefärliga fördelningen av ozon i atmosfären på olika höjder, i texten nämns att koncentrationen kan vara upp till 15 ppm. Detta kan ställas i perspektiv att den nuvarande koldioxidandelen i atmosfären är 415 ppm eller mer. Om andelen koldioxid i atmosfären är overksamt låg, hur kan då 6 ppm ozon göra skillnad, 1/70 av koldioxiden?