Ur min synvinkel, kanske inte din…
Kontrollera dina källor!
Neil deGrasse Tyson [1] är välkänd i naturvetenskapliga kretsar. Är han ny för dig, Grattis! Du har nya dimensioner att uppleva.
I början av videon ställer han upp spelplanen och placerar pjäserna. Ungefär fyra minuter in presenterar han sin och vetenskapens syn på klimatdebatten sådan den presenteras i både tryckta och internetmedia.
Bildkälla: http://nas-sites.org/climate-change/conclusion.html#.XjKT6S9wGfA
National Academy of Sciences, NAS: ”There are well-understood physical mechanisms by which changes in the amounts of greenhouse gases cause climate changes.”
American Association for the Advancement of Science, AAAS: “The vast preponderance of evidence, based on years of research conducted by a wide array of different investigators at many institutions, “…clearly indicates that global climate change is real, it is caused largely by human activities”
American Chemical Society, ACS: ”The Earth’s climate is changing in response to increasing concentrations of greenhouse gases (GHGs) and particulate matter in the atmosphere, largely as the result of human activities.”
American Meteorological Society, AMS: ”It is clear from extensive scientific evidence that the dominant cause of the rapid change in climate of the past half century is human-induced increases in the amount of atmospheric greenhouse gases”
American Geophysical Union, AGU: ”Humans are responsible, through the release of carbon dioxide (CO2) and other greenhouse pollutants, for most of the increase in global average temperatures over the past half century.”
Meteorological Office, UK: ”However, global temperatures have risen significantly over the 20th and 21st centuries, driven primarily by the rise in atmospheric carbon dioxide”
Royal Meteorological Society, UK: ”The evidence we have is that it is overwhelmingly the result of changes to the composition of the atmosphere – the growth in so called greenhouse gases”
French Academy of Science: ”This increase is mainly due to the increase in CO2 concentration in the atmosphere. The increase in CO2 and, to a lesser degree, of other greenhouse gases, is unequivocally due to human activity.”
Kungliga Vetenskapsakademin: ”Isotope records show that the CO2 increase is primarily related to anthropogenic emissions in contrast to earlier periods in Earth’s history. Most of the increase is due to the burning of fossil fuels, but about 20% is due to land use change, including deforestation and biomass burning”
American Medical Association: … supports the findings of the Intergovernmental Panel on Climate Change’s fourth assessment report and concurs with the scientific consensus that the Earth is undergoing adverse global climate change and that anthropogenic contributions are significant.
American Physical Society: The evidence is incontrovertible: Global warming is occurring. If no mitigating actions are taken, significant disruptions in the Earth’s physical and ecological systems, social systems, security and human health are likely to occur. We must reduce emissions of greenhouse gases beginning now.
The Geological Society of America: global climate has warmed and that human activities (mainly greenhouse‐gas emissions) account for most of the warming since the middle 1900s.
U.S. National Academy of Sciences: ”The scientific understanding of climate change is now sufficiently clear to justify taking steps to reduce the amount of greenhouse gases in the atmosphere.” (2005)
U.S. Global Change Research Program: The global warming of the past 50 years is due primarily to human-induced increases in heat-trapping gases.
Min högst egna definition av intelligens är förmåga att ta in information, bearbeta och reagera på ett fördelaktigt sätt.
Ett ointelligent beteende är då att bete sig ofördelaktigt, antingen beroende på att informationsinhämtningen eller bearbetningen är subpar. Om det drabbar andra är det klandervärt.
Märk väl att jag inte begränsar till människor även om de flesta nog antar att de närmast definierar ‘intelligent liv’.
Koldioxid löser sig i vatten och bildar en svag syra, kolsyra. Koldioxiden i vattenytan och luften är i balans med varandra och beror av temperaturen. En nyöppnad kall läsk är ‘fizzig’ men får den stå öppen förlorar den snart koldioxid och när den når rumstemperatur är den rejält avslagen.
De som försöker avfärda ökande koldioxid i atmosfären som problem hävdar, helt korrekt, att haven löser stora mängder och vips är problemet borta! Tillräckligt svala hav tar till sig koldioxid medan varma återbördar den till atmosfären. Den röda sågtandade Keelingkurvan nedan visar anhopningen av atmosfärens koldioxid inklusive den årliga variationen. Den gröna visar pCO2, måttet på koldioxid löst i vattnet och den blå det resulterande pH-värdet.[1]
För den som tycker att resonemangen här ovan är för ytliga: https://www.researchgate.net/post/Does_the_pH_of_the_Atlantic_Pacific_and_Indian_oceans_differ
[1] pH anger andelen H– (vätejoner) i en lösning. Dess gränser varierar upp till och ibland förbi 14 storleksordningar, 100 000 000 000 000 gånger! För att ange surhetsgraden används därför en logaritmisk skala där pH = 7 är neutralt. Detta innebär att en till synes obetydlig förändring i pH motsvarar en enormt stor förändring i antalet vätejoner som kan reager med diverse ämnen, i havet är det vanligen olika former av kalk. I världshaven har andelen vätejoner ökat ungefär 30% mellan mitten av 1700-talet och cirka 1995.
https://en.wikipedia.org/wiki/Ocean_acidification
Av någon anledning, som jag inte känner, går bara vissa inlägg att kommentera. Jag har aktiverat kommentarslänkning men det verkar slumpartat var de ens syns.
Hjärtat och dess funktion är avgörande för våra liv. Det pumpar runt blodet i kroppen och är själv beroende av att dess kärl försörjer det med näringsämnen, syre och borttransport av ‘avfall‘. Om något fallerar annat än under kort tid kan koldioxidöverskott och syrebrist orsaka olika grader av vävnadsskador.
This cohort study included 888 patients with type 2 diabetes and multivessel CAD in the Medicine, Angioplasty, or Surgery Study (MASS) Registry of the Heart Institute of the University of São Paulo from January 2003 to December 2007. Data were analyzed from January 15, 2018, to October 15, 2019.
MAIN OUTCOMES AND MEASURES The combined outcome of all-cause mortality, myocardial infarction, and ischemic stroke.
Källa: Association of Longitudinal Values of Glycated Hemoglobin With Cardiovascular Events in Patients With Type 2 Diabetes and Multivessel Coronary Artery Disease https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2759127
Dessa händelser kan bero på ett antal olika faktorer men studien söker efter associationer till HbA1c (ofta men felaktigt kallat ‘långtidsblodsocker’) hos diabetiker typ 2.
HbA1c mäter glykering (‘försockring’) av ett blodprotein. Det sänker förmågan till transport av koldioxid och syre. Då blodet transporterar monosackarider som glukos, fruktos och galaktos så sker glykering hos alla, även förment ‘friska’. Diabetiker, främst de med suboptimal blodsockerkontroll, avviker genom att glykeringen är av större omfattning.
Diabetes finns i flera olika grundformer samt kombinationer. Här studerar man diabetes typ 2 som innebär att celler inte reagerar normalt på insulin och därför inte tar upp blodsockret i tillräcklig omfattning, vilket ökar förekomsten av glykerade blodproteiner. [2]
After adjusting for baseline factors (ie, age, sex, 2-vessel or 3-vessel CAD, initial CAD treatments, ejection fraction, and creatinine and low-density lipoprotein cholesterol levels), a 1-point increase in the longitudinal value of HbA1c was associated with a 22% higher risk of the combined end point (hazard ratio, 1.22; 95% CI, 1.12-1.35; P < .001).
Här används ett annat mått än i Sverige vilket gör att ‘1-point’ syftar på enstaka procentenheter.
CONCLUSIONS AND RELEVANCE Longitudinal increase of HbA1c was independently associated with higher rates of cardiovascular events in patients with type 2 diabetes and multivessel CAD.
Givet studiens utfall drar man slutsatsen att ett förhöjt HbA1c är entydigt associerat till diabetes typ 2 och händelser med kärl i hjärta.
Studien går igenom ett antal faktorer som kan förklara utfallet men jag saknar djupare resonemang runt hur patienterna når sina HbA1c.
Man kan sänka den uppmätta blodsockernivån på i huvudsak två sätt:
En logisk följd av ökat insulin, oavsett hur, är att fettcellerna ‘tar sitt ansvar’ för det förhöjda blodsockret, drar i sig energiöverskottet i form av fett. Ungefär 4/5 av diabetiker typ 2 är därför överviktiga eller feta, många redan när de får diagnosen.
Studien sammanställdes 2018 – 2019 baserat på data från 2003 – 2007, förmodligen inte samlade med fokus på framtida analys. Detta kan vara orsaken till att uppgifter om kost och typ av medicinering saknas. Två kolumner statistiska data i Tabell 2 (nedan) saknas i stort sett. Raden ‘Male sex’ har säkert en seriös mening men… 🙂
The results showed that a 1-point increase in HbA1c values was independently associated with a 22% increase in the risk of the combined end point of death, MI, orischemic stroke. Thus, this study suggested that higher HbA1c values were associated with clinical events even after adjusting for important baseline clinical factors, such as age, ejection fraction, and initial CAD therapies.
Ökning av HbA1c är entydigt associerat till de hårda ändpunkter som nämns.
Although all patients underwent rigorous control of HbA1c during follow-up, performed by the same group of physicians using similar treatment strategies, it is possible that the patients with higher fluctuations of glycemia and, consequently, of HbA1c had more severe diabetes, less pancreatic reserve, and, thus, more difficulty controlling glycemia. Moreover, it is also possible this group of patients had lower adherence to the treatment.
Här tas invändningar upp som jag redan berört:
Additionally, among other alterations associated with hypoglycemia, these episodes have been associated with electrocardiographic signs of myocardial ischemia,(22) disarrangements in ventricular repolarization,(23) and arrhythmias24 and may possibly trigger myocardial injury and the release of cardiac biomarkers, such as troponin.(9) These pathological disorders might explain the association of HbA1c variation with higher rates of cardiac events.
Siffrorna hänvisar till referenser i studien.
A 2013 Italian study(13) also showed that HbA1c variability was more strongly associated with all-cause mortality than mean HbA1c values in a general population of patients with type 2 diabetes. On the other hand, a 2018 analysis(14) of patients in the Veterans Affairs Diabetes Trial found that glucose variability but not HbA1c variability was associated with cardiovascular disease.
Svajigt blodsocker resulterar i högre HbA1c och varierande HbA1c skvallrar om att patienten inte har optimal kontroll på sin diabetes. Om det beror på patientens vilja/förmåga eller läkares och dietisters bristande råd och dåd är en fråga att utreda.
I slutet av studien finns ett avsnitt om dess begränsningar men även följande som borde ha en mer framträdande plats:
This study suggests that the control of glycemia and, consequently, HbA1c should focus not only on achieving strict, isolated levels but also on minimizing variation over time. Especially in this population with multivessel CAD, in which control of diabetes might influence the occurrence of cardiac events, avoiding variation of HbA1c levels could have the potential to lower cardiovascular risk during a long-term follow-up period.
Detta inlägg finns även på MatFrisk Blogg där jag funderar om kroppens ‘mekanismer’, hälsa och hur vi kan påverka den. https://matfrisk.com/2020/01/28/hba1c-och-hjartsjukdom-hos-diabetiker-typ-2/
[1] En glykering kan (normalt?) inte ‘oglykeras’, den består så länge som proteinet det är bundet till finns kvar. Blodkroppar ersätts när deras ‘bäst-före-datum’ passerats, inte i huvudsak på grund av dålig funktion. Höga blodsocker ökar glykeringen direkt men låga sänker inte i motsvarande omfattning.
[2] Alla kroppens proteiner som är i kontakt med blodet glykeras, inte bara blodets. En glukosmolekyl på ett protein fungerar på omgivningen som en halvtorr fläck av saft på ett golv, det klibbar.
Mot slutet av videon nämns IPCC [1] och en tidsrymd om 11 år för att komma till rätta med den globala uppvärmningen. Det finns onödiga problem med att ange en så precis tidsgräns när förloppet är extremt sammansatt och där atmosfärens medeltemperatur [2] bara är en av många faktorer.
Atmosfären är lättrörlig med varierande vatteninnehåll vilka beror på (och påverkar) temperaturdifferenser. Den som befinner sig där det är ‘lagom’ svalt kan inbilla sig att inget särskilt händer. Sverige kan hamna i en hyfsat gynnad zon då en förhöjd medeltemperatur antas skärpa torka [3] där det redan är torrt och generera skyfall där det redan är regnigt. Vårt hittills ganska ‘lagom’ väder kan innebära att vi slipper hamna i dessa ytterkanter.
Vatten utgör 7/10 av Jordens yta, tar upp och lagrar 9/10 av den tillkommande värmeenergin [4] och fördelar den över stora arealer och volymer. Det finns ett omfattande nätverk av rörliga mätare, Argos, [5] som levererar data om havens energiinnehåll som säger betydligt mer om vår framtid.
En klart oönskad positiv återkoppling av ökande inflöde och lagring av energi är att säsongsvis den fria havsytan ökar när havsisen i polarområden gradvis minskar. Detta sänker albedot [6], reflektionsförmågan.
Kungliga Vetenskapskademin redovisar sin inställning [7]
[3] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/12/28/vatten-som-kalla-till-konflikter/
[5] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2020/01/19/argo-dykare-i-oceanerna/
[6] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/04/albedo-vad-ar-det/
Mer om thorium: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/12/03/en-thoriumreaktor-kan-det-vara-nagot/
Läs mer om vetenskapsförnekelse och se en video: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/11/fem-byggstenar-i-vetenskapsfornekelse/
Det finns olika mått på havsisen på Arktiska oceanen (även runt Antarktis). Ett av dem är utbredning (mätt som kvadratkilometer) samt massa (kubikkilometer eller gigaton). Båda är relevanta men med olika fokus, kombinerat ännu bättre.
Bor du där sjöar fryser så vet du att åtminstone de små kan få ett tunt istäcke över ett dygn och med en gnutta snö uppepå så ser det rejält ut. Men det krävs inte mycket för att allt smälter bort. Från 0% till 100% istäckt till 0% inom ett dygn eller två. Att mäta isyta är därför inte ett högkvalitativt mått, tjockleken har avgörande betydelse.
Since satellites first began monitoring the Arctic in 1979, the average area covered by sea ice has shrunk by at least 40%. The average thickness of the ice has fallen by more than half over the same time period.
Havsis är betydligt lurigare än insjöis beroende på vattnets salthalt. Vid typiska salthalter i Arktiska oceanen bildas saltbemängd is först vid -1.8°C. Saltet samlas över tid i isen i ett otal små vattenfyllda ‘bubblor’ med ännu högre salthalt vilket gör nyis jämförelsevis bräcklig. Stark vind och vågor från omgivande fria vattenytor bryter förhållandevis lätt upp ettårsisen. Med tiden ‘svettas’ isen ut saltvattensbubblorna från ytan och nedåt och blir starkare. Den is som överlever sommarens smältning blir då en del i den tjockare och betydligt hållbarare flerårsisen.
Med dagens satelliter kan vi övervaka både tillfrysning och avsmältning samt hur isen rör sig under flera år.
This year’s sea-ice low fits into a picture of recent rapid change. The past 13 years have seen the 13 lowest [1] summer sea ice minimums on record.
With less sea ice surviving from one year to the next, the average age of the ice has also decreased. In the 1980s, the majority of sea ice found in the Arctic was “multi-year ice” [2] – ice that has survived at least one melt season. However, over the past decade, the ice pack has shifted to be majority “first-year ice” [3], which is typically thinner and more prone to melting in the summer.
https://interactive.carbonbrief.org/when-will-the-arctic-see-its-first-ice-free-summer
Mot slutet av den länkade sidan finns en animerad grafik över lång tid.
[1] https://www.carbonbrief.org/arctic-sea-ice-minimum-in-2019-is-joint-second-lowest-on-record
[2] https://nsidc.org/cryosphere/glossary/term/multiyear-ice
[3] https://nsidc.org/cryosphere/sotc/sea_ice.html
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2020/01/06/flerarsis-pa-arktiska-oceanen/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/12/23/ny-och-flerarsis-pa-oceaner/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/26/antarktis-is-forandring-av-yta-och-massa/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/25/arktisk-havsis-animerat-fran-1984-till-nu/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/16/havsisen-i-arktiska-oceanen-var-som-minst-20190918/
Unlike the Atlantic and Pacific, the upper waters of the Eurasian Arctic Ocean get warmer as they get deeper. The top of the ocean is typically covered by sea ice. Below this is a layer of cool freshwater, followed by a deeper layer of warmer, saltier water delivered to the Arctic from the Atlantic by ocean currents.
The layers are held in place as a result of differences in water salinity. The cool freshwater is less salty than the warmer Atlantic water and so is more buoyant. Therefore, warmer, saltier water sinks below the fresher top layer. In between, a steep salinity gradient forms. This is known as a “halocline”.[1]
This, in turn, causes the ocean to mix together, drawing more Atlantic heat up towards the surface. This “Atlantification” can, in turn, cause more ice to melt from below, says Tsamados:
“By removing the ice, you are essentially taking off the blanket from on top of the Arctic Ocean and causing it to wake up. This turns the ocean from very calm to something more dynamic.”
I oceanerna finns gott om ‘Argos-dykare‘ som driver med havsströmmar och mäter olika parametrar som varierar med väder och förskjuts av klimatförändringar. Här finns mer om dem: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2020/01/19/argo-dykare-i-oceanerna/
Argos måste kunna nå ytan för att kontakta satelliter, rapportera position och ladda upp mätdata. Under havsis används därför en annan taktik, bojar som är förankrade på isytan, färdas upp och ner längs linor och följer isens rörelser. Dessa kallas ‘Ice-Tethered Profiler’ (ITP) och beskrivs här: https://www.whoi.edu/website/itp/overview
Det finns ytterligare tecken på att Berings hav ‘Atlantifieras’ utöver forskarnas mätvärden:
A study published in 2018 found that black-legged kittiwakes – a seabird which feeds in the Barents Sea and Svalbard archipelago – have shifted their diets to incorporate more Atlantic fish species over the last decade. The study authors wrote that the seabirds could be seen as “messengers of Atlantification”.
[1] In oceanography, a halocline (from Greek hals, halos ‘salt’ and klinein ‘to slope’) is a subtype of chemocline caused by a strong, vertical salinity gradient within a body of water. Because salinity (in concert with temperature) affects the density of seawater, it can play a role in its vertical stratification. https://en.wikipedia.org/wiki/Halocline
Jag brukar undvika att referera till IPCC [1], inte för att den är oviktig utan för att den tycks fungera som ett rött skynke, hårt bundet runt ögonen på de som ifrågasätter antropogen klimatpåverkan [2].
Här får tre grundläggande frågor svar utan att vare sig IPCC eller datormodeller kommer till användning.
[1] Intergovernmental Panel on Climate Change, ett samarbete mellan länder om klimatförändringar. ”Created by the United Nations Environment Programme (UN Environment) and the World Meteorological Organization (WMO) in 1988, the IPCC has 195 Member countries.” https://www.ipcc.ch
[2] Antropo syftar på människor, gen på orsak, alltså något som orsakas av människor. Finns säkert bättre analyser av ordet, hjälp till.
Ur min synvinkel, kanske inte din... 