Har du förslag på faktorer som påverkar Jordens klimategenskaper?

Vi kan inte -veta- vad som förorsakar ett visst väder.” är en vanlig kommentar från väl insatta i ämnen som väder och klimat. De är väldigt noga med att användningen av ordet veta för med sig ett stort ansvar.

Klimatstrutsar, å andra sidan, lider inte av sådana kunskapsberoende begränsningar. ”Vädret har alltid varierat och människan har -inget- inflytande.

  • Solen är vår yttre energikälla vars flöde (TSI) i genomsnitt är anmärkningsvärt likformigt. [1] [2]
  • Jorden är en ”mottagare” vars egenskaper varierar, både i korta och långa perspektiv.
  • Rotationen ger dygnsvariationer och exponerar olika delar av ytan för energflöde, både in och ut.
  • Moln och snö reflekterar solljus [3] medan mark och hav absorberar.
  • Jordaxeln lutar cirka 23.5° mot banplanet vilket är huvudorsaken till årstidsväxlingarna.
  • Jordens bana är något elliptisk vilket gör att avståndet till Solen varierar, det är som minst i början av Januari vilket bidrar till ett förhållandevis milt vinterklimat norr om ekvatorn. Södra halvklotet upplever vinter ett halvår senare när Jorden är som längst från Solen.

Dessa och många fler faktorer bidrar till en ojämn uppvärmning av jordytan, något som utjämnas av havsströmmar, vindar, atmosfärens fuktighet och annat.

Kombinera alternativ från rutan och följ hur vädret ser ut just nu. Vrid och vänd på klotet, zooma in och peka på en plats för att se detaljer. Länk här under.

https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-355.76,61.16,305

Ju mer energi Jorden sparar på sig dess häftigare blir energiflöden i form av väder, lägg gärna några minuter av din dag på denna artikel:

Climate simulations may not accurately capture what really happens during extreme heat waves. “Climate science has been a bit complacent” about simulating heat waves, assuming that heat wave temperatures would increase linearly along with rising global temperatures, Otto said. But now, Earth’s climate system may have entered a new state in which other climatic factors, such as drier soils or changes to jet stream circulation, are exacerbating the heat in more difficult-to-predict, less linear ways.

https://www.sciencenews.org/article/human-driven-climate-change-pacific-northwest-heat-wave-temperatures

[1] I genomsnitt cirka 1361 W/m² med en variation på någon W upp och ner beroende på Solens magnetfält som resulterar i antal solfläckar.

[2] Solfläckar bildas när och där magnetflödet bryter igenom ytan. Där hindras lokalt värmeflödet och temperaturen sjunker bortåt 2000°, ytan mörknar avsevärt. Energiproduktionen inne i Solen förändras inte nämnvärt under solfläckscykler (cirka 11 år) men strålningen ändrar karaktär. Runt de mörka fläckarna bryter istället intensiv UV-strålning igenom och kompenserar för det minskade värmeflödet.

[3] Reflektionen kallas albedo och anger hur stor andel av inkommande strålning som reflekteras. Albedo för moln och snö närmar sig 1.

Klimatförändringar ökar sannolikheten för väder med extrema temperaturer

Väder är det korta perspektivet, från minuter/timmar till några dagar. Det kan variera enormt både i tid och trakt och är därför i sina detaljer oerhört svårt att förutsäga.

Årstider är cykliskt återkommande vädermönster. De ändrar sig inte mycket år från år även om de enskilda dagarnas väder under samma tid varierar kraftigt.

Klimat innebär ett betydligt längre perspektiv, 30 år eller mer är ett vanligt val. Medellivslängden i Sverige är ungefär 4 x 80 årstider i rad, knappa tre klimatcykler. Det krävs inga stora kumulativa och samverkande årstidsskillnader för att summera en avsevärd skillnad i klimat.

Study: Climate change made Pacific Northwest heat wave 150 times more likely

https://www.dw.com/en/heatwave-climate-us-pacific-northwest/a-58191437

Utnyttja fantasi för att så tvivel

Klimatförändringarnas många effekter är tydligt märkbara och knappt ens de högljuddaste debattörerna [1] förnekar längre att de sker. Den nya taktiken är istället att utnyttja lättpåverkades fantasi för att så tvivel.

The COLD TIMES are returning, the mid-latitudes are REFREEZING, in line with the great conjunction, historically low solar activity, cloud-nucleating Cosmic Rays, and a meridional jet stream flow (among other forcings).

Both NOAA and NASA appear to agree, if you read between the lines, …

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/ [2]

Läs detta några gånger till dess du greppar att man också använder appear (verkar/förefaller) och if you read between the lines (läser mellan raderna). Det fungerar dåligt på den analytiske läsaren men kanske på den okritiske.

Atmosfären delas in i olika skikt, se bilden. Detta inlägg koncentreras på Mesosfären, 50 – 80 kilometer upp. Där är luften så tunn att inte ens väderballonger når upp men tillräcklig för att inkommande meteoroider samt satelliter ska förgasas av friktionsvärmen.

https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth

En sammanfattning i fem punkter inleder studietexten.

•Dynamical influences rival solar variability in the mesosphere.

•The linear trend in temperature is negative, but turns positive near the mesopause.

•Mesosphere is cooling at 1–2 K [3] per decade due to greenhouse gas increases.

•First observational confirmation of a shrinking mesosphere.

•The rate of mesospheric shrinking is 150–200 m per decade.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364682621001085
  • #1 Mesosfärens dynamik utmanar Solens varierande aktivitet.
  • #2 Trenden är att temperaturen i mesosfären sjunker men nära mesopausen (den övre gränsen) stiger den.
  • #3 Mesosfärens avkylning om 1-2 grader per årtionde beror på ökningen av växthusgaser!
  • #4 Att mesosfärens krymper bekräftas med Sounding Rockets. [4]
  • #5 Den observerade krympningen av mesosfären fortskrider med 150-200 meter per årtionde.

Detta blir kanske lättare att förstå med ett exempel; Antag att du sveper om dig en filt (växthusgaser) som skydd mot kyla. Bara för att du är nyfiken mäter du temperaturen med en precisionstermometer utanför filten (temperaturen i mesosfären). Lägg sedan till en filt (mer sammanlagd växthuseffekt) och gör om mätningen på samma sätt. Jag blir förvånad om inte den nya mätningen blir något lägre med fler isolerande filtar (mer växthusgaser) som hindrar utflödet av värmen, hur tänker du?

Crucially, these decreasing temperatures in the upper atmosphere are beginning to penetrate the lower atmospheric layers (such as the troposphere–where us humans reside) — a fact NASA is sidestepping.

https://electroverse.net/new-nasa-study-satellites-see-cooling-in-the-upper-atmosphere/

Störst mängd värmeenergi från Solen lagras i haven (90%) och i atmosfären (10%). När den värmen isoleras från att lämna Jorden genom växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan, kväveoxid och andra gaser med tre eller fler atomer dess mindre hamnar högre upp vilket gör den övre troposfären och uppåt kallare. Skribenten på electroverse inser nog det, däremot är det i dennes intresse att undertrycka dessa uppenbara fakta för att så tvivel hos vissa läsare.


[1] Detta gäller inte de som bara papegojar vidare utan förstå eller ens läsa.

[2] Electroverse driver ”klimatförnekelse”, i detta fall genom att hänvisa till en seriös studie från NASA, förlita sig på läsarnas fantasi (”It’s a runaway train from here. Next stop, Little Ice Age…”) och att de inte läser eller förstår det bittersta av studien. https://mediabiasfactcheck.com/electroverse/

[3] I vetenskapliga sammanhang anges temperaturen i Kelvin (K), skalan har samma indelning som Celsius men börjar vid absoluta nollpunkten (0K) och räknas sedan positivt. Temperatur mäter atomers och molekylers medelhastigheter och är i sig inget mått på energi, först när man vet partiklars massa kan man ange den temperaturberoende energin.

[4] Numera används s.k. sounding rockets där sounding ska tolkas som sondera, inte något med ljud. Dessa raketer kan nå mycket högt men utan att gå i omloppsbana, de återvänder till Jorden via fallskärm efter 5 – 30 minuter och samlar då mätdata. https://en.wikipedia.org/wiki/Sounding_rocket

Skilj på väder och klimat

Klimat är anledning till att väder över tid ändrar skepnad.

Den taggiga kurvan med cirklar beror på -väder- (månadsvis?). Den röda kurvan illustrerar också -väder- men utjämnat över 13 månader. Linjalen har jag lagt in med avsikt att visa trenden från grafikens början till nu.

Under de 42 år som grafiken omfattar har ”medelvädret” visat en uppåtgående temperaturtrend om cirka 0,6°C, lite drygt 1,4°/100 år.

Global värmelagring i haven

December 2020326 (± 2) zettajoules since 1955

Ninety percent of global warming is occurring in the ocean [1], causing the water’s internal heat to increase since modern record-keeping began in 1955, as shown in the upper chart. (The shaded blue region indicates the 95% margin of uncertainty.) This chart shows annual estimates for the first 2,000 meters of ocean depth.

Källa: https://climate.nasa.gov/vital-signs/ocean-heat/

Om du går till källan (länken) kan du flytta ”blobban” och läsa det årliga medelvärdet för de gångna fem åren. Joule mäter energi = 1Ws (Wattsekund), en Zettajoule är 1021J.

När vatten blir varmare (vattenmolekylerna vibrerar mer och tar mer plats) expanderar det. Detta resulterar i 1/3 – 1/2 av den globala nivåhöjningen. [2] Merparten av den ökande energin lagras i ytvatten och ner till 700 meters djup.

Med några års mellanrum uppkommer storskaliga omlagringsprocesser i Stilla Havet. (ungefär mellan Chile och Filippinerna) El Nino och La Nina ger global klimatpåverkan.


[1] Då 90% av den sammantagna energilagringen från Solen hamnar i haven innebär det att resten, 10%, förorsakar det lynniga väder vi nu upplever med outhärdlig hetta i höjd med Seattle (https://www.expressen.se/nyheter/klimat/vadret-i-kanada-ar-varmare-an-i-oknen/) och fryskallt, intensivt regn i södra Tyskland (https://youtu.be/0eeL79knHss), Schweiz (https://youtu.be/SBx0zVjtLYk) och Frankrike. Så har vi Ryssland/Sibirien (https://www.arctictoday.com/siberia-is-seeing-record-heat-again/)

[2] Landhöjning kan göra att havsytan fortfarande verkar sjunka lokalt medan motsatsen gäller på andra platser. Jordens sammanlagda volym förändras inte.

Global ökning av exergi under 2020

Covid-19 har medfört mindre koldioxidutsläpp under det gångna året men de nivåer vi redan nått ger ingen väsentlig dämpning av Jordens energiupptag. [1]

Housebound by a pandemic, humanity slowed its emissions of greenhouse gases in 2020. But Earth paid little heed: Temperatures last year tied the modern record, climate scientists reported today. Overall, the planet was about 1.25°C warmer than in preindustrial times, according to jointly reported assessments from NASA, the U.K. Met Office, and other institutions.

Källa: https://www.sciencemag.org/news/2021/01/global-temperatures-2020-tied-record-highs

Väder beror i huvudsak av relativt kortsiktiga [2] energiomlagringar i vatten, främst i hav och is men även det som finns i atmosfären. Av allt vatten som finns på jorden befinner sig cirka 0,001 % i atmosfären. Sammantaget knappt 13000 km³, men skulle allt samlas till ett skikt som täcker hela Jordens yta blir det bara cirka 2.5 cm tjockt! Se tidigare inlägg: https://urminsynvinkel.com/2021/06/26/jordens-samlade-energi-okar/

Ökningen av världshavens energi motsvarar 5-6 atombomber av Hiroshimastorlek per sekund 24/7/52 (varje timme, 7 dagar i veckan, 52 veckor per år!)

Temperaturförändring, lagring och transport av energi i atmosfären är kraftigt beroende av dess vatteninnehåll. Om du vistats ett dygn i eller nära en öken så vet du säkert hur fort och högt temperaturen stiger när solen går upp och hur kallt det kan bli under natten. Det beror på ökenatmosfärens ringa mängd vatten.

Större delen av vattnet som befinner sig i atmosfären är i gasform, det vill säga vattenånga, och 99% av detta vatten befinner sig i troposfären det vill säga under cirka tio km höjd.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnet-i-atmosfaren-1.31841

Jämfört med en ordinär prydnadsjordglob motsvarar troposfären inte mer än ett par-tre lager fernissa. (10 km jämfört med Jordens radie som är 6371 kilometer, 0,157%) Det är i detta tunna skikt majoriteten av allt väder utspelar sig. Men jämfört med haven är vattenmängden och därmed energiinnehållet ringa.


[1] Märk väl att jag anser att Jordens upplagring av energi är viktigare förhöjda temperaturer.

[2] Det är kutym att se trender över 30 år eller mer som beroende av klimat, kortare än så räknas mer som mer eller mindre tillfälliga väderförändringar.

Global heating pushes tropical regions towards limits of human livability

Rising heat and humidity threatening to plunge much of the world’s population into potentially lethal conditions, study finds

Källa: https://amp.theguardian.com/science/2021/mar/08/global-heating-tropical-regions-human-livability

Klimatförändringen illustreras ofta som en global medeltemperaturökning. För närvarande är målet att hålla den under 1.5° men mycket talar för att den målsättningen spricker, +2° känns sannolikare men det är ändå ingen övre gräns. ”Två grader extra är väl inget att bry sig om, det är vad vi behöver för att vädret i Sverige ska bli uthärdligt!”

The climate crisis is pushing the planet’s tropical regions towards the limits of human livability, with rising heat and humidity threatening to plunge much of the world’s population into potentially lethal conditions, new research has found.‘It is the question of the century’: will tech solve the climate crisis – or make it worse?

Den som viftar bort problemet med de orden inser knappast att det är fråga om en medeltemperatur mätt över hela Jordklotet. Temperaturen i haven (blå kurvan, 71% av Jordytan) stiger jämförelsevis måttligt vilket gör att atmosfärstemperaturerna (röd kurva) stiger klart mer än den globala medeltemperaturen (gröna kurvan).

Should governments fail to curb global heating to 1.5C above the pre-industrial era, areas in the tropical band that stretches either side of the equator risk changing into a new environment that will hit “the limit of human adaptation”, the study warns.

Människans förmåga att reglera kroppstemperaturen till nivåer som går att överleva minskar drastiskt vid temperaturer över 35° om luftfuktigheten samtidigt är hög.

27 olika sätt att dö av värme: https://urminsynvinkel.com/2019/07/17/27-satt-att-do-av-varme/

The global number of potentially fatal humidity and heat events doubled between 1979 and 2017, research has determined, with the coming decades set to see as many as 3 billion people pushed beyond the historical range of temperature that humans have survived and prospered in over the past 6,000 years.

Jordens samlade energi ökar

Data i bilden visar avvikelser (anomalies) i temperatur från 1951 – 1980. Den taggiga kurvan visar årliga vädervariationer, energiförändringarna sprids inte jämnt och omedelbart. Den heldragna linjen visar trenden under betydligt längre tid och visar långsiktiga klimatförändringar.

Temperatur är ett mått som ligger nära till hands. Vi kan lätt mäta, registrera och känna hur den varierar men temperatur i luften representerar en bråkdel av energi jämfört med samma temperatur i vatten. Bättre vore om anomalier i temperatur över land och i hav redovisas var för sig.

Havsströmmar blandar om vatten och utjämnar temperaturskillnader. Ytvatten påverkar temperaturen tydligt ner till cirka 700 meters djup men skillnader mäts ända ner till 2000 meter under ytan. Anomalier på tiondels grader i vatten innebär en enorm skillnad i värmeenergi, mångfalt den i en motsvarande atmosfärsvolym. Vatten i atmosfären är dess dominerande energibärare.

Ett annat sätt att få en uppfattning om denna mängd vatten (i atmosfären) vore att förvandla om det till ett vattenskikt som jämnt fördelades ovanpå hela jordens yta. Detta vattenskikt skulle då bli cirka 2,5 cm tjockt.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnet-i-atmosfaren-1.31841

Vattenmängd och därmed värmeenergi i atmosfären ska jämföras med det som finns i haven. Det är uppenbart att haven både tar upp och lagrar avsevärda mängder energi trots att temperaturvariationerna är små.

https://www.theguardian.com/world/2020/oct/22/alarm-as-arctic-sea-ice-not-yet-freezing-at-latest-date-on-record


Källa: https://data.giss.nasa.gov/gistemp/