Skilj på väder och klimat

Klimat är anledning till att väder över tid ändrar skepnad.

Den taggiga kurvan med cirklar beror på -väder- (månadsvis?). Den röda kurvan illustrerar också -väder- men utjämnat över 13 månader. Linjalen har jag lagt in med avsikt att visa trenden från grafikens början till nu.

Under de 42 år som grafiken omfattar har ”medelvädret” visat en uppåtgående temperaturtrend om cirka 0,6°C, lite drygt 1,4°/100 år.

Global värmelagring i haven

December 2020326 (± 2) zettajoules since 1955

Ninety percent of global warming is occurring in the ocean [1], causing the water’s internal heat to increase since modern record-keeping began in 1955, as shown in the upper chart. (The shaded blue region indicates the 95% margin of uncertainty.) This chart shows annual estimates for the first 2,000 meters of ocean depth.

Källa: https://climate.nasa.gov/vital-signs/ocean-heat/

Om du går till källan (länken) kan du flytta ”blobban” och läsa det årliga medelvärdet för de gångna fem åren. Joule mäter energi = 1Ws (Wattsekund), en Zettajoule är 1021J.

När vatten blir varmare (vattenmolekylerna vibrerar mer och tar mer plats) expanderar det. Detta resulterar i 1/3 – 1/2 av den globala nivåhöjningen. [2] Merparten av den ökande energin lagras i ytvatten och ner till 700 meters djup.

Med några års mellanrum uppkommer storskaliga omlagringsprocesser i Stilla Havet. (ungefär mellan Chile och Filippinerna) El Nino och La Nina ger global klimatpåverkan.


[1] Då 90% av den sammantagna energilagringen från Solen hamnar i haven innebär det att resten, 10%, förorsakar det lynniga väder vi nu upplever med outhärdlig hetta i höjd med Seattle (https://www.expressen.se/nyheter/klimat/vadret-i-kanada-ar-varmare-an-i-oknen/) och fryskallt, intensivt regn i södra Tyskland (https://youtu.be/0eeL79knHss), Schweiz (https://youtu.be/SBx0zVjtLYk) och Frankrike. Så har vi Ryssland/Sibirien (https://www.arctictoday.com/siberia-is-seeing-record-heat-again/)

[2] Landhöjning kan göra att havsytan fortfarande verkar sjunka lokalt medan motsatsen gäller på andra platser. Jordens sammanlagda volym förändras inte.

Global ökning av exergi under 2020

Covid-19 har medfört mindre koldioxidutsläpp under det gångna året men de nivåer vi redan nått ger ingen väsentlig dämpning av Jordens energiupptag. [1]

Housebound by a pandemic, humanity slowed its emissions of greenhouse gases in 2020. But Earth paid little heed: Temperatures last year tied the modern record, climate scientists reported today. Overall, the planet was about 1.25°C warmer than in preindustrial times, according to jointly reported assessments from NASA, the U.K. Met Office, and other institutions.

Källa: https://www.sciencemag.org/news/2021/01/global-temperatures-2020-tied-record-highs

Väder beror i huvudsak av relativt kortsiktiga [2] energiomlagringar i vatten, främst i hav och is men även det som finns i atmosfären. Av allt vatten som finns på jorden befinner sig cirka 0,001 % i atmosfären. Sammantaget knappt 13000 km³, men skulle allt samlas till ett skikt som täcker hela Jordens yta blir det bara cirka 2.5 cm tjockt! Se tidigare inlägg: https://urminsynvinkel.com/2021/06/26/jordens-samlade-energi-okar/

Ökningen av världshavens energi motsvarar 5-6 atombomber av Hiroshimastorlek per sekund 24/7/52 (varje timme, 7 dagar i veckan, 52 veckor per år!)

Temperaturförändring, lagring och transport av energi i atmosfären är kraftigt beroende av dess vatteninnehåll. Om du vistats ett dygn i eller nära en öken så vet du säkert hur fort och högt temperaturen stiger när solen går upp och hur kallt det kan bli under natten. Det beror på ökenatmosfärens ringa mängd vatten.

Större delen av vattnet som befinner sig i atmosfären är i gasform, det vill säga vattenånga, och 99% av detta vatten befinner sig i troposfären det vill säga under cirka tio km höjd.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnet-i-atmosfaren-1.31841

Jämfört med en ordinär prydnadsjordglob motsvarar troposfären inte mer än ett par-tre lager fernissa. (10 km jämfört med Jordens radie som är 6371 kilometer, 0,157%) Det är i detta tunna skikt majoriteten av allt väder utspelar sig. Men jämfört med haven är vattenmängden och därmed energiinnehållet ringa.


[1] Märk väl att jag anser att Jordens upplagring av energi är viktigare förhöjda temperaturer.

[2] Det är kutym att se trender över 30 år eller mer som beroende av klimat, kortare än så räknas mer som mer eller mindre tillfälliga väderförändringar.

Global heating pushes tropical regions towards limits of human livability

Rising heat and humidity threatening to plunge much of the world’s population into potentially lethal conditions, study finds

Källa: https://amp.theguardian.com/science/2021/mar/08/global-heating-tropical-regions-human-livability

Klimatförändringen illustreras ofta som en global medeltemperaturökning. För närvarande är målet att hålla den under 1.5° men mycket talar för att den målsättningen spricker, +2° känns sannolikare men det är ändå ingen övre gräns. ”Två grader extra är väl inget att bry sig om, det är vad vi behöver för att vädret i Sverige ska bli uthärdligt!”

The climate crisis is pushing the planet’s tropical regions towards the limits of human livability, with rising heat and humidity threatening to plunge much of the world’s population into potentially lethal conditions, new research has found.‘It is the question of the century’: will tech solve the climate crisis – or make it worse?

Den som viftar bort problemet med de orden inser knappast att det är fråga om en medeltemperatur mätt över hela Jordklotet. Temperaturen i haven (blå kurvan, 71% av Jordytan) stiger jämförelsevis måttligt vilket gör att atmosfärstemperaturerna (röd kurva) stiger klart mer än den globala medeltemperaturen (gröna kurvan).

Should governments fail to curb global heating to 1.5C above the pre-industrial era, areas in the tropical band that stretches either side of the equator risk changing into a new environment that will hit “the limit of human adaptation”, the study warns.

Människans förmåga att reglera kroppstemperaturen till nivåer som går att överleva minskar drastiskt vid temperaturer över 35° om luftfuktigheten samtidigt är hög.

27 olika sätt att dö av värme: https://urminsynvinkel.com/2019/07/17/27-satt-att-do-av-varme/

The global number of potentially fatal humidity and heat events doubled between 1979 and 2017, research has determined, with the coming decades set to see as many as 3 billion people pushed beyond the historical range of temperature that humans have survived and prospered in over the past 6,000 years.

Jordens samlade energi ökar

Data i bilden visar avvikelser (anomalies) i temperatur från 1951 – 1980. Den taggiga kurvan visar årliga vädervariationer, energiförändringarna sprids inte jämnt och omedelbart. Den heldragna linjen visar trenden under betydligt längre tid och visar långsiktiga klimatförändringar.

Temperatur är ett mått som ligger nära till hands. Vi kan lätt mäta, registrera och känna hur den varierar men temperatur i luften representerar en bråkdel av energi jämfört med samma temperatur i vatten. Bättre vore om anomalier i temperatur över land och i hav redovisas var för sig.

Havsströmmar blandar om vatten och utjämnar temperaturskillnader. Ytvatten påverkar temperaturen tydligt ner till cirka 700 meters djup men skillnader mäts ända ner till 2000 meter under ytan. Anomalier på tiondels grader i vatten innebär en enorm skillnad i värmeenergi, mångfalt den i en motsvarande atmosfärsvolym. Vatten i atmosfären är dess dominerande energibärare.

Ett annat sätt att få en uppfattning om denna mängd vatten (i atmosfären) vore att förvandla om det till ett vattenskikt som jämnt fördelades ovanpå hela jordens yta. Detta vattenskikt skulle då bli cirka 2,5 cm tjockt.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnet-i-atmosfaren-1.31841

Vattenmängd och därmed värmeenergi i atmosfären ska jämföras med det som finns i haven. Det är uppenbart att haven både tar upp och lagrar avsevärda mängder energi trots att temperaturvariationerna är små.

https://www.theguardian.com/world/2020/oct/22/alarm-as-arctic-sea-ice-not-yet-freezing-at-latest-date-on-record


Källa: https://data.giss.nasa.gov/gistemp/

Växter och mer koldioxid?

Har du snubblat över facebookinlägg där skribenten kopierar in eller själv skriver inlägg som betecknar koldioxid som ”Livets gas” och att mer av den varan bara är bättre?

En ny studie från bland annat Umeå universitet visar en stor risk att klimatförändringen kommer att bli värre än väntat. Växtlighetens förmåga att ta upp koldioxid som tidigare ökat och bromsat växthuseffekten, kommer mest sannolikt att minska i takt med att jordens temperatur blir högre.

https://www.vk.se/2021-04-05/ny-umeastudie-gor-klimatkrisen-mer-akut

Ensidig gödning till växter innebär inte nödvändigtvis ökad produktion och större koldioxidupptag. Det finns flera skäl till varför det är ett överförenklat resonemang som leder till felaktiga slutsatser. Liv kräver, förutom energi, även vatten, samt artspecifikt sammansatta näringsämnen. [1]

Det är mängden växthusgaser i atmosfären, bland annat koldioxid, som ligger bakom den globala uppvärmningen, ett hot mot vår planet som vi känner den. Jordens växtlighet tar upp ungefär en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket har dämpat klimatförändringarna och gett mer tid för klimatarbete. Men det är inte längre något vi kan räkna med, visar en ny internationell forskningsstudie där Umeå universitet deltar.

– Vi måste utgå ifrån att vegetationens effekt som har köpt oss tid kommer att minska. Det är sedan något vi måste hantera genom att minska utsläppen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.

Forskningen vid Umeå universitet har tittat tillbaka i tiden för att se hur koldioxidökningen har påverkat växternas fotosyntes. De har då sett en ökning av växters kapacitet att ta upp koldioxid i takt med att koldioxidhalten i atmosfären har ökat.

– I studier har man tagit växter i växthus och sedan ökat koldioxidmängden för att se hur växterna reagerar, och då har man sett en ökad förmåga att ta upp koldioxid, säger Jürgen.

Det är experiment som endast pågått under korta tider och det kommer inte att fortsätta så framöver, menar Jürgen Schleucher. Ytterligare ett problem är att kapaciteten inte bara kommer att sluta växa – den kommer även att minska.

– Det finns också anledning att dra slutsatsen att vegetationens upptag kommer att motverkas av temperaturökningarna. Varmare klimat kommer att dämpa fotosyntesen, säger han.

Det kan leda till att den globala uppvärmningen blir värre än vad man tidigare har trott. Just nu följer världen en bana som kommer att orsaka dramatiska klimatförändringar och det krävs ännu större minskningar av utsläppen, menar han.

– Vi måste ändra vårt tankesätt, det är en sak som ligger mig varmt om hjärtat. Vi måste lära oss att tänka om och tänka längre fram i tiden. Vad händer vid nästa sekelskifte? För våra barnbarnsbarns skull, säger han.

En ljusglimt är att den här forskningsstudien har kunnat påverka klimatarbetet positivt och varit bidragande till EU:s beslut att höja klimatmålen för år 2030, enligt Jürgen.

Växter har tre metabola processer för att ta upp solenergi, vatten och koldioxid för att utvinna kol för eget bruk, dessa är C3, C4 och CAM. C3 är den överlägset vanligaste och ekonomiskt och näringsmässigt betydelsefull för människor. Den fungerar i ”normala” temperaturer med god vattentillgång. De övriga finns i höga temperaturer samt där vattentillgången är låg eller näst intill obefintlig som i öknar.

Förklaringarna bakom dessa tre processer är minst sagt komplexa och jag förväntar mig inte att särskilt många tar sig tid att Googla och/eller söka videos på YouTube.


[1] ”Professor Dave”: https://youtu.be/8oodcy8SEBk

Vilken är Solens roll i klimatförändringarna?

Läser du och begrundar långa texter (på nätet 68 sidor varav drygt 9 sidor referenser) om ett komplicerat ämne? Eller låter du dig övertygas om en slutsats med tanken att den/de som producerat så många ord förmodligen har rätt? Källa: http://www.raa-journal.org/raa/index.php/raa/article/view/4906 [1]

Om nu Solen är den ultimata drivkraften till klimatförändringarna (de kan du väl inte ha missat, åtminstone någon har du säkert lagt märke till?) , varför inte välja ut de bästa data och argument som finns och presentera dem i oemotsäglig form?

Ingemar Nordin, professor emeritus i filosofi, skriver en artikel i Klimatupplysningen om ”How much has the Sun influenced Northern Hemisphere temperature trends? An ongoing debate”. Som den ifrågasättare av människans roll i de pågående förändringarna i klimatet så slår han i två korta meningar fast att ”Noterbart är dock att såsom huvudförklaring till de verkligt stora klimatförändringarna på jorden så spelar koldioxiden noll roll. Allt handlar om solinstrålningen till jorden.”

Graferna nedan kommer från författarnas pressrelease och är sammanställningar av observerade data. Den vänstra avser alla mätstationer, både på landsbygd (rural) och tätorter (urban). Den högra enbart från landsbygd. [2]

Källa: http://www.raa-journal.org/raa/index.php/raa/article/download/4920/6080

Städer och tätorter är genomgående varmare; svalkande växtlighet är bortröjd, värmeabsorberande asfalt mycket mer vanligt samt att (högre) bebyggelse fungerar som strålningsfällor. Notera de långtidstrender man anger, +0,55°/100 år för ren rural och +0,89° för landsbygd samt tätort. Från ungefär 1970 finns i båda graferna en tydlig och likformig trend om cirka +2,9° per 100 år! Perioden (50 år) är betydligt längre än de 30 år som krävs för att man skall kunna tala om klimat och motsvarar också mer än 4 solcykler. Argument för att solen styr klimatet grundas ofta i att lägre antal solfläckar (”lägre solaktivitet”) leder till kallare klimat. Sedan solcykel 21 (som började omkring 1978) med max cirka 200 – 220 solfläckar har antal solfläckar stadigt minskat till runt etthundra under cykel 24 medan temperaturen stigit mer än 1,4°. [3]

Klimatupplysningens skribenter är ofta mångordiga men omedvetet eller medvetet missledande.


Nordins text: https://klimatupplysningen.se/en-viktig-oversikt-om-solens-betydelse-for-klimatet

Studien: https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/06/connoly.pdf

[1] Länken flaggas som ”Inte säker”, PDF-en kan inte laddas ner och DOI rapporteras ”Not Found”, alla anledningar till tvivel om källans kvalitet.

[2] I studien finns ett antal grafer (#7 sidan 39, #8 sid. 41, #9 sid 42, #10 sid 43, #11 sid 44 (trädens tillväxt som proxymått), #12 sid 45 (glaciärer som proxy), #13 sid. 47) som visar hur temperaturutvecklingen varit över tid med ungefär samma utfall som den jag visat ovan.

[3] TSI (Total Solar Irradiance) varierar ungefär 2 W/m² inom en solfläckscykel, detta ovanpå cirka 1360 W/m². TSI mäts utanför atmosfären och normaliseras till Jordbanans medelavstånd (1 AU) till Solen.

Bara väder eller ändrat klimat?

Källa: https://www.theguardian.com/us-news/2021/jun/18/us-heatwave-west-climate-crisis-drought

Jag utgår från att det finns de som viftar bort detta och menar att ”…det är bara väder…” och Jorden har klarat större påfrestningar. Det vi upplever i närtid (timmar, dagar och upp till några år) beror på väder. Men vädret beror på klimatet.

The heatwave gripping the US west is simultaneously breaking hundreds of temperature records, exacerbating a historic drought and priming the landscape for a summer and fall of extreme wildfire.

Intensiv värme och torka är vad som krävs för att amerikaner ska koppla till klimatförändringar.

Still, public opinion data shows that there’s a disconnect, where even though about 72% of people in the US say global warming is happening, only 40% say that they think that it will affect them directly. But we actually did a recent study, looking at climate and weather extremes – and we found that really hot, dry conditions are the only thing that most people in the US directly connect to climate change. So right now is a really important time for scientists to communicate with the public that climate change is here, and climate action matters.

Källa i länken: Katharine Hayhoe

Jag undrar just över nästa uppkast från de som ifrågasätter klimatförändringar och mänsklighetens ansvar. Då få eller inga av dessa klarar att tolka faktiska data kommer det antagligen att bli misstänkliggöranden av klimat- och närstående forskares motiv.