Vox 2/3 Varmare Arktis och variationer i väder på andra ställen.

Videon innehåller väderexempel från 2017 och 2018 men det finns aktuellare: https://www.nbcnews.com/science/environment/earth-just-had-its-hottest-january-recorded-history-n1136426

The planet experienced its hottest January in recorded history last month, the National Oceanic and Atmospheric Administration announced Thursday.

It was the 44th consecutive January, and the 421st consecutive month, with temperatures above the 20th century average, according to NOAA. The milestone is just the latest in a string of climate records set in recent years.

Ökande värme, vatten, land och atmosfär

Atmosfärens vatten i form av gas/ånga och moln påverkar klimatet på Jorden, en annan ståndpunkt lär vara svår att försvara.

As bushfires spread in places that ”aren’t supposed to burn,” scientists warn that as a result of climate change, Australia is becoming a hotter and drier continent. Källa: https://youtu.be/0qGpZaJbx9g

Vatten omsätts ständigt och byter ‘ståställe’ och fas [1] med extremt varierande tidsperspektiv. En vattenmolekyl bunden i Antarktis äldsta is kan ha varit där i minst 1 miljon år. En ‘varm’ vattenmolekyl där atmosfären ovanför har 100% luftfuktighet kan hoppa miljontals gånger per sekund mellan gas- och vattenfas.

När atmosfärens luftfuktighet är lägre dominerar avdunstningen, särskilt när vinden sveper med sig ‘hoppande’ vattenmolekyler. [2]

  • Varm luft kan bära stora mängder vattenånga utan att den kondenserar till moln.
  • Kall luft är vattenfattig, Antarktis definieras därför som Jordens största öken.

Antarctica, on average, is the coldest, driest, and windiest continent, and has the highest average elevation of all the continents. Antarctica is considered a desert, with annual precipitation of only 200 mm along the coast and far less inland.

Hav och andra vatten täcker mer än 7/10 av Jordens yta och bidrar till atmosfärens innehåll av vattenånga och moln. Jordytans ojämnheter, porer, djur och växter gör detsamma. Bilden nedan (ur videon) visar ett krympande vattenhål där djur trampar i gyttjan och ökar den vattendunstande ytan.

Gör ett experiment med en ordinär krukväxt [3] och en lika vid skål med vatten intill. Min erfarenhet är att krukan inklusive sin växt ‘dricker’ vatten betydligt snabbare än det dunstar från skålen.

Samma händer i naturen men i betydligt större skala. Växter och jordyta bidrar efter bästa förmåga till atmosfärens vatten, givet att marken är tillräckligt fuktig. Här i Europa är de torra områdena mindre och atmosfären hinner ‘ladda om’ mellan torka och regn. I Australien och USA:s mellanvästern väger avdunstningen vanligen över och skapar massiv torka. I Australien har till och med de tropiska regnskogarna i norr blivit så torra att de brunnit!

De som ifrågasätter klimatförändringar som bakomliggande orsak pekar ibland på att eftersatt skogsskötsel ger torrt bränsle som driver bränder. Men den hypotesen har brister då redan avbrunna områden har drabbats igen inom några få år.


[1] Is, flytande och gas/ånga är vattnets helt dominerande faser. Det finns ytterligare en, plasma, när det gäller vatten, var?

[2] På vårsidan töar snö och is särskilt snabbt när det blåser.

[3] Ta sådana som behöver vattnas någorlunda återkommande, inte kaktusar och suckulenter.

Mitokondrier och elektrontransportkedjan

I våra celler finns mitokondrier som omvandlar matens energigivande beståndsdelar till ATP, kroppens energivaluta. I jämförelse med en glukosmolekyl är en Adenosintrifosfatmolekyl stor och komplex [1] men bär mindre än 1/35 av dess energi. En ATP beskrivs ofta som energirik trots att motsatsen är långt sannare, det är mängden som har betydelse.

Väggarna skiljer matrix från insidan och fungerar lite som en kraftverksdamm, den upprätthåller den koncentrationsgradient som driver ATPsynthase inbäddade i väggarna likt elektriska generatorer. Elektrontransportkedjan [2] pumpar ut använda protoner. Se videon via länken under bilden för förklaring.

https://youtu.be/LQmTKxI4Wn4

https://youtu.be/kXpzp4RDGJI


[1] Glukos har molekylvikten 180 g/mol medan ATP har 505 g/mol. Adenosindelen står för nästan allt, trifosfaten en liten del men det är den PO32- längst till vänster i bilden nedan som har riktigt stor betydelse (molekylvikt: 78 g/mol). Resten av transportören återvinns ständigt.

[2] Wikipediabilden av processerna är jämförelsevis tråkig. Den egentliga ATP-produktionen finns längst till höger, de fyra övriga är mer som pumpar.

En utförligare artikel: https://en.wikipedia.org/wiki/Mitochondrion

Antarktis istäcke

Antarktis [1] är kontinenten där Sydpolen ligger. Östantarktis är en högplatå täckt av ett isskikt, 1 till 3 km tjockt. I ytterkanter mot havet finns branta glaciärer som snabbt ändar i havet. Västantarktis är i medeltal lägre och havet omkring är grundare, dess glaciärer glider längre på havsbottnen innan de slutligen brister, kalvar.

Antarctica’s great ice sheet is losing ground as it is eroded by warm ocean water circulating beneath its floating edge, a new study has found. Källa: https://www.sciencedaily.com/releases/2018/04/180402123622.htm

Den mörka linjen på bilden ovan markerar grounding line där isen tappar kontakten med havsbottnen och börjar bäras av havsvattnet.

Most Antarctic glaciers flow straight into the ocean in deep submarine troughs, the grounding line is the place where their base leaves the sea floor and begins to float.

Salt och förhållandevis ‘varmt’ havsvatten strömmar in längs botten och smälter glaciärisen som består av rent sötvatten. Blandningen har lägre densitet, stiger uppåt och strömmar utåt. Det förhållandevis saltfattiga ytvattnet bildar flytande havsis (‘Sea ice formation’ i bilden) vid högre temperatur än saltvatten. [2]

Thwaites– och Pine-glaciärernas flytande tungor vandrar utåt havet med 3 km per år, beroende på trycket från stora ismassor bakom och för att det inte finns betydande hinder i vägen.

The pace of deglaciation since the last ice age is roughly 25 metres per year. The retreat of the grounding line at these glaciers is more than five times that rate.

The biggest changes were seen in West Antarctica, where more than a fifth of the ice sheet has retreated across the sea floor faster than the pace of deglaciation.

The team, led by Dr Hannes Konrad from the University of Leeds, found that grounding line retreat has been extreme at eight of the ice sheet’s 65 biggest glaciers. The pace of deglaciation since the last ice age is roughly 25 metres per year. The retreat of the grounding line at these glaciers is more than five times that rate.


[1] De Transantarktiska bergen delar kontinenten i en mindre västlig och en betydligt större östlig del. Den högsta bergskedjan är Vinsonmassivet med berget Mount Vinson som är 4 897 meter högt. Djupaste punkten som är täckt med is ligger 2 538 meter under havsytan. Runt om Antarktis sträcker sig den Antarktiska oceanen. Wikipedia.

[2] Salt havsvatten fryser vid temperaturer neråt -2°C.

Journal Reference: Dr Hannes Konrad et al. Net retreat of Antarctic glacier grounding lines. Nature Geoscience, 2018 DOI: 10.1038/s41561-018-0082-z

Ett bottenlöst löjligt argument, plastpåseskatten.

Reklam är nästan alltid irriterande på mer än ett sätt. Om du tycker att den skaver på din själ så har den nått sitt syfte, du blir berörd och börjar diskutera den med andra.

Sak samma med plastpåseskatten, argumenten är på så låg nivå att en majoritet kan känna sig berörda. Den utmålas som en stor intäktskälla för staten, när den är hur enkel som helst att undvika för den enskilde, ta med egna återanvändningsbara bärkassar.

Om du inte ens kan bidra med att avstå från plastbärkassar, vad duger då du till? Sprida enfaldiga argument?

För mig kan de förbjudas rakt av.

Thwaites glaciär och Icefin

Glaciärer och flytande is kan smälta på alla ytor, upptill, sidor eller underifrån. Det som avgör är om energitillförseln är tillräcklig. Vatten är en effektiv värmetransportör, något som märks om man blir blöt om händerna i kyla. Stillastående och torr luft utnyttjas i byggnadsisoleringar som stenull och frigolit.

Glaciärer påverkas av gravitationen och rör sig som en flod, om än sakta. På Antarktis möter de förr eller senare det omgivande havet, börjar flyta på vattnet vid sin grounding line och blir en utskjutande tunga. När vattnets temperatur är högre än isens smälttemperatur äts den sakta bort underifrån, bärkraften minskar och till slut bildas sprickor.

För att studera grounding line och vattentemperaturer vid Thwaites glaciär (ungefär samma yta som Florida) används en robotdykare, Icefin.[1] Följ med på en dykning djupt under isen via länken nedan.

Källa: https://www.livescience.com/underwater-robot-visits-antarctica-glacier.html


[1] Se ytterligare bilder på Icefin

Tidigare om Thwaites glaciär.