Det cirkulerar påståenden om att koldioxid inte har egenskaper som krävs för att vara en växthusgas. Utan att diskutera vad som kännetecknar växthusgaser tänker jag använda ett par väl studerade och mätta ytterligheter inom astronomin.

• Om koldioxiden är en växthusgas bör dess inverkan på värmelagring öka i takt med koncentration, så kallad dose respons.
• Frånvaro av växthusgaser inklusive koldioxid bör då hålla nere temperaturen även om solstrålningen är kraftig, eller hur?

Jag väljer planeten Merkurius som exempel på mycket kraftig solstrålning och näst intill total frånvaro av atmosfär. Banan är excentrisk med avstånd som varierar mellan 46 och 60 miljoner kilometer från Solen med omloppstiden 88 dygn. Lägsta uppmätta temperatur är -173 grader och den högsta +427 på solsidan. Medeltemperaturen anges till 340 K vilket blir knappa 70 grader Celsius. Totalt sett en rätt obehaglig miljö och till det kommer att ett ”dygn” motsvarar 176 jorddygn.

Venus får exemplifiera den andra ytterligheten. Dess bana är nästan cirkulär på 108 miljoner kilometers avstånd från Solen. Atmosfären utgörs till 96.5% koldioxid och med ett tryck 90 gånger högre än på Jorden. Medeltemperaturen är 462 grader Celsius och varierar knappt över ytan.

Trots att Merkurius finns betydligt närmare Solen och får 4 gånger högre solstrålning är dess medeltemperatur knappa 70 grader C att jämföra med Venus 462 grader C.

Kan du förneka att koldioxid har en mycket stor roll i skillnaden i värmelagring mellan dessa två planeter?

---

Tillägg: Temperatur är en suboptimal parameter för att beskriva effekter av växthusgaser. Egentligen borde man använda termisk energi som lagras i planetens skorpa över den nivå där den ”inre värmen” tar över och ut till och med dess troposfär. Men då tappar man nog merparten lekmän av vagnen.

Det finns 3-10 gånger mer människor än jorden ”tål” givet att vi beter oss som nu. Men det löser sig kanske på sikt.

• De beboeliga delarna av Jorden minskar och med en ”tätare” befolkning sprids sjukdomar och parasiter på samma sätt som i monokulturer av djur och grödor.
• Om det inte räcker kommer färskvattenbrist och olika typer av bekämpningsmedel att fixa resten.

Men det sker inte fullt ut förrän så långt fram i tiden att det knappt kommer att inträffa. Sedan finns ju en liten möjlighet att mänskligheten besinnar sig i tid. Men vilka är oddsen för det?

Mänsklig enfald är en obegränsad resurs, tyvärr med många livsfarliga biverkningar. 

Tillägg: Vid närmare eftertanke inser jag att den är förnybar och återbrukas i obegränsad omfattning.

Det finns många sätt att värdera betydelsen av en text. Ett av dem är att söka efter förstärkningsord som ersätter argument, lite som svordomar istället för ord med mening och betydelse. Det kan fungera när man umgås med andra med ungefär samma världsbild och kunskapsbrist i ämnet. I umgänge med kunnigare visar det bara frånvaro av verksamma sakargument, och kan med fördel ersättas med tomrum i texten.

Inlägg med uppenbara personangrepp samt mobbing är tydliga tecken på brister i argumenteringen. När ”vuxna” mobbar barn är det direkt avskyvärt.

Mitt intresse för klimatdiskussioner är nymornat och jag har svårt att förbise den nedvärderande ton och brist på källkritik som råder på facebook. Följande exempel på vulgära ”tomord” har jag hämtat därifrån. Listan är inte fullständig och kompletteras fortlöpande.

• klimatdomedagssekten
• koldioxidbluffen
• klimathotet
• klimatalarmet
• lögnhals
• Klimattalibaner
• klimatångest
• klimathysteri
• alarmism
• globalism (globalistisk agenda) kopplat till konspirationsteorier.
• domedagsprofeter
• uppvärmningsbedrägeriet
• klimatvansinnet
• klimatalarmister
• skogstokiga
• klimathotsgas
• klimatförnekare (tips av läsare)
• klimatnoja (Ny 20190618)
• hysteria (engelska) / hysteri (Ny 20190618)
• klimatreligiösa (Ny 20190623)
• Klimat-teokratin (Ny 20190623}
• klimatbedrägeriet (Ny 20190624)
• klimatkommunism (Ny 20190630)
• klimathypen (Ny 20190701)
• Klimathypokondrikerna (Ny 20190702)
• Domedagspredikanter (Ny 20190703)
• domedagsprofetior (Ny 20190704)
• klimatångestdrivna (Ny 20190705)
• klimatskrämselpropagandan (Ny 20190705)
• klimatångestterapi (20190705)
• dödsvansinnesrekordhettan (Ny 20190708)
• dödsnazistklimatförändringssommaren (Ny 20190708)
• Klimatreligionen (Ny 20190710)
• ”nyttig idiot” (Ny 20190718) *
• klimatalarmisttroll (20100719)
• fanatisk sekt (Ny 20190719)
• fejk-propaganda (Ny 20190803)
• GRETA-hyckleriet (Ny 20190817)
• klimatkonkarongen (Ny 20190926)
• klimatgycklare (Ny 20191104)
• klimatdiktaturen (Ny 20191220)

Sanning och lögn är ord du sällan eller aldrig finner i naturvetenskapliga studier men används ofta i journalistik samt sociala medier för att uppgradera egna åsikter och nedvärdera andras.

---

*) Att klassa ”nyttig idiot” som nytt är relevant bara för mig i diskussioner om bakgrunden för de långsiktiga förändringar vi ser och kan föreställa oss framöver. Begreppet har annan och mycket allvarligare förhistoria: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nyttig_idiot

Vid 10000 meters höjd, 1/637 av Jordens radie, har trycket i atmosfären sjunkit till ungefär 1/4 av det vid havsytan. Sprayar du lack på en typisk jordglob du kanske har hemma så blir lagret proportionellt tjockare än merparten av den beboeliga atmosfären.

Antag att den tunna atmosfären inte finns, Jorden är öde och tom men Solen fortsätter lysa. Med kända och accepterade fysiklagar kommer Jordens medeltemperatur med tiden att stabiliseras bra nära -18 grader Celsius. Dagarna blir visserligen varmare men nätterna betydligt kallare. Bortsett från teoretiska beräkningar, hur vet vi det?

Månen befinner sig på samma medelavstånd från Solen som Jorden med en medeltemperatur på -18 grader. Den roterar långsamt i förhållande till Solen, ett varv per månad, vilket gör att temperaturskillnaderna mellan maximum och minimum blir enorma. Månens albedo, ljusreflekterande förmåga, är cirka 0.13. Vi uppfattar Månen som ljus under natten men den kan jämföras med sliten asfalt vars albedo är cirka 0.12.

Alla sifferuppgifter är ungefärliga och baserade på typiska medelvärden. Atmosfären, till exempel, sväller i värme och drar ihop sig i kyla. Vid samma tryck vid havsnivå når atmosfären (troposfären) runt ekvatorn 17 km upp medan den i polartrakterna är 7 km ”hög”. Det är samma luftmassa över båda områdena, bara mer ”hopsjunken” vid polerna.

Vad är svart? I grund och botten reflekterar det inget ljus. I praktiska sammanhang ”behåller” den ljuset och omvandlar till värme. Tänk dig en asfaltväg eller en svart bil i solsken, hur varma blir de efter ett tag?

Det finns inga perfekt svarta föremål, men för att travestera en av fysikers utgångspunkter:

”Tänk dig en ihålig ko med ett litet hål i, dessutom mattsvart på insidan.”

I stort sett kommer hålet att bete sig som en svart kropp för inkommande ljus. Ljuset som hamnar inne i kon kommer att studsa runt till dess det tappar energi och ”dör”, föga eller inget slipper ut genom hålet igen.

En perfekt svartkropp har en intressant egenskap, om den hettas upp avger den strålning enligt ett lagbundet mönster. (I detta sammanhang faller jämförelsen med kon platt till marken.)

Förklaring av diagrammet: Skalorna är logaritmiska (ändras 10 gånger per huvudskalstreck) och temperaturen anges i Kelvin där 0 grader Celsius = 273,15K. Den stående regnbågen visar det synliga ljuset och kurvorna den strålning som en perfekt svartkropp avger vid olika temperaturer. Den gula kurvan motsvarar Solens yttemperatur (jo, den är faktiskt en bra svartkropp som vi kan se med blotta ögon!). Den röda (300K, ungefär 27 grader Celsius) är nära vår och Jordens temperatur.

Solen kan approximeras som en svartkropp men med vissa begränsningar. Den omges nämnligen av ämnen som filtrerar bort (= ändrar våglängd på) delar av strålningen vilket innebär dippar i vissa delar av spektrumet.

Klipper vi ut lika smala strålningsband vid Solens och Jordens maximala strålning kommer Solen att ”vinna” med ungefär 25*10⁷ gånger per kvadratmeter. Solen ger ungefär 10% av sin energi som UV-strålning men bara en liten del, UV-A och något av UV-B når ner till oss människor. Kväve är helt transparent för dessa våglängder medan syrgasen (O₂) kan splittras i atomer av UV-C. Syreatomer är oerhört reaktionsbenägna och en del kan bilda ozon, O₃. Atmosfären fungerar därför som ett UV-filter.

Vi kan se ungefär en oktav av solljus, UV-ljus ligger i oktaven över medan IR (värmestrålning) omfattar ungefär fyra oktaver under det synliga ljuset. Vår hud är på så sätt känsligare för elektromagnetisk strålning i ett långt större frekvensomfång än våra ögon.

---

Svartkroppstrålning i Svenska Wikipedia eller på Engelska

Ögonen hos barn och unga kan reagera på UV-A. Detta kan förklara att jag upp i gymnasieåldern inte klarade solljuset på skolgården under soliga senvinterdagar när snön fortfarande fanns kvar. Jag kisade med ögonen och tittade på andras mörka kläder medan de flesta verkade helt opåverkade.

Strimmorna på bilden kommer från ett jetplan. Förmodligen drivs det av flygfotogen, en blandning av kolvätekedjor med 8-12 kol. En sådan kolkedja, rak och därför mättad, med 8 kol omges av 18 väte (12 kol av 26 väte). De finns även med dubbel- och trippelbindningar, grenade och ringar.

När flygfotogen förbränns bildas koldioxid och vatten, se bilden nedan. För varje kol som bildar koldioxid ”friställs” nämligen två väteatomer som omgående reagerar med syre till vatten. Syret kommer i båda fallen från luften.

Varje kol i flygfotogenet bildar ungefär lika många* vatten- som koldioxidmolekyler. Du ser vattnet då det omgående kondenserar och fryser till is i den intensiva kylan, -50 grader eller kallare på 8 – 12 kilometers höjd där det är ekonomiskt att flyga.

Koldioxiden i och omkring kondensstrimman är genomskinlig i det synliga området och därmed osynlig gas**.

Koldioxiden utgör 1/12 till 1/8 molekyler färre än de i vattnet du ser, det är en hel del, eller hur?

Läs mer i ett senare inlägg

---

*) Faktiskt en vattenmolekyl mer då metyländarna (slut och början) av kedjan bär vardera en extra väteatom.

**) I det låga tryck som råder på dessa höjder finns inga som helst förutsättningar för flytande eller frusen koldioxid som vi skulle kunna se.

Gravitation är en kraft som attraherar massor och verkar över avstånd från molekylnivå till, i princip, oändligheten.

Ta till exempel en planet och en spelkula. Om båda är i vila i förhållande till varandra kommer gravitationen att dra spelkulan till planetytan där den blir liggande. Om en raket lyfter kulan och dessutom ger den fart längs planetytan kan den bli en satellit och kretsa runt planeten.

Planetens massa (”vikt”) dominerar helt hur spelkulan beter sig, kulans massa är jämförelsevis obetydlig. För varje kombination av planetens massa och spelkulans banhöjd kommer den att färdas i en noga definierad fart för att fortsätta som en satellit. Om vi på något sätt ökar planetens planetens massa/gravitation krävs högre fart för att bibehålla banhöjden, alternativt får man acceptera en lägre banhöjd och högre fart. Se det som en konstant kombination av läges– och kinetisk energi.

• Alla massor, små (spelkulan) som stora ( detta fall Jorden) kröker rumtiden på ett sätt som tvillingsatelliterna GRACE utnyttjar för sina mätningar.

Vi kan naturligtvis inte ändra en planets massa på det sättet, det är bara ett tankexperiment. Men Jordens gravitation varierar något lite från plats till plats. Det är lätt att föreställa sig att järninnehållet i Malmfälten ökar gravitationen, en effekt som utnyttjades från mitten av 1900-talet genom att flyga över misstänkta områden försedda med, för tiden, känsliga mätinstrument.

Redan 2002 sändes ett par satelliter, GRACE-1 och GRACE-2, upp för att i samarbete kartlägga Jordens gravitation. De går i samma bana på 500 kilometers höjd men 220 kilometer ifrån varandra. När en satellit passerar över ett område med högre gravitation kröks rumtiden, banhöjden minskar och farten ökar. Denna anpassning av fart och banhöjd i relation till gravitationen sker kontinuerligt och för alla satelliter men dessa är konstruerade för att i samarbete kartlägga Jordens gravitationsfält.

I och med att de cirklar i samma bana men 220 kilometer isär så befinner de sig aldrig nära samma punkt samtidigt. När ”ettan” befinner sig över ett område med högre gravitation ökar hastigheten (den hamnar tillfälligt i en ”utförsbacke”) och avståndet till ”tvåan” ökar. En stund senare kommer ”tvåan” till samma plats, dess hastighet ökar och hinner ifatt. Naturligtvis är det mer komplicerat än så, men principen är korrekt.

För att mäta dessa variationer i avstånd med tillräcklig precision används mikrovågsradio. Systemet är så känsligt att det detekterar skillnader neråt 10 mikrometer, motsvarande 1/10 av ett hårstrå! I kombination med mycket exakta GPS-data kartläggs gravitationen i varje område på Jorden, deras bana är nära polär (passerar nära både Nord- och Sydpol på varje varv) och så anpassad att de scannar hela Jorden på 15 dagar.

Kartläggningen är upp till 1000 gånger precisare än tidigare och mäter t.ex. vattenströmmar i haven, förändringar i glaciärer, istäcken, till och med magmaflöden under jordytan.

GRACE hade en kalkylerad livslängd om 5 år men togs ur drift först 2017. De har ersatts med GRACE-FO (Follow Up) som i tillägg dessutom använder laser för ytterligare precision. De kan mäta inbördes vinklar när de ”dyker” respektive ”stiger” ur gravitationsbrunnarna. GRACE-FO beräknas ha 20 högre precision än föregångarna.

---

Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/GRACE_and_GRACE-FO

After decades of searching, scientists have finally detected in space the first molecular bond that would have formed in the early Universe after the Big Bang.

Min tolkning: Efter årtionden av sökande har forskare slutligen lyckats finna den första föreningen (molekyl/jon) av olika atomer som kan ha uppstått i det ”färska” Universum efter Big Bang

Källa: Science Alert

Grundämnen består av positivt laddade atomkärnor och ett motsvarande antal elektroner så att de blir elektriskt neutrala. Den enklaste kombinationen av dessa är väteatomen H, inte att förväxla med vätemolekylen H₂, vätgas. I det nybildade Universum var temperaturen (egentligen energitätheten) så hög att allt var en enda röra av positivt laddade atomkärnor och negativt laddade elektroner, ett plasma.

Efter några hundra tusen år hade Universum glesnat (energitätheten och därmed temperaturen blivit tillräckligt låg) för att väteatomer (en proton + elektron) ska börja bildas. Energin i plasmat är fortsatt tillräckligt koncentrerad så väteatomer [1] kan fusionera (slås samman) till nästa grundämne, helium (He). I den processen frigörs energi vilket bidrar till att driva utvidgningen vidare. I detta läge beter sig Universum som en gigantisk detonerande vätebomb med ett plasma bestående av protoner (de allra enklaste atomkärnorna), neutroner, elektroner samt heliumatomer. Vi är framme där citatet ovan börjar få mening.

Scientists predicted HeH⁺ might form in planetary nebulae back in the 1970s, but up until now we’d still never been able to detect it.

Helium- och väteatomer slås samman till HeH⁺, heliumhydrid, en positivt laddad jon, det allra enklaste ämne man sökt sedan 70-talet. Teoretiskt har det funnits på agendan längre än så men instrumenten som krävs har inte funnits på rätt plats förrän på senare år. Här några skäl varför vi inte upptäckt heliumhydrid i rymden tidigare.

• Universum expanderar (utvidgas) och det sker i snabbare takt ju längre bort vi observerar.
• Sirenen från ett blåljusfordon får lägre frekvens när det kör fort från oss, vi kallar det dopplereffekten. På samma sätt sjunker frekvensen från en foton som sänds ut av de tidiga heliumhydrid-jonerna.
• På grund av dopplereffekten kommer den ursprungliga högfrekventa heliumhydrid-fotonen att få en lägre frekvens när den når oss.
• Vår atmosfär absorberar dessa IR-fotoner med våglängden 149 μm [2] och de slipper inte förbi ner till Jordytan.
• För att upptäcka fotoner (”strålning”) från de tidigaste heliumhydriderna måste detektorerna finnas i satelliter där atmosfären är tillräckligt ”gles” för att släppa fram dem.

Bilden visar översiktligt att atmosfären hindrar passage av stora delar av elektromagnetisk strålning. Dit hör 149 μm (ungefär 75 gånger längre våglängd än synligt ljus) som nämns i texten. I intervallet mellan 1-100 μm inryms värmestrålning som Jorden avger för att vidmakthålla strålningsbalansen. [3]

Läs artikeln för en fullständigare beskrivning, min är avsevärt förenklad.

---

[1] Egentligen deuterium och tritium med en respektive två neutroner tillsammans med den enda protonen.

[2] 1 μm = 0.000 001 meter

[3] Växthusgaser fyller gradvis ut de dippar som utgör ”strålningsfönster”. Det gör att Jorden samlar på sig värmeenergi som till 9/10 hamnar i haven.