Under gårdagnatt föll knappa decimetern men snöfallet hade upphört när jag gick ut i -14°C och solsken. Varför är riktigt kall nyfallen snö ‘flygig’, lätt och gnistrar i solsken?

Varje vattenmolekyl har förmåga att binda till fyra (4) andra [1] vilket sker när några vattenmolekyler fryser till iskristaller. Då is flyter på vatten är det ett tydligt tecken på att iskristaller tar mer plats. När temperaturen är tillräckligt låg kommer även de ytligaste vattenmolekylerna i en snöflinga att hellre ‘umgås’ med resten av den kristalliserade isen snarare än omgivningen. De enskilda snöflingorna ‘står på tå’, snön blir fluffig, lätt och binder föga. Med lite vind driver den lätt iväg.

Is och snö smälter vid 0°C, då molekylernas kristallstruktur faller isär till vatten. Molekyler i vatten binder i genomsnitt med 3.4 bindningar som hela tiden brister och ersätts med nya i rasande takt. [1] Ytligt sett sker smältningen väldigt väldefinierat men i molekyl– och atomskala är förloppet långt mer intrikat. De ytliga molekylerna i is och snö har redan från början en svagare kontakt med varandra än de som ligger längre in och med ett litet energitillskott kommer de enskilda molekylerna att frigöra sig och blottlägga nästa lager.

Vid ytlig smältning i nollgradig snö kommer kristallerna att glida närmare varandra vilket gör snön kompaktare. Trots att vattenmolekyler har färre bindningar än i is kommer antalet vätebindningar att öka dramatiskt vilket sammantaget gör fuktig snö kompaktare, klibbigare, segare och långt jobbigare att skotta.

---

Tidigare inlägg om snö: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2020/03/05/nu-snoar-det-har/

[1] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/05/vatten-ett-amne-med-karaktar/

Per Espen Stoknes från Norge är ekonom, psykolog, politiskt aktiv och väldigt engagerad i miljön och klimatfrågor.

Han har hållit TED Talks och informerat beslutsfattare runt om i världen om de resultat han kommit fram till inom sin forskning – resultat som har att göra med allas vår roll som miljöpåverkare.

Källa: https://svenska.yle.fi/artikel/2020/02/29/per-espen-vet-varfor-vi-har-svart-att-gora-nagot-for-klimatet

Artikeln illustrerar med murar men jag föredrar ordet filterbubblor, egentligen ingen större skillnad. Fetstilarna i citaten är mina.

Den första muren handlar om distans, om hur sådant som känns långt borta, i tid eller i rum eller enligt hur vi själva känner vi kan påverka, känns mindre angeläget för oss.

I helheten är våra liv försvinnande korta men vi hinner oftast uppleva ett antal år med cykliska svängningar i väderparametrar som vida övertrumfar de små långtidstrenderna. Den som lever i och av naturen noterar de långsiktiga förändringarna tydligare än andra.

Den andra muren handlar om hur vi drivs till utmattningens gräns av alla domedagsbudskap som följer i klimatförändringens fotspår. Den här utmattningen leder till att vi vänjer oss vid de hotande budskapen och vår reaktion på dem blir mindre och mindre.

Vi har alla olika budskap som når in i våra medvetanden och tänjer det till bristningsgränsen. Ett av domedagsbudskapen (det verkar vara det givet de oproportionerligt många och ilskna reaktionerna på Internet) rör plastpåseskatten.

Vår tredje mur, dissonans, handlar om hur det dagliga liv vi lever kontrasterar mot hur vi inser att vi borde leva för att vara en positiv kraft för miljön.

Ju mer vår livsstil bryter av mot en förnuftig dess är motståndet mot förändring. För den som reagerar hårt på att Sverige minskar plastpåseförbrukningen i Sverige så är kommande och tvingande inskränkningar i livsstilen förödande.

Den näst sista muren, förnekelse, är den som växer upp när dissonansen pågått länge och blivit alltför stark.

Bilden på de fyra aporna passar in här, möjligen borde Internetapan vara längst till vänster. Ifrågasättande av klimatforskning och spridning av vetenskapsförnekelse skulle inte spridas på samma sätt utan en liten skvallerspegel i var människas hand. Asociala medier [1] ger de med udda övertygelser möjlighet att kontakta likar även om de är en obetydlig del av samhället. De upplever sig tillhöra en betydelsefull skara med gemensamma ‘motståndare’.[2]

Den innersta av murarna är vår identitet, hur vi uppfattar oss själva som människor, vilka värderingar vi har och vad vi tycker är viktigt i samhället.

Människan är i grunden mycket anpassningsbar men om vi rotar oss alltför starkt, om det så är i prylar, platser eller pekuniärt, så smalnar nya alternativ av och vi backar hellre bakåt in i framtiden. Livsstilen blir konservativt anfäktad snarare än neutral eller progressivt anpassningsbar.

---

[1] Jag vet att de kallas Sociala medier. I praktiken slår de in kilar mellan människor helt intill varandra, därav mitt A-.

[2] Att fokusera på gemensamma motståndare är en uråldrig taktik som fortfarande fungerar.

Under natten föll 20-25 centimeter snö på vår garageuppfart. Under skottandet funderade jag på snöns varierande egenskaper. Någon annan som gjort det?

Nyfallen kall snö är lättskottad men blåser lätt i ansiktet om man jobbar i motvind. Ingen risk för det denna gång.

Idag är det nollgradigt, när snön faller är det ofta som lapphandskar. Den tung och segskottad. Vi har en förskola mitt emot och ungarna vet att snön ägnar sig för bygge. (Även snöbollskastning som förskolepedagogerna helst avstyr.)

Vad gör skillnad mellan ‘kall’ och nollgradig snö? Att fuktig snö klibbar är ett erfarenhetsmässigt korrekt svar, men jag önskar ‘djupare’ funderingar. Någon?

Det är nästan alltid fruktbart att se saker ur fler synvinklar, denna är verkligen annorlunda. Den kommer från General Overview: The Greenhouse Effect, en del av två utbildningspaket från CalSpace [1] Det beskriver hur Jorden upprätthåller strålningsbalansen sett från rymden.

The apparent temperature ”surface” that we would see from space is located well above the real surface of the Earth where we live. This apparent temperature ”surface” is about 5000 meters up (17,000 feet) within the atmosphere.

En ‘naken’ himlakropp på Jordens avstånd från Solen (ex. Månen) uppnår strålningsbalans vid en medeltemperatur på -18°C.

To get a better handle on this concept consider the following: the difference in elevation between 0 meters and 5,000 meters corresponds to a difference in temperature of about 60°F. In other words, at sea level it is 60°F warmer than it would be without the atmosphere. For the last 100 years or so this apparent temperature ”surface” has been moving upward in the atmosphere as a result of global warming.

Vid ungefär 5000 meters höjd är atmosfärens medeltemperatur cirka -18°C. Då atmosfären utvidgas eller krymper av värme respektive kyla så är den lokala höjden beroende av markens värme och hur mycket energi atmosfären innehåller upp till den höjden.

As the apparent ”surface” rises, the bottom of the atmosphere gets warmer, a fact that can be seen in the positions of the snow line (the elevation where snow begins to form) and tree line (the elevation where it becomes to cold for trees to grow).

När Jordens medeltemperatur stiger sväller atmosfären av värmeenergin och ‘minus artongradsaltituden’ hamnar högre upp, den värmestrålande ytan över Jorden ökar och upprätthåller på så sätt energibalansen.

However, despite all these changes happening in the lower atmosphere, the overall temperature of the planet as seen from space stays the same.

---

[1] The California Space Institute (CalSpace) is a multi-campus research unit (MRU) of the University of California. http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/calspace/about/index.shtml

Är det tecken på att Jorden ‘svalnar’? Nej, riktigt så simpelt är det inte, snarare tvärtom.

Källa: https://www.nrk.no/vestland/her-har-det-ikkje-vore-sa-mykje-sno-pa-20-ar-1.14927053

Blunda och tänk en stund, hur mycket brukar det snöa i riktigt kallt väder? Inte särskilt mycket, åtminstone i mina trakter. Riktig kyla kräver klar himmel eller på sin höjd få moln, ganska otypiskt för snöväder.

Från den ‘varma’ Golfströmmen utanför Norges kust avdunstar avsevärda mängder vatten som förs in över land av vindar. När den fuktiga luften tvingas upp över berg och fjäll sjunker temperaturen med ungefär 6.5°C per 1000 höjdmeter. Det räcker ofta för att temperaturen ska sjunka under dagg- och fryspunkt, bilda iskristaller och snö.

Stigande global medeltemperatur förstärker både nederbörd och torka. Är det dessutom nära eller under noll grader kommer stora delar av Norge inte att lida brist på vintersnö.

Kjøllmoen seier ein dei siste 10 åra har opplevd store variasjonar i målingane, men at trendar jamt over viser at breane minkar.

Läge att byta upp sig?

Hybridbilen liknar en två-sitsig Koenigsegg men har plats för fyra fullvuxna människor och bagage. Detta är tack vare drivlinan där motorn krympts till en trecylindrig två-liters motor med dubbelturbo och såkallade fri ventiler [1], förklarar Christian von Koenigsegg.

– 3500 newtonmeter och 1700 hästkrafter. Den gör 0-100 på 1,9 sekunder. Dessutom är det en plug-in hybrid som kan köra på ren el i 50 km.

https://www.expressen.se/dinapengar/koenigseggs-nya-hybrid-varldens-dyraste-fyrsitsiga-bil/

---

[1] I denna motor finns en helt ny teknologi, Freevalve, som kan revolutionera även små vardagsmotorer. https://www.freevalve.com

Detta är några aktiva vid Stockholms Universitet

https://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/experter/klimat-och-klimatförändringar-experter-vid-stockholms-universitet-1.388493

Jag tar gärna emot förslag från andra institutioner/orter. Ange deras forskningsområde.

Jordens klimat och väder är minst sagt komplicerade och otaliga ingående parametrar interagerar enligt svårbeskrivna mönster, dessutom över tid.

Låt oss istället utgå från en himlakropp på nära samma avstånd från Solen som Jorden, men ta bort några faktorer som strular till beräkningar som atmosfär, växtlighet och majoriteten vatten. Vad blir då kvar?

Månen [1] är ett ‘näraliggande’ alternativ. Dess temperatur varierar kraftigt mellan natt- och dagsida, men i medeltal är den -18°C. Om vi jämför med Jordens förutsättningar, vad gör att medeltemperaturen här hamnar runt behagligare +15°C?

---

[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Moon och https://simple.wikipedia.org/wiki/Moon

Nya mätningar precis vid den svårtillgängliga iskanten avslöjar hur de varma havsströmmarna uppför sig när de möter glaciären. ”Det här är viktigt för att kunna förutsäga glaciärernas framtid och havshöjningen”, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.

Ny Teknik: https://www.nyteknik.se/miljo/svenska-forskare-loser-smaltgatan-i-antarktis-6989167