Om detta är relevant eller ej kan jag inte bedöma, det får andra med kompetens göra, gärna uppbackat med fakta. Men det är åtminstone en motvikt till allt det negativa som sköljer in över oss.

Läs mer om en kompletterande behandling: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4923851/

En pedagogisk beskrivning, se den!

https://www.youtube.com/watch?v=nl6tTwxzCi8&feature=youtu.be

Matematik är ett ”språk” som kan användas för att beskriva, förutsäga och därmed modellera framtida utveckling givet ett antal kända och/eller antagna parametrar. Utvecklingen av coronaviruset är i Tom Brittons fokus men han berör även mässling,

Jag kan inte frigöra mig från tanken att den matematiska modellen kan beskriva utvecklingen av kedjebrev, konspirationer och liknande. Där skulle en god grundläggande skolgång fungera som ett mentalt immunförsvar [1] medan en eller flera obehandlade ‘infektioner’ ökar sannolikheten [2] för spridning till riskgrupper med undermålig källkritik.

---

[1] Kallas negativ återkoppling som dämpar ett förlopp.

[2] Positiv återkoppling förstärker ett förlopp som t.ex. tjutet som kan uppstå när en mikrofon plockar upp ljudet via högtalarna.

Människors spontana inlärningstopp är under barndom och ungdomsår. De som då stimuleras inom ett eller flera fält kan förhoppningsvis ha nytta av det fortsättningsvis.

Få har förmånen av att ha eller upplevt lärare med pedagogisk förmåga ens i nivå Bruce Yeaney [1]

---

[1] Idag har han 177 videor och 231 000 prenumeranter på YouTube

Bilden visar en av elva grafer från C3S. [1]

Winter 2019/2020 in Europe saw generally wetter than average conditions across most of western and northern Europe, with above average precipitation and above average soil moisture. Western Norway saw much above average precipitation, due to sustained high amounts of rainfall throughout the period, in particular during January and February. The southern and eastern parts saw generally drier than average conditions, especially so for soil moisture in the southern Iberian Peninsula, most of the regions adjacent to the Adriatic Sea, and over a large region to encompassing the Black Sea from west to east. Temperature was above average across the whole continent, especially so in the northeast.

Källa: https://climate.copernicus.eu/precipitation-relative-humidity-and-soil-moisture-february-2020

I norra Sverige har vi fått nederbörd i liknande utsträckning som under jämförelseperioden, kanske lite mer. Vi norrlänningar kan stötta övriga landet med elkraft även detta år. Markfuktigheten lite högre vilket bådar gott för grundvattnet, kanske ingen vattenbrist framöver. Södra Spanien, Italien, Grekland och Östeuropa ligger sämre till.

---

[1] Om Copernicus: https://climate.copernicus.eu/what-copernicus

Under gårdagnatt föll knappa decimetern men snöfallet hade upphört när jag gick ut i -14°C och solsken. Varför är riktigt kall nyfallen snö ‘flygig’, lätt och gnistrar i solsken?

Varje vattenmolekyl har förmåga att binda till fyra (4) andra [1] vilket sker när några vattenmolekyler fryser till iskristaller. Då is flyter på vatten är det ett tydligt tecken på att iskristaller tar mer plats. När temperaturen är tillräckligt låg kommer även de ytligaste vattenmolekylerna i en snöflinga att hellre ‘umgås’ med resten av den kristalliserade isen snarare än omgivningen. De enskilda snöflingorna ‘står på tå’, snön blir fluffig, lätt och binder föga. Med lite vind driver den lätt iväg.

Is och snö smälter vid 0°C, då molekylernas kristallstruktur faller isär till vatten. Molekyler i vatten binder i genomsnitt med 3.4 bindningar som hela tiden brister och ersätts med nya i rasande takt. [1] Ytligt sett sker smältningen väldigt väldefinierat men i molekyl– och atomskala är förloppet långt mer intrikat. De ytliga molekylerna i is och snö har redan från början en svagare kontakt med varandra än de som ligger längre in och med ett litet energitillskott kommer de enskilda molekylerna att frigöra sig och blottlägga nästa lager.

Vid ytlig smältning i nollgradig snö kommer kristallerna att glida närmare varandra vilket gör snön kompaktare. Trots att vattenmolekyler har färre bindningar än i is kommer antalet vätebindningar att öka dramatiskt vilket sammantaget gör fuktig snö kompaktare, klibbigare, segare och långt jobbigare att skotta.

---

Tidigare inlägg om snö: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2020/03/05/nu-snoar-det-har/

[1] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/05/vatten-ett-amne-med-karaktar/

Per Espen Stoknes från Norge är ekonom, psykolog, politiskt aktiv och väldigt engagerad i miljön och klimatfrågor.

Han har hållit TED Talks och informerat beslutsfattare runt om i världen om de resultat han kommit fram till inom sin forskning – resultat som har att göra med allas vår roll som miljöpåverkare.

Källa: https://svenska.yle.fi/artikel/2020/02/29/per-espen-vet-varfor-vi-har-svart-att-gora-nagot-for-klimatet

Artikeln illustrerar med murar men jag föredrar ordet filterbubblor, egentligen ingen större skillnad. Fetstilarna i citaten är mina.

Den första muren handlar om distans, om hur sådant som känns långt borta, i tid eller i rum eller enligt hur vi själva känner vi kan påverka, känns mindre angeläget för oss.

I helheten är våra liv försvinnande korta men vi hinner oftast uppleva ett antal år med cykliska svängningar i väderparametrar som vida övertrumfar de små långtidstrenderna. Den som lever i och av naturen noterar de långsiktiga förändringarna tydligare än andra.

Den andra muren handlar om hur vi drivs till utmattningens gräns av alla domedagsbudskap som följer i klimatförändringens fotspår. Den här utmattningen leder till att vi vänjer oss vid de hotande budskapen och vår reaktion på dem blir mindre och mindre.

Vi har alla olika budskap som når in i våra medvetanden och tänjer det till bristningsgränsen. Ett av domedagsbudskapen (det verkar vara det givet de oproportionerligt många och ilskna reaktionerna på Internet) rör plastpåseskatten.

Vår tredje mur, dissonans, handlar om hur det dagliga liv vi lever kontrasterar mot hur vi inser att vi borde leva för att vara en positiv kraft för miljön.

Ju mer vår livsstil bryter av mot en förnuftig dess är motståndet mot förändring. För den som reagerar hårt på att Sverige minskar plastpåseförbrukningen i Sverige så är kommande och tvingande inskränkningar i livsstilen förödande.

Den näst sista muren, förnekelse, är den som växer upp när dissonansen pågått länge och blivit alltför stark.

Bilden på de fyra aporna passar in här, möjligen borde Internetapan vara längst till vänster. Ifrågasättande av klimatforskning och spridning av vetenskapsförnekelse skulle inte spridas på samma sätt utan en liten skvallerspegel i var människas hand. Asociala medier [1] ger de med udda övertygelser möjlighet att kontakta likar även om de är en obetydlig del av samhället. De upplever sig tillhöra en betydelsefull skara med gemensamma ‘motståndare’.[2]

Den innersta av murarna är vår identitet, hur vi uppfattar oss själva som människor, vilka värderingar vi har och vad vi tycker är viktigt i samhället.

Människan är i grunden mycket anpassningsbar men om vi rotar oss alltför starkt, om det så är i prylar, platser eller pekuniärt, så smalnar nya alternativ av och vi backar hellre bakåt in i framtiden. Livsstilen blir konservativt anfäktad snarare än neutral eller progressivt anpassningsbar.

---

[1] Jag vet att de kallas Sociala medier. I praktiken slår de in kilar mellan människor helt intill varandra, därav mitt A-.

[2] Att fokusera på gemensamma motståndare är en uråldrig taktik som fortfarande fungerar.