Du kan ha en stabil åsikt om dess orsaker och omfattning men se ändå denna YouTubevideo av potholer54 [1], en brittisk journalist som bor i Australien.
Han borrar i vandringssägner och obestyrkt hitte-på, i detta fall de som gäller Australiens förödande bränder [2]. Metoden är lite ‘gammeldags’ och tidsödande, han söker efter källor som ligger bakom.
Argo is an international project to collect information on the temperature and salinity of the upper part of the world’s oceans. Argo uses robotic floats that spend most of their life drifting below the ocean surface. They make temperature and salinity measurements when they come up to the surface and after transmitting their data to satellites, they return to depth to drift for 10 days. Currently, there are roughly 3000 floats producing 100,000 temperature/salinity profiles per year. The floats go as deep as 2000m. To learn more, visit the ”About Argo” page. Källa: http://www.argo.ucsd.edu/FAQ.html
Om du utvecklar verktyg för att analysera data så uppmuntrar Argo delning: ”Users are encouraged to share the tools they develop with the rest of the Argo Community.”
De som ifrågasätter klimatmodeller har här fantastiska möjligheter att bidra med sina insikter i ämnet.
På 55 år har haven samlat 24*1022 Joule [1] kinetisk energi (värme) i de övre 2000 metrarna. (Se bilden)
[1] 24*1022 Joule = 240 000 000 000 000 000 000 000 Ws ≈ 66 700 000 000 000 000 000 kWh. Låt säga att Jordens befolkning varit i medeltal 6 miljarder under den tiden. Haven har under dessa 55 år absorberat drygt 11 100 000 kWh per person, 200 000 kWh årligen.
Jämförelsemåttstock: ”Bensin har ett nettoenergiinnehåll på cirka 43 MJ/kg (megajoule/kilogram), med vissa variationer – 1 liter bensin anses motsvara ca 9,1 kWh.” Wikipedia.
‘Fossilfordon’ har en förbränningsverkningsgrad om 30-35-40%, resten blir omgående värme. Avgasernas vattenånga, koldioxid och dikväveoxid hjälper till att hålla den kvar under ‘atmosfärstäcket’.
Jordens och Solens banor runt den gemensamma tyngdpunkten är intressant [1]. Solen bryr sig inte mycket, under ett år gungar den bara lite fram och tillbaka men för Jorden blir det rejäla skillnader.
Om banan är en perfekt cirkel, allt annat lika, skulle vi ständigt vara 1 AU = 149 597 871 km från Solen. Nu är det inte så, den är en ellips [2] där kortaste avståndet, perihelium, är 0.9832899 AU och det längsta, aphelium är 1.0157103 AU.
Illustrationer av Jordbanan brukar ha enormt överdrivna proportioner, här ett korrektare alternativ. Jordbanan i gult, cirkeln i grått.
Differensen är 4 850 023 kilometer, vi är alltså det närmare Solen den 4 Januari jämfört med den 4 Juli.
Solstrålningen som når Jorden är ungefär 6,9% högre i Januari än i Juli, den svänger då cirka 94 W/kvadratmeter, hälften över och hälften under medelvärdet 1361 W/m2
Jordens fart i sin bana är högre i Januari än i Juli.
Att det är kallt hos oss runt årsskiftet trots att Jorden är som närmast Solen beror på att Jordaxeln lutar ‘ifrån’ Solen.
[1] Alla planeter samt solen utövar attraktion på varandra men den minskar med kvadraten på avståndet. Av det skälet koncentrerar vi oss här på Sol och Jord.
[2] Ellipsen är ett av de klassiska kägelsnitten i geometrin. Det är en generell kontinuerlig kurva med två brännpunkter. Cirkeln är ett specialfall där brännpunkterna sammanfaller.
[3] 1)Jordbanans excentricitetvarierar mellan en nästan perfekt cirkel och en ellips med excentriciteten lite mer än 0.06, för närvarande är den 0.017. Variationen är i sin tur uppbyggd av tre delar med perioder om 95000 år (95 kyr), 124 kyr och 405 kyr.
2)Jordaxelns lutningmot jordbanan varierar mellan 22.1 och 24.5 grader, för närvarande är den cirka 23.4 grader. Cykeltiden är 41 kyr.
3)Jordaxelns precession, den rör sig som en leksakssnurra som är på väg att tappa balansen. Cykeltiden är 26 kyr. Jordaxelns lutning samspelar med excentriciteten och påverkar årstidernas längd och ”intensitet”.
4)Jordbanans precessionmed en cykeltid om 112 kyr beror på att Jordens elliptiska bana sakta driver runt solen.
Vanligen anges Jordens medeltemperatur i den marknära atmosfären. Tyvärr innebär det felkällor när mätstationer påverkas av förändringar i miljön, till exempel att bebyggelse tränger sig på. ‘Processad’ mark i form av avskogning, vägar och bebyggelse ökar värmeupptaget jämfört med tidigare och gör att mätserier behöver kompenseras fär detta. Detta inser naturligtvis klimatforskare men lekmän tolkar det ibland som förfalskning.
För lekmän är skillnaden mellan väder och klimat förvirrande, särskilt då vädret envisas med att variera kraftigt. Då 90% av energin beroende på människoförorsakad global temperaturhöjning tas upp av oceaner [2] är det logiskt att följa havens energilagring. [3]
Numera finns en fantastisk resurs, Argo, [4] bojar som driver fritt med havsströmmar och med jämna mellanrum gör djupdykningar för att då och då gå upp till ytan för att leverera mätdata inklusive position till satelliter. Då de hela tiden flyttar sig finns inte risken för systematiskt felaktiga mätserier på samma sätt som för landbaserad mätning.
Det är inte bara inom idrotten som det fuskas i Ryssland. Även inom forskarsamhället tycks fusk vara mer eller mindre vanligt förekommande. Det visar en färsk rapport som redan har resulterat i att ryska tidskrifter nu återkallar fler än 800 vetenskapliga artiklar. Källa: https://www.nyteknik.se/innovation/omfattande-ryskt-forskningsfusk-avslojat-6983961
Att Internet flödar över av stolligheter är förståeligt om än oförsvarbart. Riktigt illa blir det när det drabbar ‘Vetenskapen’ som publiceras.
Som en följd av denna granskning uppmanade RAN i somras 541 tidskrifter att återkalla totalt 2 528 vetenskapliga artiklar. 390 av tidskrifterna har svarat, av vilka 263 nu har lovat att dra tillbaka artiklarna. Åtta av tidskrifterna har dock uttryckligen vägrat, varför fem av dessa nu riskerar att tas bort från det ryska citerings-index som finns i form av en databas.
Tokamak försöker hetta upp ett plasma [1] till mer än 100 miljoner grader för att öka sannolikheten för fusion. Plasmat avgränsas (isoleras) av ett kraftigt magnetfält, då minsta kontakt med det omgivande kärlet ögonblickligen kyler plasmat.
Lasermetoden bygger på att ett litet pellet i storlek som ett knapphålshuvud bestrålas med enorm mängd laserenergi från alla håll samtidigt. Pelleten innehåller 2H (deuterium) och 3H (tritium). När den träffas av laserpulserna förångas ytterskalet av pelleten så häftigt att de utåtgående gaserna trycker inåt så att de centrala delarna når extremt högt tryck och hetta. Tillsammans taget fungerar det som en liten vätebomb, se bilden nedan.
Atomkärnor är ofattbart små, det som ger atomerstorlek, kemiska och optiska egenskaper är de omgivande elektronerna, organiserade i orbitaler. Atomkärnor har positiv laddning och under ‘lugnare’ förhållanden kommer de aldrig nog nära varandra för att ‘göra gemensam sak’ (fusionera). [2]
Om man ökar atomkärnornas hastighet med ovanstående eller andra metoder kommer kärnorna betydligt närmare varandra, då träder stark växelverkan in. Den verkar bara på mycket korta avstånd och inuti en atomkärna ‘limmar’ den beståndsdelarna tillsammans.
Den blir också orsak till radioaktivt sönderfall då det kan räcka med att en ”långsam” neutron når in i kärnan och späder ut de sammanhållande krafterna (‘limmet’) något så att kärnan delar sig [3] i två. Det är grundprincipen för en fissionsbomb.
[1] Ett plasma består av atomer eller molekyler som ‘strippats’ på en eller flera elektroner. I Universum är plasma det överlägset vanligaste tillståndet.
[2] Om det sker skulle det kanske kallas kall fusion men begreppet devalverades till noll värde i och med Fleischmann och Pons.
[3] Stark växelverkan har mycket kort räckvidd och när atomkärnans form inte längre är optimal för att vara stabil tar de repellerande krafterna mellan positivt laddade protoner över och kärnan brister i två. Vid noggrann mätning visar det sig att den sammanlagda massan av de två är något mindre än ursprungsatomens. Massförändringen manifesterar sig i både termisk och kinetisk energi.
De finns som anser att den enda växthusgasen av betydelse är vattenånga. Vattenånga står för den största uppvärmningseffekten, jag håller tveklöst med om just det. Men antag att vattenånga och ozon [1] är de enda växthusgaserna, ungefär var skulle Jordens medeltemperatur hamna, allt annat lika?
[1] I stratosfären splittrar Solens UV-C syremolekylen O2 till O–. En liten andel av dessa kan under rätta betingelser bilda ozon (O3), en växthusgas i stratosfären, den växthusgas som oundvikligen bildas i ensyrerik atmosfär. Dessa reaktioner utgör ett stort hinder för högfrekvent UV-C att tränga ner till Jordytan och ”solbränna” oss till döds.
Syre gör atmosfären ogenomskinlig för inkommande UV-C och ‘trevärt syre’ dämpar utgående värmestrålning då dess elektriska laddningar dels är osymmetriskt fördelade och dessutom växlar mellan de två ‘yttre’ syreatomerna. (Bilden från engelska Wikipedia)
”Det är mänskligt att fela men vill man röra till det ordentligt ska man använda Internet!”
Min åsikt är att skolan skall lära ut och betona vikten av käll– och faktakontroll. Alltför många bryr sig inte utan väljer en åsikt som någorlunda överensstämmer med den egna förförståelsen (fördomen) oavsett hur galen den är.
Bots and trolls on Twitter are currently pushing a conspiracy theory that rejects climate science and alleges all of the fires were started by arsonists, The Guardian reports. These bots and trolls are using the hashtag #ArsonEmergency to spread this conspiracy theory.
Dr. Timothy Graham, a Queensland University of Technology senior lecturer, did a social media analysis by using a Twitter bot detection tool to look at over 300 accounts that were using this hashtag. He found a “suspiciously high number” of these accounts appeared to be bots or trolls.
“Australia suddenly appears to be getting swamped by mis/disinformation as a result of this environmental catastrophe, and we are suffering the consequences in terms of hyped up polarization and an increased difficulty and inability for citizens to discern truth,” Graham told The Guardian.
I artikeln finns ett uttryck jag aldrig tidigare stött på, hyper-partisan. Det tarvar en förklaring, kanske i denna länk: ”A hyper-partisan will passionately support a party no matter what changes it makes to its policies.”
Där finns ännu kraftfullare åsikter som jag väljer att inte citera, de bör åtminstone läsas i sitt sammanhang.
Under inlägget kan finnas annonser jag inte har ekonomisk fördel av eller kontroll över.
Dieselmotorer har hög verkningsgrad (=> låg bränsleförbrukning) men dras med utsläpp av kväveoxider (NOx) [1] samt partiklar.
För att bensinmotorer inte ska självantända (knacka [2]) måste man hålla kompressionstrycket tillräckligt lågt. Hög verkningsgrad förutsätter stor skillnad mellan det högsta och lägsta trycket under förbränningen vilket gör att en konventionell bensinmotor har ett ‘tak’ för verkningsgraden.
Den som varit med ett tag och lekt med modellmotorer vet att det fanns glödstifts– och dieselmotorer.
Glödstiftsmotorer har en glödtråd som kräver batteri vid starten men fortsätter ‘självglöda’ när motorn startat. En stor fördel är att man kan variera vartvalet inom rätt vida gränser.
Dieselvarianten ‘tänder’ genom hög kompression. För att reglera varvtalet krävs ett känsligt samspel mellan förgasarens och motkolvens [3] inställningar. Av det skälet tappade de marknadsandelar när radiostyrda modeller tog över marknaden.
Nu finns en motorvariant kallad HCCI som drivs med bensin, etanol eller liknande men samtidigt tar med sig delar av dieselmotorers överlägsna ekonomi. En förutsättning för att fungera bra är modern sensorteknik samt styrning av bränsle och ventiler i kombination med hög datorkapacitet.
Koenigsegg har introducerat en magnetisk styrning av ventiler kallad Freevalve. Om den håller vad de lovar kan det innebära ännu finare ventilstyrning än som kan ske med kamaxlar. Dock finns sedan länge Honda VTEC och förmodligen andra som erbjuder viss variation av kamtider.
Om en HCCI-motor används i elhybrider krävs inte den breda momentkurva vi är vana med. Den egentliga drivningen sker med enbart elmotorer och förbränningsmotorn laddar i lugn takt batterierna för att undvika räckviddsångest.
[2] Knackning sänker motoreffekten och kan dessutom fördärva en motor på mycket kort tid.
[3] I topplocket finns en skruv som trycker mot en kolv i toppen av cylindern. Skruva in den så ökar kompressionen och motorn tänder tidigare. Skruva ut den så tänder den senare eller inte alls.