Havsis kan beskrivas som volym (km³) och utbredning (km²). Båda måtten är korrekta men de fokuserar på olika aspekter.

Havsisen i Arktis smälter under sommaren och in i September, sedan ökar den igen. Ännu har inte all is försvunnit under avsmältningen, en del har hittills överlevt ett år eller fler. Animeringen visar dels den säsongsmässiga isutbredningen varierat från 1985, dels hur utbredningen av is som ”översomrar” minskar. Vill man få ett mått på kvarvarande kylkapacitet är volymen i slutet av smältperioden intressantast. Som ett hyfsat ersättningsmått (proxy) kan man använda den återstående flerårsisen.

Det finns problem med denna avsmältning som berör vädret på hela Norra halvklotet.

• Flerårig havsis består av huvudsakligen sötvatten med lägre densitet än saltvatten. När den smälter möter det varmt ytvatten som strömmar från Karibien. Det kalla men lätta smältvattnet blandar in dåligt, den varma vattenströmmen får inte den kyla som krävs för att sjunka till botten och tvingas tillbaka söderut igen.[1]
• När havsisens, inklusive flerårsisen, minskar ökar den ljus- och värmeabsorberande vattenytan. Albedot[2] (reflektionsförmågan) minskar och havet tar till sig värmen. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/05/hur-mycket-varmeenergi-lagras-i-haven/
• Runt Arktiska oceanens djupa delar finns en enorm kontinentalsockel där vattendjupet är så litet som 50-100 meter.[1] Därunder finns permafrost, ett tätt lock över olika källor till metan.[3]
• När kvarvarande kyla minskar så försvagas de högt belägna jetströmmar som ringar in kyla i Arktis. När den blir långsammare börjar den meandra, den ormar sig fram som när du försöker cykla långsamt. Det gör att varm luft från låga latituder läcker norrut och kall polarluft hamnar långt söderut.[4]

Källa: https://youtu.be/J7x9leQqrkc

---

[1] På Google Earth syns både djuphavet, kontinentalsockeln runt om samt den djupa rännan mellan Grönland och Svalbard där returströmmen från Golfströmmen går.

[2] Albedo är kvoten mellan absorberad och infallande strålning. Ett högt albedo betyder att en stor andel av strålningen reflekteras, ett lågt att den absorberas. Nysnö har ett albedo strax under 0.95, Jorden som helhet cirka 0.30, Månen 0.07-0.12 (som sliten asfalt) och vatten 0.03-0.1. (Bortsett från ren reflektion när ljuset speglas i vattenytan). https://sv.wikipedia.org/wiki/Albedo samt https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/04/albedo-vad-ar-det/

[3] Metan är en långt potentare växthusgas än koldioxid. Oavsett om man använder det som bränsle eller bara blir utsläpp i atmosfären så oxideras det till koldioxid och vatten. Som utsläpp tar det längre tid och nedbrytningen sker gradvis. ”Färskutsläppt” metan, däremot, har 83 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/10/metan-en-paborjad-katastrof/

[4] Många som ifrågasätter människans inverkan på klimatet använder sådana väderhändelser som argument, t.ex. ”vi kan inget göra”, ”Solen styr allt” och ”klimatet har alltid varierat”.

Klicka på bilden så får du se hur den byggs upp från olika källor. Där finns ytterligare information till vetenskapliga organisationer som anser att de pågående klimatförändringarna beror på människors inverkan.

The following page lists the nearly 200 worldwide scientific organizations that hold the position that climate change has been caused by human action.

---

Bagdad Bob (Muhammad Saeed al-Sahhaf) var Irakisk informationsminister som energiskt förnekade det som utspelade sig. Ibland gick han även under namnet Comical Ali, bördor han får bära resten av sitt liv.

Jag använder en tärningsmodell för att det ska bli lätt att förstå. En stor skillnad är att naturen i den mänskliga skalan aldrig spelar tärning.[1] Det finns alltid en eller flera orsaker till varje händelse eller frånvaro av händelse.

Låt säga att du slår en (juste!) 6-sidig tärning -en- gång. Sannolikheten för ett önskat utfall -innan- du slår är 1/6 och -efter- är det 6/6 (=1) att det blev som det blev. Sannolikheten att förutsäga rätt resultat är alltså 1/6 medan de som sätter emot har 5/6 chans att ”få rätt”.

Slå nu tärningen rejält många gånger och notera utfallen. I början kan serien se ”snedfördelad” ut men med tiden går fördelningen asymptotiskt mot 1/6 för varje utfall.  

När det gäller väder (meteorologi) finns många ”tärningar” (parametrar), vardera med det antal sidor som motsvarar möjliga utfall på den platsen. Dessa tänkta tärningar är dessutom manipulerade så att utfallen motsvarar sannolikheten för ett visst värde i verkligheten för varje tidpunkt och på varje given plats. Temperaturtärningen som kastas på marknivå nära ekvatorn har inte ”-50 grader” och nederbördstärningen från Atacamaöknen har ingen ”100 mm nederbörds-sida”.

De olika tärningarna är dessutom så konstruerade att deras individuella sannolikhetsfördelning gradvis anpassar sig till den -långsiktiga- verkligheten på varje given plats. Detta kallas återkoppling, den kan vara negativ (försvaga ett utfall) eller positivt (förstärka ett utfall).

Låt säga att du kastar en påse med dessa platsanpassade tärningar en gång i timmen (24 gånger per dygn) för varje kvadratkilometer av Jordens yta. Deras utfall kan betraktas som väder just där och då.

Gör om det 365 gånger (=8760) för ett år och fortsätt 30 gånger till (för att tala om klimat) alltså 262 800 gånger. Jag vågar sätta en krona på att medelutfallet, varians och standardavvikelse[2] för var och ett av kasten kommer att vara bra nära men ofta inte identiskt med föregående. Sett över tillräckligt lång tid kommer var och en tendens, om än liten sett över kort tid, att påverka eller påverkas.

---

[1] I atomkärneskala förändras förutsättningarna. En del atomer är radioaktiva i olika grad och finns dessutom i olika varianter, isotoper. Låt säga att du kan registrera varje sådan händelse och var den sker i en ytte-pytte-mängd av ett ämne. Sannolikheten för att du kan peka ut nästa atomkärna som delar sig är bra nära noll men det går mycket väl att förutsäga när hälften av kärnorna i den observerade mängden har omvandlats till andra fissionsprodukter. Detta kallas halveringstiden.

[2] Mätningar som spänner över kontinuerligt variabla värden (eller tillräckligt många diskreta) kan ofta illustreras med en klockkurva. Den har medelvärde, varians och standardavvikelse. https://en.wikipedia.org/wiki/Normal_distribution

Lustgas har nästan 300 gånger större global uppvärmningspotential än koldioxid. Nu visar forskning att halten lustgas i atmosfären ökar snabbare än vad man tidigare har trott. Källa: Ny Teknik 20191118

Växthusgaser består av tre atomer eller fler. De fungerar ungefär som stämgafflar och reagerar på IR-strålning, värme. Som molekyler är de elektriskt neutrala, men deras interna laddningar är osymmetriskt fördelade.

Dikväveoxid, också kallat lustgas, är en kraftfull växthusgas. Ett enda kilo av gasen har lika stor global uppvärmningspotential som 298 kilo koldioxid.

Lustgasen är kemiskt sett långlivad men internt ganska ”rappligt” hopkommen, se bilden nedan.

De streckade bindningarna växlar väldigt lätt plats vilket innebär att mittenatomen gungar i sidled. Men det blir ”värre”. Den rörliga mittenatomen förblir positivt laddad medan en negativ laddning hoppar hela vägen från ände till ände. Elektriska laddningar[1] i rörelse sänder ut elektromagnetisk strålning, i dessa våglängder som värme.

Molekylen kan även rotera och böjas, vibrationer som ihop med de elektriska laddningarna leder till den osedvanligt kraftiga växthuseffekten till trots sina få atomer.

Att utsläppen av lustgas har ökat stadigt sedan 1940-talet är känt sedan tidigare. Skälet är att användningen av kvävegödsel i jordbruket ökar. Men halterna av gasen i atmosfären har de senaste åren visat sig öka betydligt snabbare än vad tidigare beräkningar har visat, enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

Kväve är oundgängligt som växtnäring, en absolut förutsättning för att bilda aminosyror och i förlängningen proteiner. All gödsel, inklusive den från boskap, innehåller kväve men artikeln fokuserar på lustgasutsläpp på grund av konstgödsel.

I Sverige beräknades jordbrukssektorns totala utsläpp 2017 ligga på 7,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar nära 14 procent av landets totala utsläpp, uppger Naturvårdsverket. Lustgas beräknades stå för drygt hälften, 53 procent, av utsläppen.

Utsläppen av lustgas har ökat kraftigt i Sverige under åren 2012–2017, bland annat på grund av högre användning av mineralgödsel.

Veganpropaganda menar att vi ska undvika djuruppfödning och äta deras mat själva. Men en konsekvens är då att all kvävegödsling sker med mineralgödsel. Bortsett från att det är omöjligt för helveganer att leva ett fullvärdigt liv från befruktning till graven, hur växthussmart är det?

Enligt forskarna bakom studien är det i stället tre andra regioner/länder som framför allt står för ökningen: Kina, Södra Asien och Brasilien. Ett sätt att snabbt försöka hejda utvecklingen blir därför att fokusera på dessa tre, och försöka minska deras användning av kvävegödsel.

Alla är beroende av protein vilket kräver gödsling. Metoderna kanske kan förbättras så att den blir mer träffsäker, annars återstår kanske naturgödsling.

Även om andelen lustgas i atmosfären alltså är mindre än en tusendel av andelen koldioxid gör dess kraftigare verkan att lustgasens bidrag till växthuseffekten är en knapp tredjedel av koldioxidens.

Lustgas påverkar även ozonet i stratosfären på så sätt att N₂O fotolyseras till kväveoxid NO som bryter ned ozonmolekylerna O₃ till syrgas O₂ och kvävedioxid NO₂. Idag är dikväveoxid den största källan av ozonpåverkande gaser.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lustgas

---

[1] Detta gäller i båda riktningar; en radiovåg genererar en elektrisk (växel)spänning i antenner. Växelström genom primärlindningen av en transformator ger ett växlande magnetfält i järnkärnan som i sin tur inducerar ström i sekundärspolen. En trådlös telefonladdare innehåller primären och telefonen sekundärlindningen.

Temperaturen i Solens heliumkärna är ≈15.7 miljoner K och ≈7-8 miljoner K där den egentliga nukleära fusionen sker. Hur kan det då komma sig att energiproduktionen per kubikmeter inte är högre än den i 1 kubikmeter kompost?

Solen omger sig med isolerande material, som en tät vägg för de strålningsfrekvenser (gammastrålning) som fusionen producerar! Men hur kan den vara varmare i kärnan (heliumplasma är fusionens ”aska”[1]) än där fusionen pågår?

• Helium har större densitet än alla tre väteisotoperna och gravitationen kommer därför att dra in det mot kärnan.
• Den frigjorda energin från fusionen (14.1 + 3.5 MeV / megaelektronvolt[2]) i form av fotoner (högfrekvent gammastrålning) vet vare sig upp eller ner. De som av slumpen (hälften?) rör sig mer mot centrum än utåt ökar tillsammans energidensiteten och därmed temperaturen i kärnan. De övriga glesar gradvis ut, knuffande avtar och temperaturen sjunker.

Mellan 0.3R_sol och 0.7R_sol[3], strålningszonen, sker överföring enbart via strålning. Den ”hoppar” mellan tätt liggande vätekärnor (plasma) i slumpartad riktning. Energi från en enstaka kärnfusion kan ta mellan 10 000 och 170 000 år innan den slutligen trasslar sig förbi detta formidabla ”pinball-spel” och kan ”åka snabbhiss” i konvektionszonen.

Strålningszonen motsvarar Jordens växthusgaser, försenar värmestrålning utåt och innesluter den ganska mesiga energiproduktionen under lång tid.

---

[1] Heliumplasma kan med tiden bilda tyngre element, upp till järn (Fe). Vid det laget, ett skapligt antal miljarder år framåt i tiden, är både mänskligheten och Jorden sedan länge historia.

[2] Elektronvolt är ett energimått, den en elektron förvärvar när den rör sig över ett spänningsfall av en volt i ett elektriskt fält. I en gammal ”tjock-TV” finns en spänningsskillnad mellan bildrörets framsida och elektronkanonen längst bak på cirka 15 000 Volt. Den attraherar elektroner som nådde framsidan med rörelseenergin 15 keV. På utsidan drog den till sig damm. Damer som jobbade framför högupplösta dataskärmar (hög upplösning kräver högre spänningar) noterade ibland att ”dammet” var mörkt, uppblandat med mascara.

[3] R_sol är Solens radie, cirka 700 000 kilometer.

Vilken klimatmodell använder du för att ifrågasätta traditionell klimatvetenskap? Typ:

• ”Det finns ingen pågående klimatförändring!”
• ”Koldioxid är ingen växthusgas!”
• ”Mänskligheten är oskyldig till det som sker!”

Jag förstår att det finns ”Light-varianter” som ”Ingen förändring alls, bara lite”, ”Inga som helst växthuseffekter, fast lite”, ”Människor kanske är lite skyldiga. Men inte jag.” Du kan komplettera med fler, vad vet jag hur du tänker.

Kan din klimatmodell (det finns kanske flera) bättre förklara hittillsvarande förändringar som registrerats i geologi, isborrkärnor, temperaturmätningar och liknande? Passar den bättre med dessa mätvärden jämfört med t.ex. IPCC eller liknande?

Kan den förklara Keelingkurvan?[1]

Hur pålitlig anser du att din klimatmodell är framåt i tiden? Kommer den att ”åldras” bättre än traditionella modeller?

---

[1] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/08/hur-vi-vet-att-okningen-av-atmosfarens-koldioxid-kommer-fran-forbranning/

Solen har enorma proportioner i det mesta, eller hur? Men det finns undantag. Den liknas vid en exploderande vätebomb, något jag ifrågasatte i del 2 utan att motivera närmare. Men nu är det dags.

…the large power output of the Sun is mainly due to the huge size and density of its core (compared to Earth and objects on Earth), with only a fairly small amount of power being generated per cubic metre. Källa: Wikipedia

Solens radie (R_sol) är 700 000 kilometer, 109 gånger Jordens och med 330 000 gånger större massa. Fusionen som driver Solen sker i ett skikt utanför den heta kärnan av heliumplasma där den gränsar mot bränslet (väteplasma) innanför 0.3R_sol. Se bilden.

Theoretical models of the Sun’s interior indicate a maximum power density, or energy production, of approximately 276.5 watts per cubic metre at the center of the core, which is about the same rate of power production as takes place in reptile metabolism or a compost pile[1].

En ”medelmänniska” kan väga 70kg, det går ungefär 14 sådana på en kubikmeter. Delar vi solens effekt/m³ med 14 blir det ynka 20W på var och en!

Låt säga att dessa personer äter 2000kcal (8370 kJoule) per dag och är viktstabila. 1 Joule är detsamma som 1 Wattsekund och det går 86 400 sekunder på ett dygn. De omsåtter snett under 100W i medel under dygnet, fem gånger mer än solens energiproduktion på motsvarande volym.

Rätt mesigt, särskilt om man jämför med en exploderande vätebomg, eller hur? De varianter av väteplasma som reagerar med varandra och resulterar i heliumplasma, neutroner och energi är deuterium och tritium, båda sällsynta i jämförelse med resten av vätet, därav den låga energiproduktionen.

Deuterium has a natural abundance in Earth’s oceans of about one atom in 6420 of hydrogen.

och

Tritium is also produced in heavy water-moderated reactors whenever a deuterium nucleus captures a neutron. This reaction has a quite small absorption cross section, making heavy water a good neutron moderator, and relatively little tritium is produced. Even so, cleaning tritium from the moderator may be desirable after several years to reduce the risk of its escaping to the environment.

Tritium är en mycket sällsynt väteisotop, radioaktivt (betasönderfall) med en halveringstid på 12.3 år. I solens neutronrika miljö nyproduceras den från deuterium, men när råmaterialet deuterium bara utgör 0.015% av väteisotoperna så sker fusionen i lugn takt, med ett energiutfall som inte är större än det i en välfungerande kompost. Räknat på samma volymer. Utgår vi från massan i 1 m³ solplasma och 1 m³ kompost leder den senare stort.

Del 1 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/12/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-1/

Del 2 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/13/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-2/

Del 3 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/14/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-3/

---

[1] Lazy Sun is less energetic than compost. 17 April 2012 http://www.abc.net.au/science/articles/2012/04/17/3478276.htm

Solens kärna är främst heliumplasma och sträcker sig ut till 20-25% av Solradien[1]. 99% av kärnfusionen mellan väteisotoperna deuterium ²D/²H och tritium ³T/³H till mer heliumplasma (⁴He)[2], en neutron samt 17.6MeV energi sker i ett skal innanför 0.24 R_sol och upphör helt innan 0.3 R_sol.

Fusionen pågår utanför den heliumrika kärnan där väteisotoperna finns. Enligt grafiken nedan bör temperaturen där vara ungefär 7-8*10⁶K (7-8 miljoner grader).

Radiative zone Convection cannot occur until much nearer the surface of the Sun. Therefore, between about 20–25% of the radius, and 70% of the radius, there is a ”radiative zone” in which energy transfer occurs by means of radiation (photons) rather than by convection. Källa: Wikipedia

Mellan fusionsområdet invid kärnan och upp till 70% av R_sol sjunker temperaturen med ungefär 5.5*10⁶K (5 500 000 K) över avståndet 0.5R_sol (3.5*10⁵km). Temperaturgradienten blir i snitt ungefär 16K/km, att jämföra den i Jordens troposfär, 6,5K/km. Då densiteten inne i Solen är mångfalt större än i Jordens troposfär räcker inte temperaturgradienten för att vidmakthålla värmetransport uppåt via konvektion, likt Jordens termik. I detta område sker den därför med strålning, fotoner.

This energy, which can take between 10,000 and 170,000 years to escape from its core, is the source of the Sun’s light and heat.

Läs citatet tillräckligt många gånger för att ta in dess kärna, fotoner från fusionen tar mellan 10 000 och 170 000 år på sig för att krångla sig ut! Tala om växthuseffekt! Solljus som strömmar emot oss idag ”skapades” alltså när Sverige med nöd och näppe kvittat sig inlandsisen, kanske så långt tillbaka att det fortfarande återstod 70 000 år till dess de första människorna började lämna Afrika. Tänk på det nästa gång du ser Solen.

Detta är tveklöst solsystemets massivaste växthusskal, ett isolerande lager som håller inne energin! Blotta tidsåtgången är skäl nog men det finns ytterligare ett argument som jag återkommer till. Jag gissar att merparten ingenjörer, teknologie doktorer samt andra högutbildade utanför astronomi och kärnenergi inte ens är i närheten av svaret, så överraskande är det.

Del 1 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/12/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-1/

Del 2 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/13/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-2/

---

[1] Solens radie (R_sol) är 696 342 ± 65 km, jag avrundar till 7*10⁵ km.

[2] Hur varm vi än tycker Solen är duger den inte för att vidareförädla heliumplasma, det är slutstationen, sophögen.

Solen består, atom för atom, av 91% väte, 8.9% helium från Big Bang samt lite annat smått och gott (astronomer kallar dem metaller trots att syre ingår!) som den ärvt från en eller flera generationer supernovor. För ungefär 4.6 miljarder år sedan drog sig ett moln av olika härkomst samman på grund av gravitationskrafter. En (något?) större andel av massan hade en samverkande rörelsemängd som gjorde att molnet roterade. Molnet plattades därför ut till en skiva med en central del där gravitationen samlade 99.86% av massan som bildade Solen.

Trycket ökade temperaturen så mycket att atomer blev till plasma.

• Plasma är ett av materiens fyra former[1], de övriga är fast, flytande och gas. Hettar man upp ett fast ämne blir det i ordning flytande, gas och slutligen plasma. Ett plasma kännetecknas av att atomkärnor och dess elektroner är särade från varandra. Plasma är elektriskt ledande, t.ex. i tändstift, piezoelektriska grilltändare, lysrör, blixtar och elsvetsar.

Väte finns som grundform och två isotoper, alla med en kärna med en proton ”omgiven” av en elektron. Trots att isotoperna alla är väte har de två ”avvikarna” fått egna beteckningar.

• Den helt dominerande formen ¹H har enbart en proton i kärnan.
• Deuterium ²D eller ²H, har en proton samt en neutron i kärnan.
• Tritium ³T eller ³H har en proton samt två neutroner i kärnan.

I den hetta (>15 000 000 K[2]) och kaos som råder i Solens kärna kan en deuterium- och en tritiumkärna råkas även om de är relativt sällsynta, särskilt tritium. De slår sig samman till en ny och mycket stabilare atomkärna, ädelgasen[3] helium med fyra kärnpartiklar, avger termisk energi samt dumpar den extra neutron som blir över.

Detta är Solens ”energiugn”. Den beskrivs ofta som en vätebomb som exploderar. Det tilltalar fantasin men liknelsen är starkt överdriven. I en vätebomb har man optimala blandningar av väteisotoper medan Solen domineras av stabilt ¹H. Under kärnfusionen frigörs neutroner som behövs för att i ”lugn” takt nybilda deuterium och tritium. Fusionen är självreglerande, högre aktivitet och temperatur gör att solens kärna sväller och det blir glesare mellan de aktivt deuterium och tritium. När temperaturen sjunker ökar tätheten och de inblandade isotoperna kan dejta fullt ut igen.

This energy, which can take between 10,000 and 170,000 years to escape from its core, is the source of the Sun’s light and heat. Källa: Wikipedia

Solens kärna är med mänskliga mått varm men inte tillräckligt för att driva helium att fusionera vidare till tyngre ämnen. Stabilt heliumplasma samlas allt eftersom i kärnan, i praktiken solens sophög. Med tiden (åja, många miljarder år fram i tiden) avtar fusionsaktiviteten väteisotoperna deuterium och tritium sinar och soporna (heliumplasma) står upp i halsen.

Fundera på detta: Hur är energiproduktionen (t.ex. som W/m³) där fusionen pågår? Känns det som en vätebomb?

Källor: Gymnasie- och Universitetsstudier, allmänt kunskapsinhämtande samt Wikipedia. Anser du den senare opålitlig så ange var det brister och peka på en alternativ källa.

Del 1 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/12/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-1/

Del 3 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/14/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-3/

---

[1] Grekerna ansåg att all materia bestod av jord, vatten, luft och eld. Märk likheten samt att eld ”innehåller” plasma!

[2] Kelvinskalan utgår från absoluta nollpunkten och med samma steg som Celsius.

[3] Atomer med komplett fyllda yttersta elektronorbitaler är stabila och i stort sett ”ointresserade” av att reagera med andra. Alla är gaser, därav beteckningen ädelgas.

Det är definitivt inte Jorden! Dess atmosfär innehåller visserligen gaser som är effektiva hinder för fotoner, ursprungligen från Solen. Detta märks mest på vardera sidan om det synliga spektrum.

Fotoner med kortare våglängder / högre frekvenser / högre energi än synligt ljus kallas Ultraviolett strålning. De delas in i UV-A och UV-B som ger oss tilltalande brun färg och deltar i hudens omvandling av molekylen kolesterol till hormonet vitamin-D. Överkonsumtion resulterar i brännskador och med tiden rynkig hud. Till det kommer UV-C som är bakteriedödande och direkt skadligt.

Under passagen genom atmosfärens övre lager har UV-C energi nog att sära syremolekyler O₂ till atomer och låta dem förenas till synnerligen reaktionsbenäget ozon, O₃. I den vevan dräneras UV-C-fotoner på hög energi, de upphör att vara farliga. Mer om ozon här: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/08/10/du-tror-inte-pa-koldioxid-som-en-betydelsefull-vaxthusgas/

När solens strålar når Jorden, vare sig det är mark eller vatten, värms den upp. Allt med en temperatur ≠ från absoluta nollpunkten [1], 0 grader kelvin avger värme, IR-fotoner. Växthusgaser i atmosfären på vägen ut mot rymden utgör tillräckligt stora hinder för att de, i samarbete med vattengas, höjer Jordens medeltemperatur med 33°C, från -18°C till betydligt behagligare +15°C.

Rubriken avser en himlakropp i Solsystemet med ett massivt växthusskal. Kan det vara Venus? Definitivt ett gångbart förslag, men ändå inte svaret.

Till nästa inlägg i ämnet, se gärna följande femminutersvideo video från National Geographic: https://youtu.be/2HoTK_Gqi2Q

Del 2 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/13/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-2/

Del 3 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/14/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-3/

---

[1] Absoluta nollpunkten nås vid -273.15°C, alternativt 0 K. Den kan aldrig nås fullt ut men man kan med rätt teknik komma godtyckligt nära.