Är det självklart hur vi ska fördela Sveriges och andra länders ansträngningar när det gäller att motverka klimatförändringar[1], eller finns alternativ?

Källa: Artikel i Dagens Nyheter https://www.dn.se/klimatet-just-nu/

1. Länders eller regioners utsläpp av växthusgaser som andel av världens sammanlagda? Förefaller rimligt, men hur ska import av produkter räknas? Råvaror, produktion och transporter bidrar, helt eller delt. Ska de räknas till mottagarlandet eller fördelat efter ursprung?
2. Länders eller regioners utsläpp enligt ovan men fördelat per person som befinner sig inom dess gränser?
3. Förändringen av Jordens medeltemperatur brukar redovisas som en (global) siffra, men varierar kraftigt beroende på vilken yta (land eller geografisk plats) man avser. Ska vi vara egocentrerade och ta ansvar i proportion till landets eller regionens nuvarande eller prognosticerade temperaturanomali[2] relativt utgångsvärdet alt. Jordens medeltemperatur?
4. Allt är konspirationer för att tjäna pengar på lättlurade.

Välj bland alternativen innan du klickar på länken nedan.

https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/global-and-european-temperature-9/assessment

Det finns fler synvinklar och jag tar gärna emot dina förslag.

---

[1] Helt utan atmosfär skulle Jorden ha en medeltemperatur liknande Månens, -18°C. Hittills har den globala medeltemperaturen under långa tider pendlat strax under och upp till +15°C, alltså 33°C bidrag från atmosfärshöljet. Sedan förindustriell tid har atmosfären ”behållit” 1.2°C extra, cirka 3.6% extra utöver den ”nakna nivån”. Sambandet är inte linjärt då vattens fryspunkt och energiupptag vid ångbildning rör till det ordentligt. Jag tar gärna emot initierade kommentarer.

[2] Anomali syftar på avvikelse från en normalnivå.

Detta är ett antal tankar, en del medvetet ironiska, andra med en djupt allvarlig kärna. Kan du skilja dem åt?

Minska Solens instrålning, helt klart svåraste alternativet, resten blir lättare

• Kan vi parkera Jorden där den befinner sig i sin bana den fjärde Juli så sjunker energiinflödet 6,9% jämfört med den fjärde Januari. Det är en helt annan nivå än den mesiga variationen på 1-2W av medeltalets dryga 1360W/m² som beror på solfläckscykeln.
• Spola fram eller tillbaka Milankovic-cykeln tillräckligt länge för att nå önskad kombination.
• Ta med i beräkningen att Solen på lång sikt ökar i intensitet, den energiproducerande zonen utanför heliumkärnan ökar kontinuerligt i yta och därmed volym. Visserligen är energiproduktionen per kubikmeter inte större än samma volym av en välhållen komposthög, men Solen är stor!

Reflektera mera. Har hänt förr, kan och kommer säkert att hända igen

• Nyfallen och osotad snö kan reflektera ända mot 90% av solljuset.
• Behåll havens istäcken så länge det går, dels kan de bära reflekterande snö, dels släpper de inte in solstrålning till mark- och vattenytor. Öppet vatten har mycket lågt albedo, reflekterar obetydligt.
• Det finns geologiska tecken på att Jorden har genomgått en eller flera totala (eller nästan) nedisningar kallade Snowball Earth.

Öka mängden moln på hög höjd

• Ju högre upp i atmosfären vi kan mota solstrålarna dess lättare att passera ut. Ökad flygtrafik på mycket hög höjd ger contrails, moln av iskristaller som reflekterar nästan som speglar.

Klar och molnfri natthimmel sänker temperaturen kraftigt

• Det räcker med att ett litet moln skymmer solen en varm sommardag på stranden för att du ska märka skillnad. Viktigt är att du inte bär kläder för att märka detta!Kläder sänker kroppens IR-strålning ungefär som växthusgaser gör.
• Det går alldeles utmärkt att frysa rejält nattetid i Sahara, där förekommer till och med frysgrader, särskilt på hög höjd.
• Även Östra Antarktis är en torr öken, där kan det bli -90°C och lägre. I och med den torra luften varierar temperaturen nära 10°C per 1000 meters höjdskillnad.

Bekämpa torka, växtlighet kyler genom avdunstning

• Sug upp oceanernas värmeenergi till vattenrika molnsystem som kan avbörda sitt innehäll där det är torka. Den första delen händer regelmässigt redan nu, det stora problemet är att dirigera dem dit vattnet behövs.

Avlägsna asfalt

• Asfalt och liknande ”suger” värme, det har lågt albedo. De hindrar även att vatten tränger ned i marken, ökar avsevärt risken för både översvämningar och grundvattenbrist.

Glesa ut bebyggelse

• Det är välkänt att städer har tydligt högre temperatur än omgivningen, kallas Hot Islands.
• Täta centrumkärnor med höghus är ”värre” än gles bebyggelse med växtlighet.
• Försök leva och verka där naturen tillåter utan att ständigt kräva ”konstgjord andning” i form av t.ex. konstbevattning.

Fordon som kommunicerar

• Om bilar, bussar och lastbilar kommunicerar med varandra flyter trafiken effektivare med mindre behov av temperaturhöjande vägytor (Tips: jag avser asfalt). Särskilt personbilar har onödigt stora motorer relativt medelbehovet. Med kommunikation mellan fordonen i trafik minskar akut acceleration och inbromsning.
• Utryckningsfordon kan få fri väg på ett helt annat sätt än idag.

Ta bort delar av atmosfären som återför obehövlig värme

• Månen befinner sig på samma ungefärliga avstånd från Solen som Jorden och har en genomsnittlig temperatur på -15°C. Den skulle Jorden också ha givet att vi stuvar undan delar av atmosfären och saknade vatten.

• Kväve och argon i atmosfären hindrar vare sig in- eller utstrålning, dem kan vi saklöst behålla. Tillsammans utgör de knappa 79% av atmosfären.
• Syret är aningen mer problematiskt. Solens UV-C-strålar (”hård” UV-strålning som är farligt för livet) splittar syremolekyler (O₂) till enskilda syreatomer som ibland samlas till ozon (O₃). Denna reaktion suger energi ur UV-C och ger mindre farligt UV-B och solbränneskapande UV-A. Men ozonet reflekterar även tillbaka en del värme i form av IR-strålning mot Jorden. Trots det röstar jag för att behålla syre.
• Betydligt mindre ingrepp är att eliminera ungefär 1/3 av den halva procent av atmosfären som nu höjer Jordens medeltemperatur förbi den hittillsvarande medeltemperaturen +15°C. Tips från coachen: Jag syftar främst på koldioxid men även andra växthusgaser.

Lite extra värme är väl bara trevligt

• Eller finns det nackdelar?

Öka bildningsnivån

• Med bildning följer kompetens, kunskap och förståelse, förhoppningsvis även empati.
• Med höjd bildningsnivå ökar sannolikt inflytandet av demokratiska värden.
• Med ökad bildning och demokrati, framför allt bland kvinnor, minskar barnaskarorna.

Använd preventivmedel!

• En människa har en förväntad livslängd om cirka 80 år och alla är en belastning på miljön mest hela tiden. En tiondel står för lika mycket klimatgasutsläpp som resten av Jordens befolkning, se den skrämmande grafiken nedan.

Inte helt nytt, från mars 2018

Sea ice cover in Antarctica has dropped to its second-lowest on record, Australian authorities said Friday, adding that it was not yet clear what was driving the reduction after several years of record-highs.

Källa: https://phys.org/news/2018-03-antarctic-sea-ice-second-straight-year.html

The minimum record was set in March last year, when a summertime reading of 2.07 million square kilometres was recorded, the AAD, which manages Australia’s Antarctic programme, said.

Last year also saw near record-lows for the wintertime maximum sea ice cover, at 18.05 million square kilometres.

Grafiken nedan gäller förändringen av massan av landisen på Antarktis.

Data from NASA’s GRACE satellites show that the land ice sheets in both Antarctica (upper chart) and Greenland (lower) have been losing mass since 2002. Both ice sheets have seen an acceleration of ice mass loss since 2009. (Source: GRACE satellite data)

Please note that the most recent data are from June 2017, when the GRACE mission concluded science operations. New data from GRACE’s successor mission, GRACE Follow-On, will be displayed when it becomes available.

Källa: https://climate.nasa.gov/vital-signs/ice-sheets/ (Grafen om Grönland finns via länken.)

---

Tidigare om GRACE: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/05/31/hur-mater-man-jordens-gravitation-med-satelliter/

Havsis kan beskrivas som volym (km³) och utbredning (km²). Båda måtten är korrekta men de fokuserar på olika aspekter.

Havsisen i Arktis smälter under sommaren och in i September, sedan ökar den igen. Ännu har inte all is försvunnit under avsmältningen, en del har hittills överlevt ett år eller fler. Animeringen visar dels den säsongsmässiga isutbredningen varierat från 1985, dels hur utbredningen av is som ”översomrar” minskar. Vill man få ett mått på kvarvarande kylkapacitet är volymen i slutet av smältperioden intressantast. Som ett hyfsat ersättningsmått (proxy) kan man använda den återstående flerårsisen.

Det finns problem med denna avsmältning som berör vädret på hela Norra halvklotet.

• Flerårig havsis består av huvudsakligen sötvatten med lägre densitet än saltvatten. När den smälter möter det varmt ytvatten som strömmar från Karibien. Det kalla men lätta smältvattnet blandar in dåligt, den varma vattenströmmen får inte den kyla som krävs för att sjunka till botten och tvingas tillbaka söderut igen.[1]
• När havsisens, inklusive flerårsisen, minskar ökar den ljus- och värmeabsorberande vattenytan. Albedot[2] (reflektionsförmågan) minskar och havet tar till sig värmen. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/05/hur-mycket-varmeenergi-lagras-i-haven/
• Runt Arktiska oceanens djupa delar finns en enorm kontinentalsockel där vattendjupet är så litet som 50-100 meter.[1] Därunder finns permafrost, ett tätt lock över olika källor till metan.[3]
• När kvarvarande kyla minskar så försvagas de högt belägna jetströmmar som ringar in kyla i Arktis. När den blir långsammare börjar den meandra, den ormar sig fram som när du försöker cykla långsamt. Det gör att varm luft från låga latituder läcker norrut och kall polarluft hamnar långt söderut.[4]

Källa: https://youtu.be/J7x9leQqrkc

---

[1] På Google Earth syns både djuphavet, kontinentalsockeln runt om samt den djupa rännan mellan Grönland och Svalbard där returströmmen från Golfströmmen går.

[2] Albedo är kvoten mellan absorberad och infallande strålning. Ett högt albedo betyder att en stor andel av strålningen reflekteras, ett lågt att den absorberas. Nysnö har ett albedo strax under 0.95, Jorden som helhet cirka 0.30, Månen 0.07-0.12 (som sliten asfalt) och vatten 0.03-0.1. (Bortsett från ren reflektion när ljuset speglas i vattenytan). https://sv.wikipedia.org/wiki/Albedo samt https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/04/albedo-vad-ar-det/

[3] Metan är en långt potentare växthusgas än koldioxid. Oavsett om man använder det som bränsle eller bara blir utsläpp i atmosfären så oxideras det till koldioxid och vatten. Som utsläpp tar det längre tid och nedbrytningen sker gradvis. ”Färskutsläppt” metan, däremot, har 83 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/10/metan-en-paborjad-katastrof/

[4] Många som ifrågasätter människans inverkan på klimatet använder sådana väderhändelser som argument, t.ex. ”vi kan inget göra”, ”Solen styr allt” och ”klimatet har alltid varierat”.

Klicka på bilden så får du se hur den byggs upp från olika källor. Där finns ytterligare information till vetenskapliga organisationer som anser att de pågående klimatförändringarna beror på människors inverkan.

The following page lists the nearly 200 worldwide scientific organizations that hold the position that climate change has been caused by human action.

---

Bagdad Bob (Muhammad Saeed al-Sahhaf) var Irakisk informationsminister som energiskt förnekade det som utspelade sig. Ibland gick han även under namnet Comical Ali, bördor han får bära resten av sitt liv.

Jag använder en tärningsmodell för att det ska bli lätt att förstå. En stor skillnad är att naturen i den mänskliga skalan aldrig spelar tärning.[1] Det finns alltid en eller flera orsaker till varje händelse eller frånvaro av händelse.

Låt säga att du slår en (juste!) 6-sidig tärning -en- gång. Sannolikheten för ett önskat utfall -innan- du slår är 1/6 och -efter- är det 6/6 (=1) att det blev som det blev. Sannolikheten att förutsäga rätt resultat är alltså 1/6 medan de som sätter emot har 5/6 chans att ”få rätt”.

Slå nu tärningen rejält många gånger och notera utfallen. I början kan serien se ”snedfördelad” ut men med tiden går fördelningen asymptotiskt mot 1/6 för varje utfall.  

När det gäller väder (meteorologi) finns många ”tärningar” (parametrar), vardera med det antal sidor som motsvarar möjliga utfall på den platsen. Dessa tänkta tärningar är dessutom manipulerade så att utfallen motsvarar sannolikheten för ett visst värde i verkligheten för varje tidpunkt och på varje given plats. Temperaturtärningen som kastas på marknivå nära ekvatorn har inte ”-50 grader” och nederbördstärningen från Atacamaöknen har ingen ”100 mm nederbörds-sida”.

De olika tärningarna är dessutom så konstruerade att deras individuella sannolikhetsfördelning gradvis anpassar sig till den -långsiktiga- verkligheten på varje given plats. Detta kallas återkoppling, den kan vara negativ (försvaga ett utfall) eller positivt (förstärka ett utfall).

Låt säga att du kastar en påse med dessa platsanpassade tärningar en gång i timmen (24 gånger per dygn) för varje kvadratkilometer av Jordens yta. Deras utfall kan betraktas som väder just där och då.

Gör om det 365 gånger (=8760) för ett år och fortsätt 30 gånger till (för att tala om klimat) alltså 262 800 gånger. Jag vågar sätta en krona på att medelutfallet, varians och standardavvikelse[2] för var och ett av kasten kommer att vara bra nära men ofta inte identiskt med föregående. Sett över tillräckligt lång tid kommer var och en tendens, om än liten sett över kort tid, att påverka eller påverkas.

---

[1] I atomkärneskala förändras förutsättningarna. En del atomer är radioaktiva i olika grad och finns dessutom i olika varianter, isotoper. Låt säga att du kan registrera varje sådan händelse och var den sker i en ytte-pytte-mängd av ett ämne. Sannolikheten för att du kan peka ut nästa atomkärna som delar sig är bra nära noll men det går mycket väl att förutsäga när hälften av kärnorna i den observerade mängden har omvandlats till andra fissionsprodukter. Detta kallas halveringstiden.

[2] Mätningar som spänner över kontinuerligt variabla värden (eller tillräckligt många diskreta) kan ofta illustreras med en klockkurva. Den har medelvärde, varians och standardavvikelse. https://en.wikipedia.org/wiki/Normal_distribution

Lustgas har nästan 300 gånger större global uppvärmningspotential än koldioxid. Nu visar forskning att halten lustgas i atmosfären ökar snabbare än vad man tidigare har trott. Källa: Ny Teknik 20191118

Växthusgaser består av tre atomer eller fler. De fungerar ungefär som stämgafflar och reagerar på IR-strålning, värme. Som molekyler är de elektriskt neutrala, men deras interna laddningar är osymmetriskt fördelade.

Dikväveoxid, också kallat lustgas, är en kraftfull växthusgas. Ett enda kilo av gasen har lika stor global uppvärmningspotential som 298 kilo koldioxid.

Lustgasen är kemiskt sett långlivad men internt ganska ”rappligt” hopkommen, se bilden nedan.

De streckade bindningarna växlar väldigt lätt plats vilket innebär att mittenatomen gungar i sidled. Men det blir ”värre”. Den rörliga mittenatomen förblir positivt laddad medan en negativ laddning hoppar hela vägen från ände till ände. Elektriska laddningar[1] i rörelse sänder ut elektromagnetisk strålning, i dessa våglängder som värme.

Molekylen kan även rotera och böjas, vibrationer som ihop med de elektriska laddningarna leder till den osedvanligt kraftiga växthuseffekten till trots sina få atomer.

Att utsläppen av lustgas har ökat stadigt sedan 1940-talet är känt sedan tidigare. Skälet är att användningen av kvävegödsel i jordbruket ökar. Men halterna av gasen i atmosfären har de senaste åren visat sig öka betydligt snabbare än vad tidigare beräkningar har visat, enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

Kväve är oundgängligt som växtnäring, en absolut förutsättning för att bilda aminosyror och i förlängningen proteiner. All gödsel, inklusive den från boskap, innehåller kväve men artikeln fokuserar på lustgasutsläpp på grund av konstgödsel.

I Sverige beräknades jordbrukssektorns totala utsläpp 2017 ligga på 7,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar nära 14 procent av landets totala utsläpp, uppger Naturvårdsverket. Lustgas beräknades stå för drygt hälften, 53 procent, av utsläppen.

Utsläppen av lustgas har ökat kraftigt i Sverige under åren 2012–2017, bland annat på grund av högre användning av mineralgödsel.

Veganpropaganda menar att vi ska undvika djuruppfödning och äta deras mat själva. Men en konsekvens är då att all kvävegödsling sker med mineralgödsel. Bortsett från att det är omöjligt för helveganer att leva ett fullvärdigt liv från befruktning till graven, hur växthussmart är det?

Enligt forskarna bakom studien är det i stället tre andra regioner/länder som framför allt står för ökningen: Kina, Södra Asien och Brasilien. Ett sätt att snabbt försöka hejda utvecklingen blir därför att fokusera på dessa tre, och försöka minska deras användning av kvävegödsel.

Alla är beroende av protein vilket kräver gödsling. Metoderna kanske kan förbättras så att den blir mer träffsäker, annars återstår kanske naturgödsling.

Även om andelen lustgas i atmosfären alltså är mindre än en tusendel av andelen koldioxid gör dess kraftigare verkan att lustgasens bidrag till växthuseffekten är en knapp tredjedel av koldioxidens.

Lustgas påverkar även ozonet i stratosfären på så sätt att N₂O fotolyseras till kväveoxid NO som bryter ned ozonmolekylerna O₃ till syrgas O₂ och kvävedioxid NO₂. Idag är dikväveoxid den största källan av ozonpåverkande gaser.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lustgas

---

[1] Detta gäller i båda riktningar; en radiovåg genererar en elektrisk (växel)spänning i antenner. Växelström genom primärlindningen av en transformator ger ett växlande magnetfält i järnkärnan som i sin tur inducerar ström i sekundärspolen. En trådlös telefonladdare innehåller primären och telefonen sekundärlindningen.

Temperaturen i Solens heliumkärna är ≈15.7 miljoner K och ≈7-8 miljoner K där den egentliga nukleära fusionen sker. Hur kan det då komma sig att energiproduktionen per kubikmeter inte är högre än den i 1 kubikmeter kompost?

Solen omger sig med isolerande material, som en tät vägg för de strålningsfrekvenser (gammastrålning) som fusionen producerar! Men hur kan den vara varmare i kärnan (heliumplasma är fusionens ”aska”[1]) än där fusionen pågår?

• Helium har större densitet än alla tre väteisotoperna och gravitationen kommer därför att dra in det mot kärnan.
• Den frigjorda energin från fusionen (14.1 + 3.5 MeV / megaelektronvolt[2]) i form av fotoner (högfrekvent gammastrålning) vet vare sig upp eller ner. De som av slumpen (hälften?) rör sig mer mot centrum än utåt ökar tillsammans energidensiteten och därmed temperaturen i kärnan. De övriga glesar gradvis ut, knuffande avtar och temperaturen sjunker.

Mellan 0.3R_sol och 0.7R_sol[3], strålningszonen, sker överföring enbart via strålning. Den ”hoppar” mellan tätt liggande vätekärnor (plasma) i slumpartad riktning. Energi från en enstaka kärnfusion kan ta mellan 10 000 och 170 000 år innan den slutligen trasslar sig förbi detta formidabla ”pinball-spel” och kan ”åka snabbhiss” i konvektionszonen.

Strålningszonen motsvarar Jordens växthusgaser, försenar värmestrålning utåt och innesluter den ganska mesiga energiproduktionen under lång tid.

---

[1] Heliumplasma kan med tiden bilda tyngre element, upp till järn (Fe). Vid det laget, ett skapligt antal miljarder år framåt i tiden, är både mänskligheten och Jorden sedan länge historia.

[2] Elektronvolt är ett energimått, den en elektron förvärvar när den rör sig över ett spänningsfall av en volt i ett elektriskt fält. I en gammal ”tjock-TV” finns en spänningsskillnad mellan bildrörets framsida och elektronkanonen längst bak på cirka 15 000 Volt. Den attraherar elektroner som nådde framsidan med rörelseenergin 15 keV. På utsidan drog den till sig damm. Damer som jobbade framför högupplösta dataskärmar (hög upplösning kräver högre spänningar) noterade ibland att ”dammet” var mörkt, uppblandat med mascara.

[3] R_sol är Solens radie, cirka 700 000 kilometer.

Vilken klimatmodell använder du för att ifrågasätta traditionell klimatvetenskap? Typ:

• ”Det finns ingen pågående klimatförändring!”
• ”Koldioxid är ingen växthusgas!”
• ”Mänskligheten är oskyldig till det som sker!”

Jag förstår att det finns ”Light-varianter” som ”Ingen förändring alls, bara lite”, ”Inga som helst växthuseffekter, fast lite”, ”Människor kanske är lite skyldiga. Men inte jag.” Du kan komplettera med fler, vad vet jag hur du tänker.

Kan din klimatmodell (det finns kanske flera) bättre förklara hittillsvarande förändringar som registrerats i geologi, isborrkärnor, temperaturmätningar och liknande? Passar den bättre med dessa mätvärden jämfört med t.ex. IPCC eller liknande?

Kan den förklara Keelingkurvan?[1]

Hur pålitlig anser du att din klimatmodell är framåt i tiden? Kommer den att ”åldras” bättre än traditionella modeller?

---

[1] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/08/hur-vi-vet-att-okningen-av-atmosfarens-koldioxid-kommer-fran-forbranning/

Solen har enorma proportioner i det mesta, eller hur? Men det finns undantag. Den liknas vid en exploderande vätebomb, något jag ifrågasatte i del 2 utan att motivera närmare. Men nu är det dags.

…the large power output of the Sun is mainly due to the huge size and density of its core (compared to Earth and objects on Earth), with only a fairly small amount of power being generated per cubic metre. Källa: Wikipedia

Solens radie (R_sol) är 700 000 kilometer, 109 gånger Jordens och med 330 000 gånger större massa. Fusionen som driver Solen sker i ett skikt utanför den heta kärnan av heliumplasma där den gränsar mot bränslet (väteplasma) innanför 0.3R_sol. Se bilden.

Theoretical models of the Sun’s interior indicate a maximum power density, or energy production, of approximately 276.5 watts per cubic metre at the center of the core, which is about the same rate of power production as takes place in reptile metabolism or a compost pile[1].

En ”medelmänniska” kan väga 70kg, det går ungefär 14 sådana på en kubikmeter. Delar vi solens effekt/m³ med 14 blir det ynka 20W på var och en!

Låt säga att dessa personer äter 2000kcal (8370 kJoule) per dag och är viktstabila. 1 Joule är detsamma som 1 Wattsekund och det går 86 400 sekunder på ett dygn. De omsåtter snett under 100W i medel under dygnet, fem gånger mer än solens energiproduktion på motsvarande volym.

Rätt mesigt, särskilt om man jämför med en exploderande vätebomg, eller hur? De varianter av väteplasma som reagerar med varandra och resulterar i heliumplasma, neutroner och energi är deuterium och tritium, båda sällsynta i jämförelse med resten av vätet, därav den låga energiproduktionen.

Deuterium has a natural abundance in Earth’s oceans of about one atom in 6420 of hydrogen.

och

Tritium is also produced in heavy water-moderated reactors whenever a deuterium nucleus captures a neutron. This reaction has a quite small absorption cross section, making heavy water a good neutron moderator, and relatively little tritium is produced. Even so, cleaning tritium from the moderator may be desirable after several years to reduce the risk of its escaping to the environment.

Tritium är en mycket sällsynt väteisotop, radioaktivt (betasönderfall) med en halveringstid på 12.3 år. I solens neutronrika miljö nyproduceras den från deuterium, men när råmaterialet deuterium bara utgör 0.015% av väteisotoperna så sker fusionen i lugn takt, med ett energiutfall som inte är större än det i en välfungerande kompost. Räknat på samma volymer. Utgår vi från massan i 1 m³ solplasma och 1 m³ kompost leder den senare stort.

Del 1 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/12/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-1/

Del 2 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/13/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-2/

Del 3 i detta ämne https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/11/14/himlakroppen-i-solsystemet-med-massivaste-vaxthusskalet-del-3/

---

[1] Lazy Sun is less energetic than compost. 17 April 2012 http://www.abc.net.au/science/articles/2012/04/17/3478276.htm