En helt vanlig cykelpump blir snabbt varm när man pumpar, likaså tryckkärlet på en kompressor när du startar den och kylslingorna bakom ett arbetande kylskåp eller frys blir varma. Alla bygger på samma fenomen, när man tillför energi (ökar trycket) kommer gasmolekylernas medelhastighet att öka. Temperatur [1], värme (alt. kyla), är en följd av molekyl- eller atomers medelhastigheter.
Vare sig cykelpumpar, kompressorer eller kylanläggningar är slutna system. Så snart man slutar tillföra energi tar IR-strålning och konvektion överhanden och de svalnar.
Inte heller Jorden är ett slutet energisystem, den avger kontinuerligt värme till rymden till dess inkommande energi från Solen [2] och utgående värmestrålning når en balans. Den uppnås när Jordens medeltemperatur resulterar i en IR-strålning som matchar inflödet. Det är en mycket långvarig process då Jordens värmetröghet är betydande. För närvarande är medeltemperaturen strax över 288,15 K (+15°C). Enligt de fysikaliska strålningslagarna kommer IR-strålningen att ha sitt maximum där och avtar mot högre och lägre energi (längre våglängder) Se utförligare beskrivning om teorin för ideala gaser: https://en.wikipedia.org/wiki/Maxwell–Boltzmann_distribution
Här kommer ett hugskott in om att atmosfärstryck och solinstrålning är de verkliga drivande krafterna bakom Jordens temperatur. En sajt kallad WND publicerade följande citat (Seriöst, gå till länken och se deras klickbeten avsedda att kroka amerikanska konservativa)
”In essence, what is commonly known as the atmospheric ”greenhouse” effect is in fact a form of compression heating caused by total air pressure, the authors told WND in a series of e-mails and phone interviews, comparing the mechanics of it to the compression in a diesel engine that ignites the fuel.”
And that effect is completely independent of the so-called ”greenhouse gases” and the chemical composition of the atmosphere, they added.”
WND länkar till en bild av rapportens första sida: https://www.omicsonline.org/open-access/New-Insights-on-the-Physical-Nature-of-the-Atmospheric-Greenhouse-Effect-Deduced-from-an-Empirical-Planetary-Temperature-Model.pdf Varför en bild? ”Studien” är borttagen [3] från tidskriften som ursprungligen publicerade den. Författarna uppträdde under pseudonymer (Namnen stavades i omvänd ordning) då de förväntade sig problem att passera peer-rewiev processen beroende på det tveksamma anseende tidigare produktion gett dem.
But before they could shift anyone’s paradigms, the authors would have to publish their study. Therein lay an obstacle: In 2011, the pair’s previous work sparked sometimes intense — and sometimes misunderstood, they said — discussion in the climate-skeptic blogosphere. To would-be publishers, that association was deadly.
As Volokin wrote to The Washington Post in a statement prepared as a response to this article, “journal editors and reviewers would reject our manuscripts outright after Googling our names and reading the online discussion.”
Washington Post publicerade en lång genomgång den 19 september 2016 med rubriken ”Scientists published climate research under fake names. Then they were caught.”
The paper argues that concentrations of CO2 and other supposed ”greenhouse gases” in the atmosphere have virtually no effect on the earth’s temperature.
They conclude the entire greenhouse gas theory is incorrect.
Instead, the earth’s ”greenhouse” effect is a function of the sun and atmospheric pressure, which results from gravity and the mass of the atmosphere, rather than the amount of greenhouse gases such as CO2 and water vapor in the atmosphere. Källa WND
”Sitt-still-i-båten-förespråkare” brukar poängtera osäkerheten i klimatmodeller som handskas med mängder av ömsesidigt beroende parametrar (återkopplingar). Artikeln i WND beskriver en betydligt mer drakonisk klimatmodell, den koncentrerar sig på solinstrålning och atmosfärstryck. Författarna stöder sig på data från andra himlakroppar som är stenplaneter.
To understand the phenomena, the authors used three planets – Venus, Earth and Mars – as well as three natural satellites: the Moon of Earth, Titan of Saturn and Triton of Neptune.
Med dessa som utgångspunkt bygger man följande graf:
Anpassningen mellan mätpunkterna och deras kurva ser övertygande ut, lite åt samma håll som den Ancel Keys använde för att argumentera för ett samband mellan ohälsa och fett. Där vet vi att han hade långt fler mätdata men de passade inte in i hans förförståelse och publicerades därför inte.
Det finns inget överflöd av stenplaneter runt Solen så varför inte ta med Merkurius för att öka signifikansen i prognosen? Eller passade dess data inte in i hugskottet?
Man valde även att göra egna kalkyler av data från Mars, förmodligen för att de som mätts av flera olika sonder inte passade in i grafen. Se sidorna 13 – 14 i det 59-sidiga manuset i länken härunder.
Antag att atmosfärens tryck i kombination med solstrålningen avgör temperaturen.
Lufttrycket är massan (”vikten”) av atmosfären över en bestämd yta. Det korrekta måttet är Pascal (1 Newton/kvadratmeter) men opraktiskt litet för att mäta lufttryck. 1 standardatomsfär är 101 325 Pa, 1013,25 millibar eller ≈760 mm Hg.
#1) Blir det alltid varmare vid högtryck och svalare vid lågtryck? (Minns cykelpumpen, kompressortanken och värmepumpen i inledningen).
#2) Vi är vana vid att lufttrycket varierar. Atmosfären är lättrörlig och angränsande låg- och högtryck utjämnas genom blåst. Genom Jordens rotation kommer vindar att påverkas av Corioliseffekten, ur jordbundna perspektiv böjas av. Sett över Jorden som helhet varierar medellufttrycket väldigt lite, dock något då varma hav ökar avdunstning och varm atmosfär tar till sig mer vattenånga. https://earth.nullschool.net är en intressant sajt där du kan studera nuvarande och tidigare väderparametrar och välja de du är intresserad av. En av kombinationerna innehåller TPW, Total Precipitable Water, den totala massan av vatten per kvadratmeter. Över Östantarktis högplatå på vintern är värdet nere mot 0 gram och i tropikerna har jag sett enstaka värden uppåt 80 kg. Det låter mycket men bidraget till lufttrycket är <0.08 Pa (≈0.01 Pa/10 kg TPW)
#3) Under Lilla Istiden var det kallare och givet denna extremt begränsade modell bör lufttrycket ha varit lägre. Vad sänkte atmosfärens tryck över stora områden och under så lång tid? Lägre massa och därmed tryck antas sänka temperaturen.
#4) Har atmosfärens massa ökat sedan förindustriell tid så att temperaturökningen matchar lufttrycket?
#5) Hur skulle atmosfärens massa (”tryck”) påverkas under längre perioder av förändrad temperatur i kontinental och global skala?
[1] Celsiusskalan med minus- och plusgrader samt nollan vid sötvattnets fryspunkt är praktisk för dagligt bruk. Fysiker har andra krav, de vet att även negativa temperaturer representerar energi (molekylrörelser) likaväl som positiva, bara inte så mycket. De använder kelvin istället. Den utgår från den absoluta nollpunkten och räknar sedan uppåt med samma steglängd som Celsius. Sötvattnet fryser då vid 273.15 K och normal kroppstemperatur svänger runt 310 K.
[2] Till energiflödet från solen kan fogas kosmisk strålning från avlägsna källor samt ytte-pyttelite från de pågående nukleära händelserna i jordens inre. I helheten är dessa bidrag små i jämförelse med Solens.
[3] Vill du plöja i 59 sidor som dragits in så finns den här: https://tallbloke.files.wordpress.com/2017/03/n-z-paper.pdf Som ett sätt att övertyga om den vetenskapliga tillförlitligheten står på första sidan: ”Accepted for publication by a peer-rewieved journal.” Inte vilken journal det är och definitivt inte att de dragit in den.
Ur min synvinkel, kanske inte din... 