Ur min synvinkel, kanske inte din…
Kontrollera dina källor!
Bill Nye The Science Guy, är en populär person i USA. Han informerar om svåra ämnen på en nivå som många klarar att förstå.
Här gäller det koldioxid och dess inflytande på Jordens energibalans, det vi kan mäta som temperatur. Medarbetarna i avsnittet har gjort generande fel i bakgrundsgrafiken som ingen brytt sig om att rätta. Om du ser dem, kommentera gärna.
Den som valt att ignorera eller förneka vetenskap om klimat ska kanske inte se denna video, den kan rubba cirklar. Lite förkunskaper är en fördel för att förstå innehållet.
Clathrate är kristallstrukturer där ett ämne är ”inburat”, t.ex. av vatten. Det förekommer i djupa islager där trycket är mycket högt. Läs mer här.
Isotop: En atoms kemiska egenskaper bestäms nästan helt av elektroner som i sin tur beror av atomkärnans protoner, positiva laddningar. Alla atomkärnor, utom den enklaste väteatomen, innehåller även ett varierande antal oladdade neutroner. Tillsammans bestämmer de atomers massor, de varierar en hel del och kallas isotoper.
Masspektrometer: Molekyler/atomer med laddning accelereras i ett elektriskt fält och passerar ett magnetiskt fält. (Ungefär som man gjorde i en gammal tjock-TV.) Lätta partiklar följer magnetfältet bättre än tyngre, de går en rakare väg. Detektorer kan därför skilja mellan partiklar med extremt små variationer i atomkärnors sammansättning, så lite som en enda neutron räcker. Med den metoden kan man mäta förhållanden mellan olika isotoper.
Temperaturer kan mätas genom att studera förhållanden mellan olika kväveisotoper. Det finns många olika men bara två långtidsstabila, 14N och den sällsyntare 15N. Kväveisotoper med massa 13 och under bildar kolisotoper när de faller sönder medan de med massa 16 och mer blir syreisotoper.
Kolisotoper berättar om varifrån atmosfärens koldioxid kommer. 12C är den långt vanligare isotopen men den betydligt ovanligare isotopen 13C bildas i atmosfären när kväveisotoper med massor med 13 eller mindre faller sönder. Fossilt kol är uppbyggt av 12C vilket innebär att andelen 13C minskar radikalt när vi använder fossilt kol som bränsle.
Om du ignorerar och/eller förkastar vetenskapliga resonemang om klimat men accepterar uppgifter om temperaturer och atmosfärens sammansättning länge tillbaka så är du en bit bra bit på väg. Att enas om vad och hur man mäter är en förutsättning att nå vidare.
Källkritik innebär att regelmässigt undersöka påståenden även om de kommer från någon man förväntar sig vara pålitlig. Välj ut något eller några argument, slumpmässigt eller de som verkar tvärsäkra eller ”för bra” och undersök bakgrunden. Ofta nog flagnar glansen redan där. Saknas referenser eller är det klickbeten för att lura godtrogna till säljsajter är det skäl att dra åt sig öronen.
Försök finna om påståenden bygger på granskade (peer-rewieved) vetenskapliga studier som publicerats i någorlunda kända och spridda tidskrifter. Att förlita sig på andra källor är mer osäkert. Till dem hör sådant som klipps och klistras i många lager. Ju fortare sådant sprids dess troligare att ”klipp-och-klistrarna” inte hunnit, försökt eller ens greppar texterna. Att de stämmer med den egna förförståelsen är i sig inget positivt kvalitetstecken.
Länkarna nedan leder till systematiska sätt att borra i källor för att bedöma trovärdigheten.
https://thatsaclaim.org/environmental/
Ett antal olika ämnesområden, för närvarande 8 färdiga med planer för ytterligare 6
Melonen är mest vatten, kan det ens vara en match?
Vatten täcker 71% av jordens yta och tar emot mer än 90% [1] av den solstrålning som lyser upp och värmer jorden. Resterande värmer till ungefär lika delar atmosfär, mark samt is, se länken för detaljer.
Som det ses i figuren går mere end 90 procent af energien ned i havene, mens de resterende knap 10 procent bruges til at opvarme atmosfæren og landjorden samt til at smelte iskapper, gletsjere og havis.
Den igangværende energiophobning svarer omtrent til 20 gange af verdens energiforbrug (2010-niveau). Et energiforbrug som jo netop er skyld i udledning af drivhusgasser i første omgang.
Kører man altså en tur i sin bil, fører det til et energioptag i klimasystemet, der er mange gange større end den energi, der frigives alene ved forbrændingen i bilens motor.
Havens samlade värmeenergi från ytan och ner till 2000 meters djup har, enligt diagrammet, ökat med nästan 35 * 1022Joule från 60-talets slut. (350 000 000 000 000 000 000 000 Joule = 350 ZettaJoule)
Joule är ett energimått som fysiker gärna använder. I elsammanhang benämns det även Ws (wattsekund). [2] Ett fullt mobiltelefonbatteri kan rymma 10 Wh = 36 000 Joule.
Havens samlade ökning av värmeenergi sedan slutet av 60-talet motsvarar då energiinnehållet i cirka 1019 laddade mobilbatterier.
1,4 miljarder laddade mobilbatterier. Till var och en av Jordens 7 miljarder invånare. Men, det har ju skett under 50 år.
[1] Varför tar hav upp så mycket mer solinstrålning än resten av Jorden? Läs gårdagens inlägg om Albedo. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/04/albedo-vad-ar-det/
[2] I ”hushållsskala” är Wh (Watt-timmar) och kWh (kilowattimmar) vanligare.
Off topic: 1 kcal (ex. mat) = 4184 Joule. 1 liter bensin anses motsvara ca 9,15 kWh.
Kortfattat är albedo mått på reflektionsförmåga, förhållandet mellan inkommande och reflekterad elektromagnetisk strålning. Vanligen menas den synliga delen av spektrum.
I solljus blir ett svart föremål betydligt varmare än samma material i vitt. Snö och moln reflekterar mycket ljus, upp mot 90%. Jordens sammanjämkade albedo är, enligt tabellen nedan, 37-39%. Som jämförelse är Månens albedo cirka 10%, ungefär som en begagnad asfaltväg, betydligt mörkare än vi vanligen uppfattar den. Det är skälet att vi har svårigheter att se månen under dagtid.
71% av Jordens yta är täckt av vatten med mycket lågt albedo, cirka 3.5%. Ytor där (flytande) vatten dominerar tar därför upp det mesta av synligt ljus. Några få riktigt soliga sommardagar kan därför värma badvattnet till behagliga nivåer.
Om snötäckta glaciärer och havsis smälter bort sjunker albedo från nära 90% till 3,5 – 15%. Förmågan att ”suga upp” solstrålningen och lagra den som värme ökar därför med 6-25 gånger!
Det är en fördel att känna till begreppet växthusgaser, vilka de är och hur de verkar. Om du behöver läsa på eller repetera så finns material i länkarna 4 – 8 under strecket.
Kontinentalsockeln och land som omger Arktiska Oceanen har under årtusenden dominerats av permafrost, ständig tjäle. Biologisk aktivitet, djur och växter av olika slag, begravdes i och under snö och is som innebar istider.
Liv som vi känner det kräver kolföreningar, både som byggstenar och drivmedel. I och under permafrosten finns därför stora mängder kol som frigörs när isen smälter. Där finns även mängder av mikroorganismer, anaeroba såväl som aeroba. De anaeroba har en metabolism som fungerar utan syre som de aeroba kräver. När isen smälter och frigör de lagrade kolföreningarna kommer anaerob metabolism att producera metan, CH4 medan aerob resulterar i koldioxid, CO2.
Metanmolekylen har initialt en enormt stark växthuseffekt men oxideras (reagerar med syre) efter kanske 10-20 år och bildar då koldioxid med en närmast oändlig livstid i atmosfären om inte den ”sugs upp” i hav eller växtlighet. (Se även sista länken nedan.)
Temperaturen i permafrosten stiger obevekligt som grafen nedan visar.
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/09/19/permafrosten-i-norra-canada-smalter/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/21/vad-paverkar-dina-insikter-och-asikter/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/06/27/vaxthuseffekten-del-1/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/11/vaxthuseffekten-del-2-av-flera/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/12/vaxthuseffekten-del-3-av-flera/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/13/vaxthusgaser-varfor-ar-de-det-del-4/
https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/10/metan-en-vaxthusgas-vi-inte-kan-beharska/
Hör vad en av vår tids erfarna ”naturbetraktare” har att säga till dem.
Först något om Lagrange-punkter. Det finns 5 speciella områden tre av dem före och efter Jorden i dess bana runt Solen och två innanför och utanför Jorden i linje med solen.
En satellit finns invid L1, ungefär 1/100 bort av avståndet till Solen. Dess huvuduppgift är att mäta strålning och varna när en sådan våg är på väg mot oss. Den är även försedd med en kamera, ständigt riktad mot Jordens solbelysta sida.
Scott Manley som gjort videon har skrivit ett dataprogram som använder bildströmmen och visar hur Jorden roterar (och tiltar under året) samt hur väder och årstider ser ut från rymden. Siffror uppe till höger i videon visar när bilden är tagen och avståndet till Jorden.
The preliminary Lagrange mission objectives are:
- The spacecraft at L1 is to provide observations of the solar wind speed, density, temperature and dynamic pressure, charged particle environment and the direction and strength of the interplanetary magnetic field.
- The spacecraft at L1 would also monitor the solar disk and solar corona and measure solar energetic particles that may be associated with solar flares and the onset of coronal mass ejections.
- The spacecraft at L5 would complement measurements made from L1 by providing a side-view of the propagation of plasma clouds emitted by the Sun toward Earth.
- The spacecraft at L5 would monitor of the solar disk and corona and carry out measurements of the interplanetary medium.
Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Lagrange_(spacecraft)
Tyvärr slutade satelliten fungera i Juni 2019.
Plattjordare brukar hävda att det inte finns bilder som visar hela Jorden samtidigt, de är alla sammansatta av mängder av individuellt manipulerade bilder. Avsikten år, säger de, att lura oss att den platta Jorden är klotrund. Till vad nytta?
Nåja, det finns många fler hittepå-åsikter, t.ex. om chemtrails, homeopati, människor har inte besökt månen, World Trade Center raserades av andra än terrorangrepp, HAARP manipulerar väder på världsvid skala och många fler. Den som accepterar en sådan löper risk för fler, det mentala immunförsvaret är nedsatt.
Solen fyller Jordens behov av energi. För att ”vi” inte ska överhettas avger Jorden värme till rymden. Sedd i mänsklig skala är Jorden stor, har en atmosfär med en liten volymdel som verkar isolerande (växthusgaser) samt roterar ett varv per dygn. Det innebär att solstrålningen inte steker ena sidan medan den andra djupfryses. Jämför med data om Merkurius under strecket.
Vi lever i en balans mellan solens värme och rymdens kyla. Utan atmosfär skulle medeltemperaturen på Jorden vara ungefär densamma som på Månen, -18°C, då sannolikt en isboll, vilket mycket väl kan ha inträffat i en avlägsen forntid. Till all lycka är medeltemperaturen betydligt behagligare +15°C.
Differensen är 33°C och ökar, inte mycket under en mänsklig livstid men det är extremt själviskt att bara ta hänsyn till sitt eget liv när framtida generationer står på spel. Det finns många uppskattningar om vad som kan ske framöver men få eller ingen ligger under en temperaturökning* i slutet av detta århundrade om 1,5°C, temperaturdifferensen ökar med 1,5/33 = 4,5%. Mer realistiska/pessimistiska temperaturökningar är 2-4°C, diffen ökar då till mellan 6 och 12%.
Videon är sedan oktober 2017 men de oönskade effekterna har, som jag ser det, fortsatt.
Merkurius har i princip ingen atmosfär, och yttemperaturen varierar mellan –173 grader Celsius i botten av kratrarna vid polerna och +427 grader Celsius på de varmaste ställena på solsidan. …ett dygn på Merkurius varar exakt två merkuriusår, eller ungefär 176 jorddygn. Wikipedia
Läs om Venus och Mars i ett tidigare inlägg https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/06/21/ar-koldioxid-en-vaxthusgas/
*) Räknat relativt förindustriell tid, cirka 1750. Då inleddes en systematisk brytning och förbränning av fossilt kol.
Ur min synvinkel, kanske inte din... 